Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Düben, Gustaf von - Dücher, se Dücker - Dyck, Jacob van, diplomat, ämbetsman, se Dijck, van - Dücker, ätt - Dücker (Dücher), Carl Gustaf - Dyfverman, Carl Johan - Dyhlén, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dücher
289
Dyhlén
från 1874 prof. endast i anatomi, i det
att fysiologin från s. å. fick egen
professur. Han var under flera år lärare
i anatomi vid Ivonstakad. samt i
fysiologi ocli hälsolära vid
lärarinneseminariet, 1862—66 intendent vid
Medevi hälsobrunn, vidare
stadsfullmäktig i Stockholm samt led. av flera
allm. direktioner och styr., bl. a. av
styr. för Stockholms högskola, för
vars upprättande lian hyste varmt
intresse. Han var medl. av flera
in-ocli utländska vetenskapliga sällskap,
bl. a. av Vet. akad. från 1S60, och
innehade flera förtroendeposter inom
Sv. läkaresällskapet; bl. a. var lian
1S59—61 red. för dess tidskr. Hygiea.
— I), hade ett rörligt intellekt och
mångsidiga intressen. Hans stilistiska
begåvning tog sig utlopp i talrika
större och mindre skrifter i de mest
olikartade ämnen: minst inom hans
specialämne anatomin, mera inom
antropologin, bl. a. i det stora
verket "Om Lappland och Lapparne"
(1873), men för övrigt i debatter om
"den medicinska frågan", i strider mot
homeopater ocli gymnaster, i
vivisek-tionsfrågan m. m. Livligt intresserad
för allmänna och sociala frågor,
utrustad med ovanliga umgängesgåvor
och en kvick om också stundom vass
humor, var han en omtyckt gäst i
Stockholms kulturella värld ocli
utövade där ett stort inflytande. — Gift
1857 med Carolina Charlotta Mariana
von Bahr. P. H. T.
Dücher, se Diieker.
Dyck, Jacob van, diplomat,
ämbetsman, se Dijck, van.
Dücker, grevlig ätt, som 1404 med
Ernst D. från Westfalen inkom till
Livland. Dennes ättling i sjätte led,
fältmarskalken och presidenten i
Krigskollegium Carl Gustaf D. (se
nedan), upphöjdes 1711 i friherrligt
och 1719 i grevligt stånd. Med lians
sonsons sonson, ryttmästaren greve
Johan Henrik Walter D. (f. 1820, †
1892), utdog den grevliga ätten D.
på svärdssidan.
Dücker (Dücher), Carl
Gustaf, greve, militär, f. 1663 i Livland,
† 3 juli 1732 i Stockholm. Föräldrar:
majoren Carl Fredrik D. ocli Anna
Elisabeth Sass. — D. ingick i fransk
krigstjänst 16S8 ocli avancerade där
till major, innan lian 1700 blev
generaladjutant i sv. tjänst. Han deltog
därefter med utmärkelse i Karl XII:s
samtliga krig, utnämndes till överste
1703 samt blev 1709 tillfångatagen
vid Perevolotjna. Ur fångenskapen
utväxlades ban emellertid redan s. å.
och anlitades därefter ss. chef för
liögra flygelns andra linje i slaget vid
Hälsingborg 1710. Han ledde senare
försvaret av Stralsund samt deltog
även i striderna vid Gadebusch 1712,
19 Svenska män och kvinnor II
där lian blev sårad. D. blev
generalmajor 1710, generallöjtnant och
friherre 1711 samt general av
kavalleriet och kommendant i Stralsund 1713.
Efter Stralsunds fall i dec. 1715 satt
ban i fångenskap till 1718, då han
återvände till Sverige och deltog i det
norska fälttåget. I händelserna
närmast efter Karl XII:s död spelade
han en av huvudrollerna, ehuru hans
åtgärder ännu icke äro fullt
klarlagda. Yttranden av honom åberopas
som stöd för teorin, att Karl XII
mördades. I dec. 1718 utnämndes han till
riksråd, varefter han blev greve och
fältmarskalk 1719 samt president i
Krigskollegium 1720. I sistn.
egenskap ådagalade lian stor
initiativkraft och förutseende planmässighet
vid försvarsväsendets
återuppbyggande. För sina insatser i detta avseende
blev han också avtackad av 1731 års
ständer. Som politiker ägnade D. vid
sidan av försvarsfrågan det största
intresset åt förhållandet mellan
konungens ocli ständernas
maktbefogenheter. Han ville förhindra enväldet
och framhävde starkt adelns
företrädesrätt. Urspr, motståndare till
Fredrik ss. tronföljare blev lian vid 1720
års riksdag en av de ivrigaste
förespråkarna för ett regentskifte, men
redan några år senare räknades han
till det holsteinska partiets främsta
anhängare. Vid dettas fall anslöt lian
sig emellertid på nytt till Arvid Horn.
På grund av sina stora förtjänster
placerades D. vid 1731 års riksdag i
lönehänseende i jämnhöjd med
kanslipresidenten. — Gift 1) 1707 med
furstinnan Teodora Zkozielska Oginska,
† 1719; 2) 1720 med grevinnan
Hedvig Wilhelmina Oxenstierna af
Korsholm och Wosa. R. A.
Dyfverman, Carl Johan,
bildhuggare, f. 18 febr. 1844 i Morlanda,
Göteb. län, † 10 jan. 1892 i
Stockholm. Föräldrar: torparen Magnus D.
Carl Gustaf Dücker. Målning (detalj) av
okänd konstnär.
Carl Johan Dyfverman.
och Maria Elisabeth Johansdotter.
—- D. studerade vid Konstakad. i
Stockholm samt i utlandet. I samband
med den s. k. stilarkitekturens
framträngande efter mitten av 1800-talet
gjorde sig en viss efterfrågan gällande
på dekorationsskulpturer av figural
karaktär, och D. ägnade sig
företrädesvis åt dylika uppgifter. Sålunda
utförde lian bl. a. sexton stora statyer
för det s. k. Sörensenska palatset på
Blasieholmen och ett flertal för
Bångska huset vid Stureplan, båda i
Stockholm. Han utförde också ett par
bronsportar till Lunds domkyrka och en
replik av F. Kjellbergs Linnéstaty för
Chicago. Bland hans självständiga
arbeten äro en staty "David med
slungan", några porträttmedaljonger,
reliefen "Simsons strid med lejonet"
och gruppen "Morgonlektion". D. var
också känd för sina snöskulpturer,
t. ex. "Fattigdomen och
Barmhertig-heten", som han utförde i
Kungsträdgården i Stockholm 1890. Hans konst
var starkt beroende av den
klassicistiska traditionen från J. N. Byström.
År 1888 erhöll lian Illis quorum. —
Gift 1S71 med Marie Johansdotter.
Th. N.
Dyhlén, Karl Gunnar,
arméoffi-csr, filmman, idrottsman, f. 27 juni
1888 i Söderhamn. Föräldrar:
lantbrukaren Janne Magnus D. och Augusta
Siljefors. — D. blev student 1908,
avlade officersex. 1911 samt utnämndes
1912 till underlöjtnant och 1914 till
löjtnant vid Jämtlands fältjägarreg.
Han genomgick 1916—18
militärför-valtningskurs ocli 1919—21
Krigshögskolan. År 1920 blev han kapten vid
Intendenturkåren och tjänstgjorde
1923—26 som reg.-intendent vid
Fälttelegrafkåren; 1928 inträdde lian på
övergångsstat och utnämndes 1939 till
major. D., som sedan 1920 är sekr. i
Fören. Armé-, marin- och flygfilm,
var 1929 -34 chef för P. A. Norstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
