Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Eberstein, Gösta - Eckerberg, Sixten - Eckerman, Charlotta - Eckermann, von, släkt - 1. Eckermann, August von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eckerberg
299
von Eckermann
Gösta Eberstein.
ganska obeaktade företeelser, sora
för-fattarrätten, konstnärsrätten, rätten
till firma, namn ocli varumärke,
patenträtten etc. utgöra. Av dessa
arbeten kunna nämnas "Bidrag till läran
om namn och firma" (1909), "Om
ordskydd enligt svensk
varumärkesrätt" (1910—11), "Den svenska
för-fattarrätten" (1—2, 1923—25),
"Immateriellt rättsskydd" (1927), "Om
skådespelares, recitatörers, sångares
och musikers ensamrätt till sina
prestationer" (Sv. juristtidn. 1928) ocli
"Om skydd för individualiteten, den
personliga och den ekonomiska" (1940).
Bland E: s arbeten inom andra avsnitt
av den speciella privaträtten än det
ovan nämnda märkas "Om spedition
och befraktning" (1915),
"Byggningabalken" (i "Minnesskrift ägnad 1734
års lag", 1934) och "Den svenska
växelrätten" (1934). — Inom
finansrätten är E:s huvudarbete
standardverket "Om skatt till stat och
kommun" (1—2, 1928—37). Han har där
i lärobokens form givit en
framställning av hela den sv.
beskattningsrätten, som visat sig vara av betydande
värde icke blott för den akademiska
undervisningen utan även för det
praktiska rättslivet. — E. liar
biträtt vid utarbetandet av förslag till
lag om släktnamn 1919 ocli av förslag
till beskattning av arv ocli gåva 1937
samt var ordf. i 1938 års
arvsskattekommitté, vars betänkande
avlämnades 1939. E. är sedan 1928 ordf. i Sv.
fören. för industriellt rättsskydd,
sedan 1933 led. av Direktionen över
allm. änke- och pupillkassan i
Sverige, sedan 1934 v. ordf. i
Näringslivets opinionsnämnd och sedan 1935
inspektor för Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk. — Gift 1909 med
Agnes Carolina Montelius. M. B. L.
Eckerberg, Axel Sixten
Lennart, dirigent och tonsättare, f. 5 sept.
1909 i Hjältevad, Ingatorps skn, Jön-
köp. län. Föräldrar: organisten
.Hjalmar E. och Anna Lustig. — E.
studerade 1927—32 vid
Musikkonserva-toriet piano för L. Lundberg och O.
Wiberg, orgel för O. Olsson,
dirigering för O. Morales samt kontrapunkt
och instrumentation för E. Ellberg;
1931 avlade han organistex. Åren 1932
—34 innehade han Jenny Linds
stipendium. E. fortsatte våren 1932 sina
studier i dirigering för F.
Weingart-ner vid Basels konservatorium och på
hösten s. å. i dirigering för O. Ivabasta
och i piano för E. Sauer i Wien vid
Staatsakademie für Musik und
dar-stellende Kunst samt 1933 i piano för
I. Philipp i Paris. Följ. år gjorde han
en studieresa till Rom och debuterade
därefter som dirigent vid Radiotjänst
och som pianist i Stockholm. År 1937
anställdes han som dirigent vid
Göteborgs radioorkester och 1939 som
dirigent och musikalisk rådgivare vid
Göteborgs orkesterfören. Han liar som
dirigent vunnit stort erkännande och
som tonsättare väckt uppmärksamhet
med bl. a. en symfoni (1941), vilken
ansetts "ganska märklig genom sitt
modernt dramatiska tonspråk, sin
aktuella stämning av ångestsprängd idyll"
(C. Berg). — Gift 1937 med
friherrinnan Ingrid (Inger) Viveka Charlotta
Stjernstedt. P. L.
Eckerman, Beata Charlotta,
skådespelerska och sångerska, f. 1759,
† 16 jan. 1791 i Stockholm.
Föräldrar : ryttmästaren Bengt Edvard
Ekerman och Catharina Ahlgren. —
Föräldrarnas skilsmässa och hemmets
dåliga ekonomi drevo E. tidigt ut i livet,
ocli hon försökte sig utan framgång
vid baletten och kören. Då Elisabeth
Olin 1774 insjuknade, beslöt Gustav
III pröva E:s möjligheter för
talscenen, ordnade lektioner åt henne och
lät henne s. å. debutera som Mechtild i
Gyllenborgs "Birger jarl", varvid hon
lyckades alldeles utmärkt. År 1776
fick hon anställning vid K. teatern,
Sixten Eckerberg.
August von Eckermann.
som hon sedan tillhörde till 1781;
som skådespelerska nämns hon kanske
främst på grund av sin skönhet men
beundrades också som begåvad artist.
Bedan tidigt hade E. vunnit rykte
inom tidens galanta värld, och bl. a.
underhöll hertig Karl en förbindelse
med henne. Närmast på grund av
denna dragning till ett äventyrligt liv
drevs E. att lämna teatern, varefter
hon tillbragte några år i utlandet.
Hon återvände sedan till Stockholm,
där hon var bosatt till sin död. —
Ogift. S. T.
Eckermann, von, släkt, urspr, av
tyskt ursprung. Släktens äldste kände
stamfar, fil. dr Anton Eckermann, som
på 1700-talet levde i Hamburg, hade
sonen Anton († 1818), som 1769 gick i
rysk krigstjänst, 1785 adlades av
kejsarinnan Katarina II under namnet
von E. och slutligen blev överste.
Hans son, godsägaren och
kammarherren Anton Thure Fredrik von E.
(f. 1812, † 1867), som 1839 inflyttade
till Sverige, blev far till a)
överstekammar junkaren, verkst. dir. för
Ljusne-Woxna ab. Carl Wilhelm
Thure von E. (f. 1853, † 1937), vars
maka, grevinnan Ebba Johanna
Cecilia von E., f. von Hallwyl (f. 1866),
varit verksam bl. a. inom
Fredrika-Bremer-förb. och Röda korset samt
var en av stiftarna 1911 av
Stockholms moderata kvinnoförb. (ordf.
1912—22) och 1915 av Sveriges
moderata kvinnoförb. (ordf. 1915—22),
b) förste hovjägmästaren Erik Anton
von E. (f. 1858, † 1920) och c)
marin-överdir. August von E. (E. 1). En son
till Carl Wilhelm Thure von E. är
mineralogen och industrimannen Harry
von E. (E. 2).
1. Eckermann, Adam Mauritz
August von, fartygskonstruktör,
ämbetsman, f. 1 aug. 1859 i Ripsa skn,
Södermani. län, † 11 dec. 1921 i
Stockholm. Föräldrar: godsägaren, kam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
