Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Edgren, Hjalmar - 2. Edgren, Anne Charlotte, författarinna, sysslings hustru till E. 1, se Leffler - Edholm, Carl - Edholm, Harald - Edholm, Petrus (Per) - Edholm, af Edholm, släkt - 1. Edholm, Erik af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edgren 30S af Edholm
Harald Edholm.
de ljudlära och nominal
stambild-ningslära. E. tillhörde den äldre
skolan inom den jämförande
språkforskningen. Hans för sin tid framstående
vetenskapliga insats präglas av
mångsidighet och grundlighet. Han utgav
även flera ordböcker. —-Ur den indiska
litteraturen översatte E. "Molnbudet"
(1875) och "Schakuntala" (s. &.),
"Ma-lavika" (1877) samt "Kalasagan"
(1880). Från engelskan översatte han
"Ur Amerikas skönlitteratur" (1878
—79) samt dikter av Longfellow
(1875 och 1892) och av Tennyson
(1902). E. gav även ut egna
diktsamlingar, "Dikter i original och
öfversättning" (1884), "Blåklint" (1894)
och "Brustna återljud" (postumt
1904). Han invaldes 1891 i Vet. o. vitt.
samh. (ordf. 1893). — Gift 1880 med
Anna Marianne Steendorff. A. A.
2. Edgren, Änne Charlotte,
författarinna, sysslings hustru till
E. 1, se Leffler.
Edholm, Carl Martin, gymnast,
f. 2 april 1825 i Ullångers skn,
Väs-ternorrl. län, † 8 april 1895
därstädes. Föräldrar: kronolänsmannen
Carl E. och Brita Elisabet Vallin. —
E. studerade efter studentex. juridik
i Uppsala och avlade 1850
kameral-ex.; under studentåren deltog han som
frivillig i dansk-tyska kriget 1848.
Omkr. ett år var han sedan
tjänsteman vid Kammar- och
Krigskollegierna i Stockholm. Han blev därefter
elev vid Gymnastiska centralinst.,
varifrån han utexaminerades 1852.
Åren 1853—54 var han extra lärare
vid detta inst. samt 1854—81
gymnastiklärare vid nuv. Hvitfeldtska högre
allm. läroverket i Göteborg och
1858—-67 även i Pauline Caravellos flickskola
därstädes. Han praktiserade dessutom
som sjukgymnast. Mot slutet av
1880-talet flyttade E. till sin fädernegård
Stensland i Ullånger. —• E. liade
samlat en avsevärd förmögenhet, c:a
200 000 kr., varav han testamenterade
50 000 kr. till Gymnastiska
centralinst. att utdelas till medellösa
manliga civila studerande därstädes med
företräde för sådana, som ägde
kännedom om latin och grekiska, samt
återstoden till regeringen att
användas för Sveriges sjöförsvar. — Ogift.
G. T.
Edholm, Harald,
elektrotekniker, f. 7 febr. 1889 i Västervik.
Föräldrar: bokhandlaren Carl Fredrik
Cyrillus E. och Agnes Josefina
Björklund. —- Efter studentex. i Västervik
190S utexaminerades E. 1912 från
Tekn. högskolans fackavd. för
elektroteknik. Han verkade som ingenjör
vid olika sv. företag 1914—19 oeli
var distriktsingenjör vid Statens
vattenfallsverk, Älvkarleby kraftverks
uppsaladistrikt, 1919—23. Han var
1923—33 byrådir. vid
Vattenfalls-styr^ kraftverksbyrå samt därefter
chef för Jordbrukets elektrotekniska
forskningsinstitution till 1941, då han
utnämndes till förrådsdir. vid
Vattenfallsstyr. — E. liar bedrivit en
omfattande forsknings- och
försöksverksamhet rörande elektricitetens användning
inom det sv. jordbruket, bl. a. för
sådana ändamål som ensilering,
spann-måls- och hötorkning m. m. Han liar
handhaft utredningsarbeten
beträffande landsbygdens elektrifiering och
elektriska taxor och särskilt ägnat
sig åt organisationen av de elektriska
distributionsfören: s verksamhet. Som
uppfinnare på det elektrotekniska
området liar lian blivit känd genom
konstruktionen av den s. k. S.
F.-silon; genom ett intermittent
torkningsförfarande torkas, luftas och
lagras där spannmålen på ett
tillfredsställande sätt. E. har även
uppfunnit en metod för artificiell
hö-torkning utan eller med blott
obetydlig näringsförlust. Han har författat
en mängd skrifter, de flesta
publicerade i Tekn. meddel. från
Vattenfallsstyr. och Meddel. från
Jordbruks-tekn. fören. — Gift 1919 med Ingrid
Maria Alm. S. B.
Edholm, Petrus (Per), smed,
fornforskare, f. 2 sept. 1849 i Bjärtrå
skn, Västernorrl. län, † 10 sept. 1921
i Stockholm. Föräldrar: smeden
Johan Olof E. och C aj sa Stina
Johansdotter. — Vid sidan av smedsyrket,
som E. försörjde sig med hela sitt liv,
började han tidigt, närmast
inspirerad av uppropet från 1874 års
arkeologkongress, att samla fornsaker oeli
allmogeföremål samt göra
uppteckningar för Stat. hist. mus. och Nord.
mus. Framför allt gällde lians arbete
Ångermanlands stenålder, och en
väsentlig del av alla museiföremål
rörande Ångermanlands förhistoria har
sammanbragts av E. Detsamma gäl-
Erik af Edholm (1).
ler föremål till den ångermanländska
allmogekulturens belysning, och år
1920 kunde Nord. mus:s styresman
intyga, att över hälften av mus:s
bestånd av föremål från Ångermanland
var insamlad av E. Hans resor i
landskapet — mestadels på egen
bekostnad — gjorde lians redan förut
blygsamma levnadsvillkor ännu
torftigare; 1921 års riksdag beviljade
honom en årslön på 600 kr., som han
dock aldrig kom att få åtnjuta, då
han samma månad, som beslutet
fattades, omkom vid en bilolycka. Vitt.
akad. tilldelade honom 1906
antikvariska prismedaljen i silver. — Ogift.
S. N.
Edholm, af E dli olm, släkt,
härstammande från bonden i Utanede by
i Fors skn, Jämtland, Esbjörn
Mårtensson, vars son Mårten, v. länsman
(† 1802), efter gården Holmsta vid
Edeforsen bildade släktnamnet E.
Mårten E:s son Erik E. (E. 1),
konungens förste arkiater, adlades 1821
enligt 37 § B. F. under namnet af E.
Dennes äldste son, förste dir. för
hovkapellet och K. teatrarna Erik af E.
(E. 2), blev far till ättens nuv.
huvudman, generalmajoren Erik af E. (E.
6). E. l:s yngste son, överfältläkaren
Mårten E. (E. 3), som var gift med
filantropen Lotten E., f. von Heijne
(E. 4), blev far till kirurgen Erik E.
(E. 5).
1. Edholm, Erik af, läkare,
före adlandet Edholm, f. 5 febr. 1777
i Utanede, Fors skn, Jämtl. län, †
29 maj 1856 i Stockholm.
Föräldrar: v. länsmannen Mårten Edholm
och Magdalena Åström. — E. blev
student 1796, med. kand. 1807, med.
lic. s. å. och med. dr 1810, allt i
Uppsala. Han blev 1809 underkirurg
vid Serafimerlasarettet, 1812
fattigläkare i Klara förs. i Stockholm och
s. å. livmedikus hos kronprins Karl
(XIV) Johan och prins Oscar (I). E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
