Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Edling, Lars - 3. Edling, Nils - Edlund, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Edling
312
Edlund
Lars Edling.
2. Edling, Lars Henrik August,
läkare, radiolog, f. 4 mars 1878 i
Stockholm. Föräldrar:
fördelningsläkaren med. dr Nils August E. och
Emma Christine Charlotte Vult von
Steijern. — E. blev student i
Stockholm 1896, med. kand. i Uppsala 1901,
med. lic. i Stockholm 1907 och med.
dr i Lund 1918. Efter förordnanden
i patologi, kirurgi och röntgenologi
var ban föreståndare för röntgenavd.
vid Malmö allm. sjukhus 1909—17
och överläkare vid radiologiska avd.
vid Länslasarettet i Lund 1921—43.
Han var docent vid Lunds univ. i
medicinsk radiologi 1919—27 ocli lärare
i detta ämne 1927—43. Prof:s namn
fick han 1939. E. har företagit talrika
utländska studieresor samt författat
ett stort antal arbeten från
radiologins skilda områden. Sedan 1921 är
lian medred. i Acta radiologica. —•
Gift 1909 med Ester Anna Elisabeth
Koch. P. H. T.
3. Edling, Nils Gustaf Sebastian,
ämbetsman, f. 9 april 1880 i
Stockholm. Bror till E. 2. — Efter
mogen-hetsex. i Stockholm 1898 avlade E.
jur. utr. kand.-ex. i Uppsala 1903,
tjänstgjorde som tf. domhavande i
Norrvikens domsaga 1905—06, blev
tf. fiskal i Svea hovrätt 1908,
adjungerad led. av hovrätten följ. år, tf.
revi-sionssekr. 1912, fiskal 1913, assessor
1915 och hovrättsråd s. å. Han
utnämndes 1917 till revisionssekr. och
blev 1919 häradshövding i Uppsala
läns n. domsaga, där han alltsedan
dess verkat. — E. liar i Sv. juristtidn.
publicerat uppsatser rörande olika
praktiska rättsfrågor ocli även
sysslat med äldre dagars rättskipning i
Uppland. Han liar publicerat en rad
uppländska domböcker från 1500- och
1600-talen, samlade i "Uppländska
domböcker utgivna av K.
humanistiska vetenskapssamfundet i Uppsala"
(1—6, 1925—42). Vissa delar äro för-
sedda med inledande systematisering
av protokollens innehåll ur
rättshis-torisk synpunkt samt arkivöversikter,
varjämte del 3 innehåller en
redogörelse för högsta rättskipningen i
Sverige 1521—1614. — E. har i Uppsala
tagits i anspråk av kommunala och
kyrkliga myndigheter för skilda
offentliga värv. Han är sedan 1937 av
K. M:t utsedd led. av ärkestiftets
domkapitel. Han blev jur. hedersdr i
Uppsala 1942. —Gift 190S med Emma
Beijer. M. B. L.
Edlund, Erilc, fysiker,
meteorolog, f. 14 mars 1819 i Edsbergs skn,
Örebro län, † 19 aug. 1888 på
Ekudden vid Vaxholm. — E., som var
av allmogesläkt, inskrevs som student
vid Uppsala univ. 1840 och blev där
fil. dr 1845 och docent i mekanik
1846. För att studera elektriska
fenomen vistades han 1S47—49 vid prof.
W. Webers laboratorium i Leipzig.
Han utsågs 1850 till Vet. akad:s
fysiker och erhöll 1852 prof:s namn. Åren
1854—75 var lian även fysiker vid
Telegrafverket. — E:s vetenskapliga
produktion som fysiker faller
huvudsakligen inom elektricitetsläran
ocli den mekaniska värmeteorin. År
1885 belönades E. av Franska vet.
akad. för en prisskrift om orsaken
till luftelektriciteten och norrskenet,
"Sur 1’origine de l’électricité
atmo-sphérique, du tonnerre et de
l’au-rore boréale" (1884). E. ansåg de
nämnda fenomenen bero på en
"uni-polär induktion", vilken teori dock
senare frångåtts. — Som sitt livsverk
betraktade E. sitt försök till
förklaring av de elektriska fenomenen,
framlagt i skriften "Théorie des
phéno-mènes électriques" (1874). E. Symmer
liade antagit, att elektricitetsfenomen
kunde förklaras med två elektriska
fluida, ett positivt och ett negativt.
E. ansåg, att det räckte med
antagandet av ett fluidum, vilket Franklin
redan liade påpekat i sin s. k. unita-
Nils Edling.
Erik Edlund.
riska teori, samt identifierade detta
med etern. Verket väckte ett visst
uppseende ocli måste betraktas som
skarpsinnigt, ehuru det inrymmer så
egendomliga påståenden som att
vacuum är en god elektrisk ledare.
Emellertid liade samtidigt J. C. Maxwell
(1873) framlagt sin
elektromagnetiska elektricitetsteori, med vilken E:s
teori icke hade någon möjlighet att
konkurrera. — Om E. med sina
teoretiska insatser således skördade föga
bestående framgång, var han så
mycket mer framgångsrik som
experimentator. Han konstruerade bl. a. en
duplex-telegraf för framförande av
två telegram samtidigt på en träd,
vilken apparat prisbelönades vid
världsutställningen i Paris 1855 och
även kom till praktisk användning.
E. studerade Peltiereffekten samt
värmefenomen vid fasta kroppars
utvidgning ocli mätte det elektriska
motståndet i en ljusbåge och
in-duktionsströmmars värmeutveckling.
Sistn. undersökning, som publicerades
1848 under titeln "Undersökning
öfver de induktionsströmmar, som
uppkomma vid öppnandet och
slutandet af en galvanisk kedja", är
utförd på Webers laboratorium och
liar fått viss betydelse för den
mekaniska värmeteorin. — År 1856
inlämnade E. till Vet. akad. ett
förslag ang. upprättande av
meteorologiska stationer, vilket kom att få
utomordentlig betydelse. Akad. insåg
snabbt förslagets värde, och redan
185S upprättades ett nät av
observationsstationer, vilka 1872 uppgingo i
den då bildade Statens meteorologiska
centralanstalt. E. fick uppdraget att
leda dess observationer och skrev
själv både instruktion för
observatörerna och en lärobok för dem. Han
utgav 14 bd "Meteorologiska
iakttagelser i Sverige" (1859—72) samt
det första på omfattande observatio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
