- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
320

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eggert, Georg - Eggertz, släkt - 1. Eggertz, Hans Peter - 2. Eggertz, Victor - Egnell, släkt - Egnell, Fritz

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Eggertz

320

Egnell

tetter, en pianokvartett, en stråk- oeh
en blåssextett jämte smärre vokala
oeh instrumentala stycken, allt i en
stil, som närmast ansluter sig till
tysk förromantik. — E:s huvudinsats
var hans målmedvetna arbete på att
i Sverige introducera
wienklassikerna, av vilka åtminstone Beethoven
var föga känd. Han framförde
sålunda bl. a. "Årstiderna" av Haydn ocli
"Trollflöjten" av Mozart samt flera
orkesterverk av Beethoven. Somrarna
1S11 och 1812 upptecknade han sv.
folkmelodier i Östergötland samt skall
lia intresserat sig för att använda
folkinstrument i en planerad sv.
na-tionalopera. — Ogift. — Litt.:
uppsatser av T. Norlind och Irmgard
Leux-Henschen i Sv. tidskr. för
musikforskning 1925 resp. 1942. P. L.

Eggertz, bergsmanssläkt från
Stora Kopparberget i Dalarna, där
släktens manliga medl. sedan gammalt
voro brukande bergsmän och länge
gifte sig uteslutande inom andra
bergsmanssläkter i Stora
Kopparberget. Den äldste kände stamfadern
Eggert Eggertsson, som ägde
bergs-frälseegendomen Stämshöjden i
Ho-sjö, Vika skn, Dalarna, levde i slutet
av 1500- och början av 1600-talet;
han blev farfar till bergsmannen Hans
Eggertsson († 1708), som 1706 fick
säte bland de tjugofyra äldste i
Kopparbergs gruvrätt. Bland dennes
söner, vilka efter det i släkten
brukliga dopnamnet Eggert bildade
släktnamnet E., märkes bergsmannen ocli
bergsrådmannen Hans Hansson E. (f.
1684, † 1736), farfar till
bergsmannen och bergsrådmannen Daniel E. (f.
1748, † 1804). Söner till denne voro
bergsmannen och kemisten Hans
Peter E. (E. 1) ocli bergsrådmannen
Daniel E. (f. 1783, † 1839), far till
me-tallurgen Victor E. (E. 2).

1. Eggertz, Hans Peter,
bergsman ocli kemist, f. 26 maj 1781 på
Gammelberget vid Falun, † 13 juni
1867 i Falun. Föräldrar:
bergsrådmannen Daniel E. och Brita
Christina Eellsén. —• E. inskrevs som
student i Uppsala 1798 och avlade där
hovrättsex. 1801 och bergsex. 1806.
År 1809 blev han delägare i apoteket
i Falun och s. å. medl. av styr. för
Falu bergslags enskilda verk. Han blev
tf. geschworner vid Falu gruva 1812
och var geschworner för
Västmanland och Dalarna 1816—45. Som
med-arb. åt J. J. Berzelius och J. G. Gahn
deltog E. i undersökningar av
pegma-titgångarnas mineral i falutrakten.
Han innehade andel i ett par mindre
fabriker 1816—22 och drev som s. k.
brukande bergsman en kopparhytta i
Falun 1816—62. E. invaldes 1819 i
Vet. akad. och erhöll 1829
Jernkontorets stora guldmedalj. Sina veten-

Victor Eggertz.

skapliga undersökningar publicerade
lian i Vet. akad:s "Afhandlingar i
fysik, kemi och mineralogi" oeh i
"Jernkontorets annaler". — Gift 1817
med Christina Charlotta TJttermarelc.
—■ Litt.: biografi av V. Eggertz i Vet.
akad:s lefnadsteckn. (2, 1878—85).

H. A., S. L.

2. Eggertz, Victor, metallurg,
högskollärare, f. 16 okt. 1817 på
Morbygden, Stora Kopparbergs skn,
Kopparb. län, † 16 aug. 1889 i
Stockholm. Föräldrar: bergsrådmannen
Daniel E. och Eva Elisabeth Erlandsson.
Brorson till E. 1. — E. blev student i
Uppsala 1836, avlade hovrättsex. där
1839 och bergsex. vid Falu bergsskola
1845. Han blev auskultant vid
Bergskollegium s. å. Åren 1847—52
tjänstgjorde han som tf. övermasmästare i
Västmanland och Dalarna. Han
företog studieresor till Norge 1847 och
1848 och till Tyskland, Österrike,
Frankrike, Belgien och England 1S56
—73. Från 1853 verkade lian som
prof., föreståndare för och förste
lärare vid Falu bergsskola. Sedan
denna 1869 på E:s initiativ förenats med
Teknologiska inst. i Stockholm,
fortsatte han sin lärarverksamhet där
som prof. i metallurgi och hyttkonst
och som föreståndare för
"bergsskolan" 1869—83. E. var en av de mest
initiativrika och verksamnia bland
lärarna ocli gav en mängd nya
riktlinjer för vår högre tekniska
utbildning. Han var landets främste
bergskemist och som vetenskaplig
metallurg en av de mest framstående.
Särskilt förvärvade han anseende genom
sina metoder för kemisk provning av
järn och järnmalmer samt i dem
förekommande främmande beståndsdelar
liksom även av brännmaterial. E.
förfäktade ivrigt, att det gamla
bergsmanskapets upphörande var en
förutsättning för förbättrad drift vid Falu
kopparverk. Bland lians skrifter mär-

kas "Om bestämmandet af
fosforhalten hos jern och jernmalmer
medelst molybdensyrad ammoniumoxid"
(1859), "Öm kemisk profning af jern,
jernmalmer och brännmaterialier"
(1870; 2:a uppl. 1892), "Åsigter
rörande den svenska
bergsundervisningen" (1, 1S74; 2, 1884) ocli "Om
bergskemiska prof, ej omfattande jern,
jernmalmer och brännmaterialier" (1889).
—- För sina stora förtjänster om sv.
bergshantering erhöll E. 1862
Jernkontorets stora guldmedalj. Han blev
1870 led. av Lantbruksakad. och 1S74
av Vet. akad. — Gift 1S52 med
Jakobina Fredrika Barchaeus. —- Litt.: P.
Henriques, "Skildringar ur K.
tekniska högskolans historia" (1—2,1917
—27). S.K.

Egnell, vitt utgrenad släkt, vars
äldste kände stamfar Henrik E. (f.
1683, † 1743) var kapten vid Ostgöta
infanteri. Hans äldste son Johan
Magnus E. (f. 1718) blev far till
reg.-skrivaren vid Värmlands reg. Johan
Gustaf E. (f. 1759, † 1786), stamfar
för släktens nu levande första gren.
—- Henrik E:s andre son, fältväbeln
vid Livgrenadjärerna Carl Henric E.
(f. 1720, † 1796), blev far till
domkyrkosysslomannen i Linköping fil.
mag. Fredrik Carl E. (f. 1758, † 1838),
från vilken släktens andra gren
härstammar. Bland hans söner märkas
a) borgmästaren i Linköping Claes
Fredrik E. (f. 1799, † 1870), b)
godsägaren Johan E. (f. 1803, † 1871),
farfar till civilingenjören Fritz E.
(se nedan), och c) garverifabrikören
Axel E. (f. 1807, † 1875), farfar
till bröderna Axel E., fil. dr, verkst.
dir. för Soeiété d’électricité Mors och
ordf. i Sv. handelskammaren i
Frankrike (f. 1876), samt Per Bertil
William E., verkst. dir. för ab.
Marstrands mekaniska verkstad och
Marstrands nya ångfartygsab., dansk v.
konsul (f. 1S78). — Kaptenen Henrik
E:s yngste son, reg.-pastorn vid
Ostgöta infanteri Anders E. (f. 1728, †
1785), blev far till hovpredikanten
och prosten i V. Tollstad, östergötl.
län, Johan Henrik E. (f. 1761, † 182S),
stamfar för släktens tredje gren.

Egnell, Fritz Carl Emil,
motor-industriman, f. 28 sept. 1877 i
Stockholm. Föräldrar: grosshandlaren Carl
Emil August E. och Julia Augusta
Dölling. —- E. utexaminerades från
Tekn. högskolans fackavd. för
elektroteknik 1899 och praktiserade därefter
som ritare vid ab. Bröderna Hults
rotationsångmaskin och ab. Centrator i
Stockholm. Efter studieresor i
Frankrike, England och Tyskland öppnade
E. 1902 egen ingenjörsfirma i
Stockholm med motorer som specialitet.
Den ombildades 1912 till ab.
Ingeniörs-firma Fritz Egnell, där E. var verkst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free