Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Eisen, Albert - Eiserman, släkt - Eiserman, Carl - Eje, Andres, pseud. för Essén, Axel - Ek, Emy - Ek, Gunnar - Ek, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eiserman
338
Ek
holm. Föräldrar: stadsaktuarienEmil
E. och Maria Robson. Brorson till
E. 1. — E. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1898 och hovrättsex. i
Uppsala 1903. Sedan 1907 har han varit
knuten till Biksförsäkringsanstalten.
Han tjänstgjorde 1907—10 som
amanuens, var 1910—13 notarie,
1913—-16 sekr. och ombudsman, tillika led.
i anstalten, och är sedan 1916
byråchef (administrativa byrån). Sedan
1913 är han red. för Arbetarskyddet,
tidskr. för arbetarskydd och
socialförsäkring. Tills, med E. Löfmark har
E. utgivit lageditionen "Lag om
försäkring för olycksfall i arbete", med
historik och kommentar (1917; 4:e
uppl. 1939). — Gift 1909 med
Elisabeth Taube. Spr.
Eiserman, släkt, som omkr. år
1700 inflyttade från Tyskland till
Sverige. Den äldste kände stamfadern
Fredrik E. blev far till
häradsskrivaren i Mark Jacob E. († 1768). Dennes
äldste son, kronobefallningsmannen
på Orust Johan Peter E. (f. 1748, †
1814), blev stamfar för släktens ännu
kvarlevande äldre gren, och hans
yngste son, organisten och rådmannen
i Kungälv Carl Fredrik E. (f. 1755),
blev stamfar för släktens yngre gren
samt farfars far till kusinerna Gillis
E. (f. 1867), verkst. dir. i
Skandinaviska kreditab., och industrimannen
Carl E. (se nedan). Söner till den
senare äro industrimännen Carl Sixten
E. (f. 1895) och Gillis E. (f. 1899),
båda verksamma i ab. Sveriges
förenade trikåfabriker.
Eiserman, Carl Theodor,
industriman, f. 7 juli 1865 i Svenljunga
skn, Älvsb. län, † 3 dec. 1935 i Borås.
Föräldrar: postmästaren Johan
Flo-ridor E. och Ida Fredrika Charlotta
Wetterström. — Efter
läroverksstudier i Karlskrona erhöll E. praktisk
utbildning vid olika textilfabriker.
Han grundade i Borås 1887 en egen
firma inom vävnads- och konfektions-
branschen, som ban dock i början av
1900-talet lämnade i andrq, händer,
och startade 1903 en trikåfabrik, som
1907 ombildades till ab. Carl
Eiser-mans trikåfabrik med E. som verkst.
dir. 1907—13. Boråstrakten, den s. k.
Sjuhäradsbygden, omsluter
trikåindustrins viktigaste
produktionsområde i vårt land, och från sekelskiftet,
då E:s företag i branschen tillkom,
dateras hos oss denna industrigrens
moderna utveckling. E. lyckades 1913
åstadkomma, att 17 småföretag inom
branschen sammanslogos till ab.
Sveriges förenade trikåfabriker med ett
aktiekapital på 6 mill. kr.; E. blev där
verkst. dir. och ordf. i styr. Tack
vare hans organisationsförmåga och
goda köpmannablick kunde företaget
utgå ur depressionstidens
påfrestningar stärkt och konsoliderat. År
1925 omfattade det 14 fabriker;
företagets trikåvaror tillverkas nu vid
fabriker i Malmö, Mölndal, Fritsla,
Strömsfors, Uddebo och Vegby. — E.
spelade en framträdande roll i Borås
kommunala liv. Han tillhörde
stadsfullmäktige där från 1899, var i
många år led. av beredningsutskottet
och drätselkammaren, vidare ordf. i
styr. för Borås sparbank, led. av styr.
för ab. Borås tidn., för Sv.
handelsbankens kontor i Borås, för ab. Borås
-—Jönköpings järnvägar och var v.
ordf. i styr. för Borås—Ulricehamns
järnvägsab., för vars utsträckande
till Jönköping lian nedlade ett
intresserat arbete. Han bidrog också i hög
grad till utvidgningen av Borås
elektricitetsverk. E. var en av stiftarna
av Västergötlands och Norra
Hallands handelskammare 1904 och var
dess v. ordf. 1905—15 och ordf. 1915
—22. Han var vidare ordf. i styr. för
manufakturab. Svea i Borås och
Götafors ab. i Mölndal samt led. av styr.
i försäkringsab. Allm. brand, Borås
yllefabriksab., Kilsunds ab. och ab.
Sv. konstsilke. — Gift 1893 med
Otil-da Eugenia Svanliild Ohlson Gadde.
S. B.
Eje, Anders, pseud. för Essén,
Axel.
Ek, Emy Charlotte, pedagog, f. 22
febr. 1888 i Malmö. Föräldrar:
handlanden Lars Persson och Anna Ek.
— E. avlade studentex. i Lund 190S
och folkskollärarinneex. i Landskrona
1909 samt blev fil. kand. i Uppsala
1914 och fil. lic. i Stockholm 1916.
Hon började 1909 tjänstgöra vid
Gre-vesmühlska samskolan och var rektor
där 1928—40, då hon vid skolans
omorganisation blev ställföreträdande
rektor vid Grevesmühlska avd.
av-Stockholms städs liandelsmellanskola.
Sedan 191S har hon hållit litterära
föreläsningsserier vid bl. a.
Stockholms borgarskola och Stockholms ar-
Emy Ek.
betarefören. Hon har bl. a. utgivit
"Ola Hansson" (1925) samt de ur Ola
Hanssons efterlämnade manuskript
redigerade "Ur minnet och dagboken"
(1926) och "Slättbyhistorier" (1927).
Åren 1925—33 var hon
litteraturanmälare i Tidevarvet. Hon erhöll
guldmedalj för medborgerlig förtjänst
1939. — Ogift. R. A.
Ek, Fritz Gunnar Rudolf,
tonsättare och organist, f. 21 juni 1900
i Asarum,Blek.län. Föräldrar:
kyrkoherden Carl Hjalmar Theodor E. och
Maria Elisabeth Andrén. ■—- E.
studerade 1920—26 vid
Musikkonservato-riet violoncell för C. Lindhe, orgel för
G. Hägg och O. Olsson samt
komposition och instrumentation för E.
Ell-berg. År 1926 avlade han organistex.
Han var 1928—37 violoncellist vid ab.
Sv. filmindustris orkester, 1938—41
organist i ö. Eneby kyrka i
Norrköping och är sedan 1942 organist i
All-helgona kyrka i Lund. — E. har
skrivit tre symfonier, Svit för orkester,
Konsertuvertyr, Fantasi och Fuga för
stråkorkester och smärre
orkesterstycken samt vidare vokalverk och
orgelkompositioner. Hans stil är närmast
nationellt nyklassisk, företrädesvis
byggande på koral- eller
folktonsmotiv, som bearbetas polyfont. — Gift
1927 med Anna Elisabeth Edling. P.L.
Ek, Gustaf Emanuel,
blindpedagog, f. 6 sept. 1884 i Sjösås skn,
Kronob. län. Föräldrar: korpralen
Gustaf E. och Lovisa Magnusson. -—
E. genomgick folkskoleseminariet i
Växjö, avlade folkskollärarex. där
1906 och var 1907—12 folkskollärare
i Vetlanda. Sedan han 1910—11
utbildats till lärare vid blindskola, blev
lian 1912 ord. ämneslärare vid
Blind-inst. å Tomteboda (i Solna). Vid sidan
av sin tjänst drev lian fortsatta
studier, avlade 1915 studentex., 1918 fil.
kand.-ex. vid Stockholms högskola och
1922 fil. lic.-ex. vid Lunds univ. Sedan
Carl Eiserman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
