Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Ekeblad, Claës Julius - Ekecrantz, släkt - Ekecrantz, Thor - 1. Ekegårdh, Waldemar - 2. Ekegårdh, Hans - Ekehorn, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekecrantz
345
Ekehorn
"Vid hovet och på adelsgodsen i
1700-talets Sverige" (1926); W. Karlson,
"Ett svenskt herremanshem på
1700-talet" (1940). K. A.
Ekecrantz, släkt, vars äldste kände
stamfar, Anders Andersson, under
1700-talets senare hälft var
lantbrukare och fjärdingsman i Långsäter i
Häradshammars skn i Östergötland.
Släktnamnet E. antogs av hans två
söner, av vilka registratorn och
kamreraren i Bankdiskontverket Olof E.
(f. 1777, † 1843) blev far till
apotekaren Olof August E. (f. 1810, † 1860).
Dennes son var farmaceuten Thor E.
(se nedan). En yngre son till
registratorn Olof E.,
vaceindepåförestånda-ren med. dr Carl Oskar E. (f. 1811,
† 1889), blev farfar till
häradshövdingen i Lindes domsaga, Örebro län,
Karl Olof Magnus E. (f. 1897).
Ekecrantz, Thor Emanuel,
farmaceut, f. 18 jan. 1856 i Stockholm, † 1
nov. 1939 därstädes. Föräldrar:
apotekaren Olof August E. och Fredrika
Holmgren. — Efter skolgång i
Stockholm antogs E. till apotekselev 1872,
avlade farm. kand.-ex. 1875 och
apo-tekarex. 1880, tjänstgjorde därpå ett
flertal år på apotek i Stockholm,
Göteborg och Mölndal men återvände till
studierna och blev 1893 student i
Nyköping. Han avlade fil. lic.-ex. vid
Uppsala univ. 1900, disputerade där
på en avhandl. om benzaldoximer s. å.
och promoverades till fil. dr 1901.
Åren 1904—21 innehade han
professuren i kemi och kemisk farmaci vid
Farmaeeutiska inst., vars föreståndare
han var 1904—10 och 1918—22. Inom
Farmaeeutiska fören. tog E. verksam
del i arbetet och var där bl. a. sekr.
1894—1902 och ordf. 1916—21. Han
grundade 1897 Sv. farmaceutisk
tidskr. och redigerade den t. o. m. 1906.
Sedan E. 1921 avgått som prof., var
han till 1926 chef för Apotekarnes
droghandels ab:s analytiska
laboratorium och till 1930 kontrollant vid
ab. Pharmacia, båda i Stockholm. Vid
flera internat, kongresser deltog lian
som repr. för Sverige. — E. intog en
ledande ställning på den
farmaeeutiska vetenskapens område och
utförde ett gott arbete för
åstadkommande av en förbättrad undervisning,
varjämte han livligt intresserade sig
för apotekarkårens sociala
angelägenheter. Han utgav ett 80-tal skrifter,
av vilka de flesta behandla
vetenskapliga kemiska eller farmaeeutiska
ämnen. Därjämte märkas "Vårt
farmaeeutiska undervisningsväsen" (1898),
"Den kemiska forskningens historia"
(1907) samt de mycket använda "Kort
lärobok i organisk kemi" (1906) och
"Lärobok i farmaceutisk kemi" (1—2,
1909—10). — Gift 18S6 med Amanda
Schill. S. L.
1. Ekegårdh, Oscar Napoleon
Waldemar, restaurangman, f. 18
dec. 1879 i Kristianstad. Föräldrar:
källarmästaren Oscar E. och Anna
Hanson. — Efter skolstudier i
Stockholm bedrev E. praktiska
restaurang-och hotellstudier 1895—1903 i Berlin,
Paris (bl. a. hos Pierre Betis) och
London. Han var hovmästare på
Operakällaren 1903—06 och souschef där
1906—24 samt innehade Pripps
restaurang på Göteborgsutställningen
1923. Efter att åren 1925—26 ha
bedrivit egen restaurangrörelse i
Stockholm var han restaurangchef i
Rosen-badskoncernen 1927—28 och för Cecil
1928—30 samt restaurangdir. i
koncernen Grand Hotel, Hasselbacken och
Operakällaren 1930—35. Framför allt
ss. chef för Operakällaren (sedan
1935) har E. kommit att inta en
förgrundsställning inom
restaurangbranschen. Han har även sedan 1928 varit
lärare i Restaurangskolan samt i
tidn., tidskr. och kokböcker
medarbetat i kulinariska frågor. ■—• Gift 1)
1912—26 med Margit Brink; 2) 1941
med skolkökslärarinnan Edith
Jonsson. R. A.
2. Ekegårdh, Hans Adolf Lucas,
konstnär, f. 17 jan. 1881 i Kristianstad.
Bror till E. 1. — E. utbildade sig först
till violinist som elev av prof. J.
Lindberg vid Musikkonservatoriet i
Stockholm, varefter han fortsatte sina
musikstudier i Paris 1902—06 för Remy
och F. Touche. Han var sedan förste
violinist i Coneerts Cortot och Concerts
Rouge där, bedrev
musiklärarverk-samhet och företog konsertturnéer
men idkade samtidigt konststudier
och utställde första gången pä Salon
dAutomne 1908. Han liar sedermera
deltagit i utställningar på Salon des
Indépendants (1909),Champs de Mars
och Salon des Tuileries (sedan 1923).
Han tillhörde också juryn för
konstutställningen vid Olympiska spelen i
Paris 1924. — Bosatt i Paris sedan
Waldemar Ekegårdh.
snart fyra decennier har E. så gott som
helt förfranskats. Tidigare målade
lian fantasilandskap och
figurkompositioner i en stil, som vittnade om
intryck från Watteau, Monticelli och
neoimpressionisterna. Denna ljusa och
luftiga stil går igen med artistisk
förfining i de senare landskapen och
parisbilderna, medan hans form nått
större bredd och fasthet i
naketstu-dier och porträtt under inflytande av
modernister som Derain. E. är repr.
i Nat, mus. med "Porträtt av
konstnärens hustru" (omkr. 1920) och "Vid
Seine" (omkr. 1930), i Västerås
konstmus. och i Luxembourgmus. i Paris.
— Gift 1910 med Marguerite
Le-maire. Th. N.
Ekehorn, Johan Gustaf, kirurg,
f. 22 mars 1857 i Tjureda skn, Kronob.
län, † 5 juni 1938 i Stockholm.
Föräldrar: lantbrukaren Johan
Svensson och Johanna Persson. —- E. blev
student 1878 i Växjö, fil. kand. 1881
ocli med. kand. 1885 i Uppsala, med.
lic. 188S i Stockholm ocli med. dr 1891
i Uppsala. Efter förordnanden i
anatomi och kirurgi blev han docent i
kirurgi i Uppsala 1S92,
lasarettsläkare i Härnösand s. å. och i
Sundsvall 1898. Han utnämndes 1909 till
prof. i kirurgi vid Uppsala univ. och
var 1916—22 prof. i kirurgi vidKarol.
inst. Från 1889 företog han
nästan årligen studieresor till utlandet.
— E. tillträdde sin professur först
vid 52 års ålder och hade då bakom
sig en lång erfarenhet ss. kirurg vid
norrländska lasarett. Gentemot
företrädaren Lennanders idérika,
lidelsefullt aktiva kirurgi kom E:s lugna,
erfarna och återhållsamma
behandling att kontrastera mycket starkt.
Den förre litade mer på kirurgen, den
senare mer på naturen. E. höll på de
enkla, beprövade åtgärderna; hans
underläkare tränades även i enkla
sjukvårdssysslor, ss. bäddning, pa-
Thor Ekecrantz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
