Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekelöf, Gunnar - Ekelöf, Gösta - Ekelöf, Stig - Ekendal, Jon - Ekengren, Hjalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ekelöf
350
Ekengrer»
Gunnar Ekelöf.
nar E:s genombrott och gjort honom
till ett av de största löftena i modern
sv. lyrik. S. å. utgav han antologin
"Hundra år modern fransk dikt. Från
Baudelaire till surrealismen", och
senare har han i "Sorgen och stjärnan"
(1936) och "Köp den blindes sång"
(193S) i en lättillgängligare form
anknutit till folkvisestilen. En naken
abstrakt form har den spekulativa
"Färjesång" (1941), präglad av
handlingsnihilism i buddhistisk anda. —
E:s egenartade och suggestiva lyrik,
som ofta oegentligt betecknats som
uteslutande surrealistisk, är i sitt
tidigare skede influerad av flera av
surrealismens enskilda repr. men
ansluter sig icke till rörelsen som
helhet eller som program. Den har växt
fram ur 1920- och 1930-talens allmänna
symbolistiska ocli romantiska
strömningar och söker sig tillbaka till
drömvärlden, "den poetiska
ursprunglighetens skattkammare, ur vilken all
dikt måste ösa för att inte enbart bli
yta". Verklighetsproblemet blir
därmed denna diktnings mest centrala
problem. Lyrikens innersta kärna
anges vara "känslospänningen orden
emellan", och formen, som måste
inskränkas till det allra nödvändigaste,
bör rätta sig efter "den ohämmade
ingivelsen". I sin frihet, känslighet
och fantasifulla flykt hör denna lyrik
till 1930-talets märkligaste
förnyelsetecken. Prosaskisserna i
"Promenader" (1941) kännetecknas av lyrisk
intensitet och nyskapande konkret
ordkonst. I den lyriska antologin
"Ung dikt" (1940) anges
"tidsångesten" och en viss "religiositet trots
allt" ss. karakteristiska drag i
modern sv. diktning. — Gift 1932—34
med Gunnel Cecilia Bergström. R. A.
Ekelöf, Gösta Jakob, pedagog,
f. 1 okt. 1881 i Ockelbo, Gävleb. län.
Föräldrar: kontraktsprosten Johan
Gustaf E. och Maria Erika Wadman.
—■ E. avlade 1902 mogenhetsex. i
Hudiksvall och blev 1908 fil. kand. i
Uppsala samt 1918 fil. dr i Lund på
av-handl. "Gavleåns hydrografi i
samband med vattenområdets ekonomiska
geografi". Under åtskilliga år ägnade
lian sig åt pedagogisk verksamhet vid
olika folkhögskolor. Så var lian 1908
—09 lärare vid Tärna folkhögskola
och 1910—18 rektor vid Gästriklands
folkhögskola och lantmannaskola.
Åren 1918—31 var han rektor och
verkst. dir. vid ab. Bergslagets
praktiska skolor samt 1923—31
föreståndare för Jernkontorets förmansskolor.
Sedan 1931 är lian chef för Sv.
industriförbis arbetsledarinst. i
Stockholm och sedan 1939 led. av styr. för
Statens hantverksinst. Han blev led.
av Ing. vet. akad. 1941. — E., som
mycket intresserat sig för
yrkesskoleproblemen och sedan 1924 varit ordf.
i Sv. yrkesskolefören., liar i ett flertal
arbeten behandlat yrkesskole- och
ar-betsledarfrågor. — Gift 1909 med
lärarinnan Maria (Mia) Lundell. T. M.
Ekelöf, Johan Adolf August Stig,
elektrotekniker, f. 19 jan. 1904 i
Göteborg. Föräldrar: civilingenjören Per
Johan Ludvig E. och Ella Maria
Birgitta Landgraff. — Efter studentex.
i Stockholm 1921 utexaminerades E.
från Tekn. högskolans elektrotekn.
fackavd. 1925 och blev fil. kand. vid
Stockholms högskola 1928. Åren 1927
—28 var lian forskningsassistent åt
prof. W. Weibull och 1929—34
ingenjör vid Telefon ab. L. M. Ericsson.
Han tjänstgjorde vid Tekn. högskolan
som assistent i matematik och
mekanik 1928—33, i elektricitetslära 1934
—35 och 1936—37 samt var 1939—40
tf. prof. i teoretisk elektroteknik med
mätteknik där. Han blev teknologie
dr och docent vid Tekn. högskolan
1938 på sin avhandl. "Ön the
tran-sients of an inductively shunted
electric transmission line" (1937). Sedan
1932 är E. lärare i elektroteknik vid
Artilleri- och ingenjörhögskolan och
sedan 1941 lektor i elektroteknik med
teleteknik vid Tekn. läroverket i
Stockholm. Han har publicerat ett
tiotal avhandl. i teoretisk
elektroteknik. — Gift 1) 1930—37 med
Antho-nia Louise Else (Elli) Lydia von
Goetee; 2) 1939 med Lillemor
Rohten-berg. S. B.
Ekendal, Jonas (Jon) Herman,
präst, skolman, skriftställare, f. 13
okt. 1809 i Mosjö skn, Örebro län,
† 17 mars 1862 i Flo skn, Skarab.
län. Föräldrar: komministern Jonas
E. och Beata Elisabet Söderström. —
E. blev student i Uppsala 1829,
prästvigdes 1832 och promoverades till fil.
dr i Lund 1838. Han blev
seminarieföreståndare i Strängnäs 1842 och
skolkollega i Örebro 1843. Åren 1849
—50 ocli 1852—53 företog han i
pedagogiskt syfte och med statsbidrag
omfattande resor i Sverige, Danmark,
Tyskland och Schweiz, varifrån han
hämtade intryck till sina skildringar
i "Resa genom Danmark, Tyskland
och Schweiz" (1852—55). Han
hade-högt anseende som pedagog och utgav
1848—53 Tidskr. för folkskolelärare
och folkskolebildningens vänner.
Särskild uppmärksamhet väckte han
genom sitt kritiska men samtidigt på
nva förslag rika arbete "Den nya,
folkskolan i Sverige" (1851—52). E.
utgav även ett flertal teologiska,
skrifter samt utnämndes 1856 till
kyrkoherde i Flo i Skara stift. -— Gift
1853 med Anna La Roche. R. A.
Ekengren, Hjalmar Karl Adolfr
bankman, f. 8 febr. 1901 i Vansö skn,
Södermani. län. Föräldrar:
lantbrukaren Adolf E. och Augusta
Andersson. —- Efter studentex. i
Strängnäs-1920 blev E. jur. kand. i Stockholm
1925 och skaffade sig tingsmeriter
1926—28. År 1929 anställdes lian som
e. o. tjänsteman hos länsstyr. i
Södermani. län, och 1930 blev han e. o.
notarie i Svea hovrätt. År 1931 blev
lian amanuens och 1934 förste
amanuens i Finansdep. Sedan 1938 är
han bankråd i Riksbanken och sedan
1940 ombudsman hos Valutakontoret.
—- E. har ofta varit sekr. eller led.
i olika nämnder och utredningar.
Sålunda var han sekr. hos 1933 års
upphandlingssakkunniga 1933—34 och
hos 1934 års
militärpensionssakkun-niga 1934—35. Åren 1935—37
tjänstgjorde han som sekr. hos Statens
jordbruksnämnd, och sedan 1939 är han
sekr. hos Delegerade för riksdagens
verk. E. var led. av
jordbrukskasseutredningen 1939—41 och av
utredningen ang. fångvårdens samt
lösdrivar- och alkoholistvårdens
anstaltsorganisation 1940—41. Han var även
led. av löne- ocli pensionskommittéer
för riksdagens verk 1938—39 och
Gösta Ekelöf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
