Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eklund, Rudolf - Eklund, Vira - 1. Eklund, Ernst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eklund
355
Eklund
Alice och Ernst Eklund.
lians verksamhet kom att ägnas det
gemensamma nordiska
lagstiftningsarbetet. Sä var lian 1912—14 sekr. i
den s. k. obligationsrättskommittén,
vars viktigaste resultat för sv. rätt
blevo 1915 års lagar om avtal och
avbetalningsköp. Försäkringslagstift-ningskommittén, som på
försäkringsavtalens område hade att fullfölja
nyssnämnda arbete, tillhörde han som
led. 1919—25. E. var 1917—18 led.
av bränslekommissionen, fungerade
1922—23 som suppleant för
justitieombudsmannen och biträdde
sedermera vid lagarbetet i skilda dep. Han
var 1927—40 justitieråd. Under två
tjänstgöringsperioder, 1932—34 och
1938—40, var lian led. av lagrådet.
Sedan 1941 är E. verkst. dir. i Sv.
personal-pensionskassan. Han är ordf.
i Samtrafiknämnden för
järnvägarnas godssamtrafik sedan 1929 och
styr.-led. i ab. Statens skogsindustrier
sedan 1939 samt i Trafikab.
Grängesberg—Oxelösund och
Luossavaara—-Kiirunavaara ab. sedan 1942. — E.
liar utgivit lagkommentarerna
"Lagen om försäkringsavtal" (1928) och,
tills, med T. Almen, "Lagen om avtal"
(1915) och "Lagen om
avbetalningsköp" (1916). Tills, med A. Edelstam
redigerade han 1935—40 avd. för
lagskipning i Nytt juridiskt arkiv. —
Gift 1915 med Annie Sofia Mathilda
Stenbeck. Spr.
Eklund, Maria Elvira (Vira), i.
Gustavsson, folkskollärarinna,
författarinna, f. 13 febr. 1880 i Rytterne
skn, Västmanl. län. Föräldrar:
lantbrukaren Gustav Johansson och Maria
Andersson. — E., som avlade
lära-rinneex. 1898 och 1921—40 var
lärarinna i ösmo, liar intagit en
framskjuten plats i nykterhetsrörelsen,
bl. a. ss. led. av centralstyr. för Vita
bandet och I. O. G. T:s verkst. råd.
Hon har även innehaft flera
kommunala uppdrag och verkat ss. v. ordf. i
Folkpartiets förtroenderåd och verkst.
utskott. Åren 1934—36 var hon led. av
Andra K. — E. liar utgivit romaner
och novellsamlingar, bl. a. romanerna
"Pastor Gabriel" (1926), "Vår nästa"
(1932) och "Sin moders ende son"
(1937) samt novellsamlingen "Gott
folk" (1931). — Gift 1902 med
byggmästaren Erik Oskar Eklund. R. A.
1. Eklund, Ernst Olof,
skådespelare, teaterdirektör, f. 6 aug. 1882 i
Östervåla, Västmanl. län. Föräldrar:
folkskolläraren Olof E. och Johanna
Johansson. — E., som 1903 hade
blivit posttjänsteman, debuterade efter
sångstudier för Thekla Höfer och
Gillis Bratt 1908 som Ludvig Schnapps
i operetten "Miss Hook of Holland".
Han var därefter engagerad 1909—10
hos S. Eklöf-Trobäck, 1910—llhosHj.
Selander, 1911—12 vid Intima teatern
i Stockholm och hos A. Ranft 1912—
15. Som teaterledare debuterade han
med framgång våren 1916 med sin
Toscaturné, där Rosa Grimberg gjorde
Tosca och E. själv Scarpia. Hösten
samma år knöts E. till
Blanchetea-tern, vilken han övertog 1917 och
innehade till 1926. Han gav där främst
lättare underhållningsstycken med
succéer som "Iviki" och "Din nästas
fästmö" men gav sin spelplan även
flera ambitiösa inslag, varav de
främsta torde vara gästspelen av
Alexander Moissi och Maria Orska. År 1923
övertog han Komediteatern i
Stockholm, som lian ledde till 1938. E.
lyckades under en följd av år hålla sin
teater som en av huvudstadens
trivsammaste och populäraste. Spelplanen
var baserad på en kultiverad
komedi-repertoar; där förekommo även ibland
inslag av djärv och experimentell
natur, ss. uppförandet av
"Tolvskillingsoperan" (B. Brechts
modernisering av J. Gays "The Beggar’s Opera"),
och E. Bourdets "Den fångna". Trots
sitt teaterledarskap fortsatte E. att
själv uppträda och utvecklades till
en av landets populäraste aktörer.
Hans hustru blev teaterns
självskrivna primadonna, och det nyanse-
Vira Eklund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
