Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eklöf, Ejnar - Eklöf-Trobäck, Sigrid - Eklöw, Rudolf - Ekman, August - Ekman, Axel, politiker, ämbetsman, se s. 369 - Ekman, Carl Daniel, ingenjör, uppfinnare, industriidkare, se s. 371 - Ekman, Carl Edvard, bruksägare, politiker, se s. 367 - Ekman, Carl Emil, affärsman, kommunalman, konsul, se s. 372 - Ekman, Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eklöf-Trobäck
357
Ekman
Ejnar Eklöf.
sånger i traditionell
nordisk-romantisk stil, av vilka "Morgon" (1917)
och "Lovsång" (s. å.) lia blivit
mycket populära. — Gift 1925 med
Ingeborg Lundström. P. L.
Eklöf-Trobäck, Sigrid Evelina,
operettsångerska, teaterdirektris, f.
14 maj 1873 i Stockholm. Föräldrar:
cigarrmakaren Gustaf Eklöf och
Elisabet Riego. — E. var elev vid K.
teaterns balettskola 1882—88. Därefter
var hon 1889—96 engagerad hos W.
Rydberg, A. Collin, A. Bosin vid
Vasateatern och hos M. Fröberg. Bland
hennes roller från denna tid kunna
nämnas Fiametta i "Boccaccio" och
Adéle i "Läderlappen". Åren 1896—
1900 var B. bl. a. verksam vid
Eldoradoteatern i Kristiania, 1900—02
lios E. Linden, 1903 vid
Centralteat-ret i Kristiania, 1903—04 vid A.
Ranfts operettsällskap och 1907—09
på gästspel hos A. Salmson. Under
denna tid utförde hon med käckt
operettlynne, parat med dramatisk och
musikalisk smak, bl. a. Sköna
Helena, Denise de Flavigny i "Lilla
helgonet", Molly i "Geishan",
titelpartiet ’ "Mignon" och Hanna Glawari i
"Den glada änkan". Hösten 1909
etablerade sig E. som ledare av ett
alltjämt existerande opera- och
operettsällskap, där hon själv med
skicklighet, noggrannhet och omsorg haft
regin om hand men även medverkat
i ett flertal roller, ss. Kyska Susanna,
Susi samt Angèle i "Greven av
Luxemburg". — Gift 1903—12 med
mu-sikdir. Otto Trobäek. A. L.
Eklöw, Rudolf Emanuel,
journalist, idrottsman, f. 15 jan. 1904 i
Stockholm. Föräldrar: handlanden
August E. ocli Augusta Andersson. —
E. var medarb. i Idrottsvärlden 1921,
Sv. idrottstidn. 1922 ocli
Idrottsbladet 1923—39, varefter han 1939—42
var chef för idrottsavd. i Nya dagligt
allehanda, där lian medarbetar under
sign. R:et; sedan 1942 är han tidn:s
red.-sekr. Han har sedan 1932 utgivit
"Fotbollboken", Sv. fotbollförb:s
officiella seriekalender. — E. är en av
Sveriges mest kända och anlitade
fotbolldomare samt dess erkänt främste
regelexpert. Han har tjänstgjort vid
ett flertal landskamper, bl. a.
Tyskland-Italien 1936, samt vid Olympiska
spelen i Berlin s. å. Åren 1932—36 var
han v. ordf. i Stockholms
fotbolldo-mareklubb, ocli sedan 1936 är han sekr.
i Sv. fotbollförb:s domarekommitté.
— Gift 1931 med Inga Berglind. G. T.
Ekman, Johan August,
ärkebiskop, f. 26 nov. 1845 i Hjälstads skn,
Skarab. län, † 30 nov. 1913 i Uppsala.
Föräldrar: husaren Olof E. och Maria
Johansdotter. — E. blev student i
Uppsala 1867, prästvigdes för Skara
stift 1873, blev teol. kand. 1876 och
docent i exegetisk teologi vid Uppsala
univ. 1877, uppehöll flera gånger
professur inom teologiska fakulteten,
blev 1887 kalseniansk prof. i
teologiska prenotioner och teologisk
encyklopedi och 1896 förste teol. prof. och
domprost i Uppsala. Han utnämndes
1898 till biskop i Västerås och 1900
till ärkebiskop. Teol. dr blev han 1893
och fil. hedersdr i Uppsala 1900. —
Med sin avhandl. "Likheter mellan
Esaias kap. 40—66 och Jeremias"
(1877) kom E. till ett resultat, som
på hans tid var mycket djärvt, om
det gällde att nå akademisk
befordran. Han fastslog nämligen den
numera allmänt godtagna
uppfattningen, att de behandlade kapitlen icke
kunde härröra från Jesaja. Han
lyckades dock uppnå docentur och
inledde så sin mångåriga akademiska
lärargärning. Till sin åskådning var
lian från studieåren anhängare av den
s. k. bibelteologin, vars store man,
den tyske teologen J. T. Beck, lian
på en studieresa till Tyskland 1874
själv hörde föreläsa och besökte i hans
hem. Bland åskådningens främsta
Sigrid Eklöf-Trobäck.
August Ekman,
repr. i Sverige var E:s lärare, C. F.
Myrberg. E. var dock aldrig
ensidig partigängare utan kunde under
senare år berika sin ungdoms
teologiska grunduppfattning med
lärdomar från andra teologiska riktningar.
E. var en mycket uppmärksammad
uppbyggelseförf. Hans predikningar
voro koncentrerade och tankedigra,
utmärkta av stilistisk pregnans. I alla
sina uppdrag var E. ytterst
samvetsgrann och nitisk. Den personlighetens
nådegåva, som han ägde, är väl
omvittnad. Han framstår för alla
bedömare som en religiöst förandligad, av
hjärtats godhet genomlyst
personlighet. E. erhöll Serafimerorden 1913. —
Gift 1882 med Hilma Ingeborg
Petersson. — Litt.: H. Lundström,
"Ärkebiskopen J. A. E." (1915). E. B—n.
Ekman, Axel, politiker,
ämbetsman, se s. 369.
Ekman, Carl Daniel, ingenjör,
uppfinnare, industriidkare, se s. 371.
Ekman, Carl Edvard, bruksägare,
politiker, se s. 367.
Ekman, Carl Emil, affärsman,
kommunalman, konsul, se s. 372.
Ekman, Carl Gustaf,
tidningsman, politiker, f. 5 okt. 1872 i
Munktorp, Västmanl. län. Föräldrar:
lantbrukaren och soldaten Carl
Ekman-Kraft och Josefina Säf ström. — Efter
att lia genomgått en enskild skola,
upprättad av några familjer i E:s
hemtrakt, försörjde sig E. med arbeten av
olika slag. Han bedrev emellertid
samtidigt självstudier och genomgick
1S93—95 en handelsskola samt
Kristinehamns praktiska skola. Tidigt
inträdde han i nykterhetsrörelsen.
Han blev 1893 chef för
Västmanlands-Närkes distrikt av Templarorden och
var under korta perioder 1896—97
red. för Malmköpings tidn. samt
re-daktionssekr. i Bergslagsbladet. År
1S97 blev han chef för
Nykterhetsvännernas allmänna sjuk- och begrav-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
