- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
367

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Ekman, Janne - 7. Ekman, Carl - 8. Ekman, Fredrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ekman

367

Ekmarck

han bl. a. var ordf. i bankoutskottet
1876—82. Han insattes i kommittéer
för sv. och nordiskt myntväsen 1869
och 1872, blev led. av Lantbruksakad.
1884, Vet. o. vitt. samh. 1863 och
hedersled. i det sistnämnda 1900. —
Gift 1859 med Martina Fredrika von
Heideman. Cgn.

7. Ekman, Carl Edvard,
bruksägare, politiker, f. 7 mars 1826 i
Göteborg, † 24 dec. 1903 därstädes. Bror till
E. 3 och E. 6. — E. genomgick
Chalmersska slöjdskolan, åtnjöt praktisk
utbildning i bergsbruk under sin bror
Gustaf E:s (E. 3) ledning på Lesjöfors
bruk och fortsatte därefter sina
studier vid bergsskolorna i Filipstad och
Falun. Han anställdes 1848 som
förvaltare vid Finspongs bruk i Risinge
skn i Östergötland och inköpte bruket
1856 av släkten De Geer. Redan följ. år
förvärvade lian Stens bruk och
utvidgade genom köp även i fortsättningen
sina egendomar och bruk så, att han
1880 hade 5 000 underlydande. Under
hans energiska ledning förbättrades
brukshanteringen, särskilt
kanontillverkningen, betydligt. Men även
skogen blev denna tid spekulationsobjekt,
och Finspångs hastiga arrondering
jämsides med den sv.
trävarurörelsens expansion erinrar om vissa
samtida både värmländska ocli
norrländska storföretags. E:s förvärv stöddes
av kusinen och kapitalisten Oscar E.
(E. 4), som under krisen i slutet av
1850-talet, för att hjälpa E., övervägde
inflyttning på Finspångs slott. År 1884
överlät denne sina bruks- ocli
lantegendomar till det av honom grundade
ab. Finspongs styckebruk och blev
ej älv ordf. i bolagets styr. Han
innehade denna befattning till 1S99, dä
han sålde största delen av aktierna
till ett konsortium. Finspång var dä
den största egendomen i Östergötland,
omfattande järnverk, mekanisk
verkstad och kanonverkstäder vid
Finspång, järnverk vid Lotorp, mas-

Carl Ekman.

Litografi av E. Widing.

ugnar ocli stenhuggeri vid
Gravers-fors, flera järngruvor m. m. samt
väldiga åkerjords- och skogsarealer. E.
ägnade ett livligt intresse åt
folkskoleundervisningens höjande och
donerade bl. a. 50 000 kr. till en
bruksskola 1874. Han deltog ivrigt i
Eisinge sockens kommunala
angelägenheter, var under en lång följd av år
ordf. i östergötl. läns landsting och
ordf. i dess hypoteksfören. m. m. Vid
riksdagarna 1S59—60 och 1862—63
var E. andra bruksdistriktets repr. i
borgarståndet och blev därunder bl. a.
led. av bankoutskottet. Vid den
sistn. riksdagen framträdde han med
en mycket uppmärksammad motion,
som bl. a. krävde tillsättande av
folkskoleinspektörer och inrättande
av en särskild byrå för
folkskoleärenden i Ecklesiastikdep. Efter
representationsreformens genomförande
valdes han 1866 till repr. för östergötl.
läns landsting i Första K., som han
sedermera tillhörde till 1893 års
riksdag. Han var led. av särskilda ut-

skotten för försvarsfrågan 1867, 1869,
1870 och 1875 samt av särskilda
utskottet för arbetarfrågan 1890,
tillhörde statsutskottet 1871—80 och var
dess ordf. 1876—80. Som en av
ledarna för den med Lantmannapartiet
samverkande s. k. skånska fraktionen
i Första K. deltog E. verksamt i de
försoningssträvanden mellan
kamrarna, som ledde till 1873 års
kompromiss i grundskatte- ocli
försvarsfrågorna. Ifrågasatt till
statsminister efter Posse 1883 avböjde lian
anbudet. Under 1880-talets tullstrid var
E. en av Första K:s ivrigaste
frihandlare och blev 1886—87 led. av
kommittén för avgivande av förslag till
åtgärder att upphjälpa landets
ekonomiska ställning. Han blev 1876 led.
och 1879 hedersled, av
Lantbruksakad. samt 1889 led. av Vet. akad.
— Gift 1849 med Anna Augusta
Jo-sephina von Schéele. Cgn.

8. Ekman, Fredrik Laurentz,
kemist, hydrograf, f. 3 okt. 1830 i
Göteborg, † 1 jan. 1890 i Stockholm. För-

Janne Ekman.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free