Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elmqvist, Hugo - Elofson, Anders - Elofsson, Sven, diplomat och krönikör, se Sven Elofsson - Elowson, Gullbrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
El of son
397
Elowson
Hugo Elmqvist.
kan väl tolkas symboliskt, men
bilden av konstnärens son, som leker
med sin stortå, återger ingenting
annat än det oskyldigt lyckliga
ögonblicket. Andra större arbeten äro
"Ålderdomen", "Eva" (brons),
"Gryning" (marmor, Nat. mus.),
"Morgon", "Naturforskaren" (en pojke,
som iakttar en fluga), "Renässans"
(en flickgestalt med en romersk
lampa) och "Iris di Firenze". Dessutom
har E. skapat ett stort antal
små-skulpturer och konstföremål av skilda
slag, alla kännetecknade av det
finaste formsinne, en friskhet i
naturiakttagelsen och en teknisk
skicklighet, som ställer honom i jämnbredd
med våra förnämsta plastiker. E.
studerade från 1890-talet
konstgjutning-ens teknik och konstruerade en
speciell ugn för detta syfte samt
framställde dels en formmassa och dels en
modelleringsmassa, "pasta plastica",
som håller sig mjuk och smidig utan
att hårdna på ytan eller få "hud",
och vars smältningsprocess gjorde den
särskilt lämplig för sitt ändamål. —
Gift med Erna Olga Hedwig
Wich-mann, målarinna, f. 23 juli 1869 i
Hamburg. Hon har gjort sig känd
som en skicklig artist med akvareller
av blommor i naturen som specialitet
men har även målat landskap ocli
porträtt i olja och pastell. —
Makarna E:s dotter I dina, f. 20 mars 1899
i Fiesole, Italien, gift 1924 med
konsul Harald Christiansen från
Elverum, Norge, har efter studier i
München, Basel, Zurich m. fi. platser
utfört silhuetter, batik och
linoleum-snitt, komponerat bokband m. m. Hon
utgav 1924 silhuettsamlingen
"Djurgården". Th. N.
Elofson, Anders, agronom, f. 25
juni 1873 i Gunnarskogs skn, Värml.
län. Föräldrar: lantbrukaren Magnus
E. och Marta Olsdotter. — Efter att
1895—97 ha genomgått Alnarps lant-
bruksinst. var E. andre lärare och
inspektor vid N. Kalmar läns
lantbruksskola 1898—99, assistent vid
Sveriges utsädesfören. i Svalöv 1900—01
samt föreståndare för fören :s
Ultuna-filial ocli ledare för dess lokala försök
i Svealand och s. Norrland 1901—12.
Samtidigt var lian extra lärare vid
Ultuna lantbruksinst. Han bedrev
1903—04 och 1907 lantbruksbotaniska
studier vid Polytechnicum i Zürich
och har senare nära nog årligen
företagit studieresor till
jordbruksinstitutioner i Europa. Ären 1912—25 var
E. statskonsulent för fröodling och
väckte då förslag om bildandet av
Sveriges fröodlareförb., där han sedan
dess stiftande 1914 varit sekr. i styr.
Genom hans initiativ tillkom också
1916 Sv. betes- och vallfören., där
han var sekr. 1917—39 ocli
föreståndare 1925—39; fören., som
sedan 1930 har egen
institutionsbyggnad vid Ultuna, har fr. o. m. 1939
sammanförts med Sv.
mosskultur-fören. till en gemensam organisation,
Sv. vall- och mosskulturfören. E. var
även upphovsman till bildandet av
Nordiska jordbruksforskares fören.
1918, där lian sedan dess varit led.
av centralstyr. och ordf. i styr. för
dess sv. avd., samt till Sveriges
centrala fröråd 1932 och (jämte prof. F.
Falke, Leipzig) till ett internat,
samarbete (gräsmarkskongresserna) 1927
och vidare till Nordiska
bondeorganisationernas centralråd 1933. Han
var föreståndare för
Folkhushåll-ningskommissionens utsädessektion
1917—19. —- E. har gjort en
banbrytande och framgångsrik insats till
gagn för det sv. jordbruket. Han är den
moderna beteskulturens grundläggare
i Norden och har varit ledare för en
betydande försöksverksamhet rörande
vallanläggning och betesmarkernas
förbättring. E. liar flitigt verkat som
föredragshållare ocli utgivit talrika
skrifter rörande växtodling, bl. a.
"Hvad kan göras för att framkalla en
åtminstone mot landets behof svarande
fröproduktion ?"(1910), "Fröodling
av-klöver och timotej jämte de viktigaste
grunderna för en rationell vallodling"
(1913, på uppdrag av Lantbruksstyr.),
"Om anläggning och skötsel av
moderna betesvallar samt deras ekonomiska
betydelse" (1913), "En lönande
betesdrift på våra hagmarker och vallar"
(1914; 2:a uppl. 1915) och "Vår
svenska liagmarksskötsel" (1918). —
E. var president vid internat,
gräsmarkskongressen i Uppsala 1930 ocli
en av de två hederspresidenterna vid
internat, gräsmarkskongressen i
Zürich 1934. Han blev led. av
Lantbruks-akad. 1922 och erhöll dess stora
guldmedalj 1938 samt Sveriges
fröodlareförb^ förtjänstmedalj i guld 1923 ocli
Anders Elofson.
blev hedersled, av Uppsala läns
hushållningssällskap 1933. År 1930
utnämndes han till fil. hedersdr vid
Leipzigs univ. — Gift 1910 med Käthe
Schmidt. — Litt.: Sv. vall- och
mosskulturfören: s kvartalsskr. 1940.
T. M., S. L.
Elofsson, Sven, diplomat och
krönikör, se Sven Elofsson.
Elowson, G ullb r an d, skolman,
politiker, f. 16 nov. 1835 i Älgå skn,
Värml. län, † 19 maj 1908 i
Stockholm. Föräldrar: riksdagsmannen Elof
Andersson och Ingeborg
Gullbrandts-dotter. — E. blev student 1855, fil.
kand. 1S63 och fil. dr s. å., allt i
Uppsala. Han var docent i matematik vid
Uppsala univ. 1864, tillträdde s. å. en
lektorstjänst i matematik och fysik i
Luleå och var från 1869 lektor i dessa
ämnen i Karlstad, där han även
innehade flera kommunala
förtroendeuppdrag. Han var led. av Andra K. från
1887 till sin död. Som politiker var
han liberal och mest intresserad för
författnings- och rösträttsfrågorna.
Han tillhörde konstitutionsutskottet
1891—96 och 1903—06 (v. ordf. 1905
—06). Från 1904 framlade han
upprepade gånger motioner om
proportionella val till båda kamrarna. År
1906 förordade lian, fastän lian
tillhörde Liberala samlingspartiet sedan
dess stiftande, gentemot den liberala
regeringens rösträttsförslag det från
högerhåll framförda s. k
Påbodaför-slaget. — E. utgav en del skrifter i
matematiska ämnen, bl. a.
"Framställning af grunderna för beräkning
af lifräntor och lifförsäkringar"
(drs-avhandl., 1863) och
"Elementarläro-bok i aritmetik" (1868). År 1907
behandlade lian rösträttsfrågan i "Några
synpunkter angående valsättet vid
politiska val". — Gift 1) 1877 med
Marie-Louise Sophie Gyllenspetz, †
1892; 2) 1895 med hennes
brorsdotter Anna Gyllenspets:. M. L.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
