- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
404

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enell, Henrik - Eneman, Michael - Eneroth, släkt - Eneroth, Olof - Eneroth, släkt - 1. Eneroth, Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Eneman

404

Eneroth

K. Olof Eneroth.

del är grundat pä hans egna rön, och
"Pharmaca composita" (2:a uppl.,
tills, med C. G. H. Thedenius och
R. Luhr, 1S96). Som led. av
farma-kopékommittén (från 1894) gjorde E.
betydande insatser i arbetet på flera
uppl. av "Svenska farmakopén". Han
publicerade ett åttiotal uppsatser,
huvudsakligen i kemi, i farmaceutiska
tidskr. I Sv. läkaresällskapet
invaldes lian 1892. — Gift 18S3 med Emma
Adelaide Margareta Öst. S. L.

Eneman, Michael Olofsson,
orientalist, resebeskrivare, f. 1 febr.
1676 i Enköping, † 5 okt. 1714 i
Uppsala. Föräldrar: rådmannen Olof E.
och Anna Vingia. — E. inskrevs 1695
vid Uppsala univ., där lian studerade
orientaliska språk för D. Lundius och
O. Rudbeck d. y., av vilka särskilt den
sistnämnde visade honom stor välvilja.
År 1703 blev han fil. mag., och 1706
prästvigdes han. S. å. anträdde han
en utlandsresa, från vilken han icke
återkom förrän 1714. Han studerade
ett år vid univ. i Greifswald och
utnämndes 1707 till hov- och
fältkonsistorienotarie. Genom sin prästerliga
verksamhet vid armén — som han
följde ända till Bender -— vann lian
snart Karl XII:s ynnest, och 1709
utnämndes han till legationspredikant
i Konstantinopel, där han verkade
under två år, och där lian även
fördjupade sina orientaliska studier. På
konungens bekostnad företog han
därefter aug. 1711—juni 1713 en resa
genom Mindre Asien, Egypten, Sinai,
Palestina, Syrien och Cypern. Hans
beskrivning av denna resa, som är
"tyngd af osmält kunskap" (O.
Levertin), är rik på språkliga,
arkeologiska, religionshistoriska och
kulturhistoriska iakttagelser. Under
resan utnämndes E. till prof. i
österländska språk vid Uppsala univ., ocli
han installerades i sitt ämbete 26
sept. 1714. Tre dagar senare gifte

han sig med sin lärare O. Rudbecks
dotter och avled efter ytterligare sex
dagar. — E:s "Resa i Orienten 1711
—1712" utgavs 1889 av K. U.
Nylander. Brev av E. ingå i Gjörwells
"Swenska bibliotheket", och en del av
hans samlingar finnes bevarad i
Uppsala univ.-bibl. —- Gift 1714 med
Catharina Rudbeck. R. A.

Eneroth, släkt, vars äldste kände
stamfar var kronofogden i
Västergötland Töre Larsson, far till
hauptman-nen på Läckö slott Sigge Toresson
(‡ omkr. 1677). Dennes son Lars
Sig-gesson (f. 1648, † 1734), vilken jämte
en bror antog släktnamnet E., blev
stamfar för den nu kvarlevande
släktgrenen och farfar till lagmannen i
Västergötland och på Gotland Carl
Emanuel E. (f. 1739, † 1816), från
vilken alla nu levande släktmedl.
härstamma. En sonsons sonson till denne
är skogsmannen Olof E. (se nedan).

Eneroth, Karl Olof, skogsman,
f. 2 nov. 18S6 i Arboga. Föräldrar:
civilingenjören Carl Olof E. och Eva
Helena Rönngren. — E. blev student
i Umeå 1905, elev vid Ombergs skola
1906, utexaminerades från Skogsinst.
1909 och blev extra jägmästare i
Gävle-Dala distrikt 1911. Han var
anställd hos Stora Kopparbergs
bergslags ab. som skogschefsassistent 1910
—15, som intendent 1917—19 och som
skogsehef 1920—25. E. gjorde
studieresor till Finland, Norge, Danmark,
Tyskland och Polen 1922—28. Vid
Skogshögskolan var han tf. prof. i
skogsteknologi och byggnadslära 1915
—16 och i skogsskötsel 1927—30 samt
utnämndes till prof. i skogsskötsel
där 1930. Han avlade fil. lic.-ex. vid
Stockholms högskola 1936. E. var
medarb. i Wilhelm Ekmans "Handbok
i skogsteknologi" (1922) ocli har
utgivit ett flertal uppsatser i
facktid-skr. i skogsekonomiska,
skogsteknologiska och skogsbiologiska ämnen. E.
är styr.-led. i Norrlands
skogsvårds-förb. sedan 1922 och blev led. av
Lant-hruksakad. 1942. — Gift 1912 med
Linnea Charlotta Jonsson. P. O. W.

Eneroth, upplandssläkt,
härstammande från fänriken vid Upplands
infanteri Olof Larsson E. i Hacksta skn
(† 1681), farfars far till stads- ocli
akad.-byggmästaren i Uppsala Olof E.
(f. 1714). Från dennes äldre son,
guldsmeden i Stockholm Petter E. (f.
1741, † 1809), härstammar släktens
nu kvarlevande äldre huvudgren.
Hans yngre bror, hovpredikanten,
kontraktsprosten och kyrkoherden i
Gävle Olof E. (f. 1744, † 1808), blev
far till lantbrukaren, löjtnanten Carl
Fredrik E. (f. 1769, † 1831) och
kamreraren Johan Christian E. (f. 1776,
† 1848), stamfäder för den
kvarlevande yngre huvudgrenens första ocli

andra grenar. Till den första grenen
hör Carl Fredrik E:s sonsons son,
konstnären och skriftställaren
Hjalmar E. (E. 2). Till den andra grenen
hör kamreraren Johan Christian E:s
sonsons dotter, textilpedagogen
Andrea E. (f. 1873, † 1935). En yngre
son till hovpredikanten Olof E.,
grosshandlaren i Stockholm Olof E. (f.
1780, † 1829), blev far till
skriftställaren och pomologen Olof E. (E. 1).

1. Eneroth, Per Olof Emanuel,
skriftställare, pomolog, f. 15 april
1825 i Brännkyrka förs., Stockholm,
† 21 maj 1881 i Uppsala. Föräldrar:
grosshandlaren och lantbrukaren Olof
E. och Catharina Eva Cronland. — E.
inskrevs vid Uppsala univ. 1843 samt
blev där fil. kand. 1849 och fil. dr
1854. Han erhöll 1846 Sv. akad:s
mindre pris för sitt epos "Hake
Sjökonung" och fortsatte sitt
skönlitterära författarskap med bl. a.
"Sånger och visor för hemmet och skolan"
(1871) och "Dikter och smärre
prosaiska stycken" (1881). Han utgav
vidare bl. a. två samlingar estetiska
och litterära studier, "Literatur och
konst" (1860 och 1876), samt texten
till det stora planschverket
"Herregårdar och slott uti Södermanland"
(1864—69). I ett flertal debattinlägg
ivrade han för ett vidgat inflytande
för kvinnorna i samhällslivet. Sina
viktigaste insatser gjorde lian dock
för den sv. trädgårdsodlingens
utveckling. Han blev 1856 lärare vid Sv.
trädgårdsfören:s elevskola och sekr.
i fören :s styr. samt var 1858—63
föreståndare för fören :s skola och
trädgård. Han ledde dessutom arbetet vid
flera trädgårdsanläggningar vid
Statens järnvägars stationer och ägnade
ett speciellt intresse åt
fruktodlingens höjande. Hans skrifter i dessa
ämnen ha haft grundläggande
betydelse, bl. a. "Trädgårdsbok för
allmogen" (1857), "Om Sweriges
fruktträdsodling samt om allmänna frukt-

P. Olof E. Eneroth.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free