Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engström, Albert - Engströmer, släkt - Engströmer, Thore - Engwall, Gustaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Engströmer
421
Engwall
färg och sensuell friskhet åt E: s
teckningar och berättelser. Rörelse,
ani-maliskt liv och visionär styrka prägla
hans framställning av
smålandsbönder och skärkarlar, "pendlande mellan
brännvinslitern och bönhuset" (Kj.
Strömberg). Skarpt och åskådligt
tecknar han i ord och bild fysionomier,
där få linjer ge det karakteristiska.
Förkortning och förtätning äro också
utmärkande för hans geniala
karikatyrer, som skänkt oss en modern
motsvarighet till typgalleriet i Dalins
Then swänska Argus; men hans
teckningskonst präglas också av en rik
frodighet och visar ofta prov på en
intensivt realistisk blick, bl. a.
framträdande i en mängd karaktärsfulla
porträtt (akademi- och
konstnärskamrater, folktyper från Roslagen
m. m.) ocli i hans för naturens väsen
utomordentligt känsliga
landskaps-och vegetationsstudier. — E:s
lyhörda, intuitivt uttrycksfulla skildringar
av sv. folklynne, sådant han sett det
ta sig uttryck i vardagslivet under
decennierna kring sekelskiftet, fånga
det säreget nationella i dess olika
skiftningar, och monument över
storsvensk självhärlighet har han rest i
skildringar av män, med vilka han
delat kulten av det hedniskt storvulna
och hos vilka han fann genklang för
något av huvuddragen i sitt eget
väsen: det primitiva, det meditativa och
det dionysiska ("flygbaronen" Carl
Cederström, Hj. Lundbohm, Karlfeldt,
Zorn i monografin "Anders Zorn",
1928, och Strindberg i
memoarver-ket "August Strindberg och jag",
1923). — Som hos Dickens har
humorn hos E. även en nattsida, och
spökfantasin "Ränningehus" (1920)
vittnar om djup insikt i själssjukt
psyke. — Skämtteckningar av E.
ut-gåvos först i bl. a. "Karrikatyrer"
(1896), "Vänner och bekanta" (s. å.),
"Drufklasar och fikonkvistar" (1898)
och "Medmänniskor" (1899). Hans
teckningar i Strix och
Söndagsnisse-Strix ha samlats i "Gubbar" (20
delar, 1920—37), hans berättelser,
kåserier och skisser i "En bok" (1905),
"Mitt liv och leverne" (1907),
"Äventyr och hugskott" (1908), "En bok
till" (1909), "Min 5:te bok" (1910),
"Genom mina guldbågade glasögon"
(1911), "Kryss och landkänning"
(1912), "Bläck och saltvatten" (1914),
"Hemma och på luffen" (1916),
"Medan det jäser" (1918), "Min 12:te
bok" (1919), "Hemspånad och
tagg-tråd" (1921), "Adel, präster,
smugglare, bönder" (1923), "En konstig
blandning" (1925), "Med penna och
tallpipa" (1927), "Ur mina memoarer
och annat" (s. å.), "Vid en milstolpe"
(1929), "Bouppteckning" (1930),"Mot
aftonglöden" (1932), "Naket o. s. v."
Thore Engströmer.
(1934) ocli "Läsebok för svenska
folket" (1938). E. utgav även
reseskildringarna "Ät Häeklefjäll" (1913),
"Moskoviter" (1924) och
"MedKaapa-ren till Afrika" (1937). En glansfull
naturskildring i ord och bild är
"Gotska Sandön" (1926). Teckningar av E.
ingå i albumet "Svensk natur" (1939)
och "Albert Engström, konstnären"
(1941), båda utg. av S. Barthel, samt
i ett urval dikter av E. A. Karlfeldt
(1939). E:s "Samlade berättelser"
ut-gåvos i 23 delar 1915—34 och en
na-tionaluppl. av hans skrifter i 28 delar
1941. — E. är begravd på Hults
kyrkogård i Småland. — Gift 1894 med
Sigrid Malin Fredrika Sparre. —
Litt.: C. G. Laurin, "Skämtbilden"
(1908); V. Svanberg, "Poesi och
politik" (1931); T. Fogelqvist, "A. E."
(1933); Ludvig Nordström, "A. E. i
Grisslehamn" (Bonniers litt. magasin
1941); "Mest om A. E." (redig, av
E. Malmberg, 1941) ; S. Barthel i Sv.
litt.-tidskr. 1941. N. B.
Engströmer, släkt, härstammande
från bonden Per Jonsson i Enkarp i
Höreda skn, Småland. Hans son Nils,
prost och kyrkoherde i Ekebyborna
pastorat, Linköpings stift (f. 1767, †
1838), antog släktnamnet E. Dennes
äldre son, lantbrukaren Henrik
Gideon E. (f. 1812, † 1895), blev farfar
till bröderna rättsvetenskapsmannen
Thore E. (se nedan) och bankdir.,
verkst. dir:s ställföreträdare vid
Upplands enskilda banks huvudkontor
Folke E. (f. 1882).
Engströmer, Thore,
rättsvetenskapsman, f. 5 april 1878 i
Sollefteå. Föräldrar: bankkamreren Thure
Hjalmar E. och Anna Mathilda
Högberg. — E. avlade mogenhetsex. i
Härnösand 1896, blev student i
Uppsala s. å., jur. utr. kand. 1901 samt
jur. utr. lic. och jur. utr. dr 1908.
Han var docent i speciell privaträtt
1908—12, uppehöll under samma tid
på förordnande professuren i
processrätt och var 1912—43 prof. i sistn.
disciplin, allt vid univ. i Uppsala.
E. var 1932—33 univ:s prorektor och
1933—43 dess rektor. — Vid sidan av
sin akademiska verksamhet har E.
gjort en betydande insats i arbetet
på en rättegångsreform; han
biträdde från 1915 processkommissionen
i dess förberedande utredningsarbete,
var 1919—26 led. av kommissionen
och är sedan 1932 led. av
Processlagberedningen. Han har även inom
skilda dep. innehaft ett stort antal
andra sakkunniguppdrag på
lagstiftningens område. Bl. a. har han
särskilt ägnat sig åt såväl sv. som
internat. lagstiftningsarbete på
lufträttens område och är sedan 1928
Sveriges repr. i Comité International
Tech-nique d’Experts Juridiques Aériens.
Han var ordf. i 1938 års
docentutredning, är sedan 1930 ordf. i styr. för
Statens rasbiologiska inst. och sedan
1940 v. ordf. i tryckfrihetsnämnden.
E. har också varit livligt kommunalt
verksam; han var stadsfullmäktig i
Uppsala 1913—34, drätselkammarens
ordf. 1922—32 och stadsfullmäktiges
ordf. 1932—34. Han tillhör sedan 1927
Uppsala läns landsting. Sedan 1926
är han ordf. i styr. för Städernas allm.
brandstodsbolag. Bland E:s skrifter
märkas "Om försäkringsgifvares
förpliktelse på grund af
försäkringsafta-let" (1908, drsavhandl.),
"Vittnesbeviset" (1911), "Partsförhör i
tvistemål" (1931), "Några anmärkningar
rörande de processuella rättsmedlen"
(1935) och "Om reformatio in pejus i
brottmål" (1—2, 1937—38). — På sin
65-årsdag livllades E. med en
festskrift. — Ogift. Spr.
Engwall, Gustaf,
konsthistoriker, f. 14 nov. 1902 i Gävle.
Föräldrar: grosshandlaren Ernst Victor E.
och Hilda Johanson. — Efter
student-ex. i Gävle 1921 genomgick E.
Handelshögskolan i Stockholm, där han
avlade ekonomisk ex. 1924. Han
övergick sedan till humanistiska studier i
Uppsala och blev fil. kand. där 1931
och fil. lic. i konsthistoria 1933. —
Först ägnade sig E. åt forskningar i
fransk 1700-talskonst men har
senare främst sysslat med modern konst,
särskilt den skandinaviska. Han
tillhör sålunda stiftarna av Fören. för
nutida konst (1937), vars intendent
han är och vars årspublikation
"Nutida konst" han redigerat sedan 1939.
Han tog initiativet till
minnesutställningen över Karl Isakson 1936, som
lian samtidigt ägnade en insiktsfull
studie ("Karl Isakson", Bonniers
konstböcker, 1936), samt har innehaft
många kommissarieuppdrag, bl. a. vid
Franska utställningen 1938
(Köpenhamn, Stockholm och Oslo), Dardel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
