- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
448

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksson, Christian - Eriksson, Einar - Eriksson, Erik, konung, se Erik Eriksson - Eriksson, Erik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Eriksson

448

Eriksson

Christian Eriksson.

bank i Stockholm, och den graciösa
flickgestalten i "Dansa pà tå" (1903,
trä) är en förtjusande realistisk
genrebild, som vore otänkbar utan
konstnärens franska skolning. Men
redan i statyetten "Smed" (1901,
brons, Göteborgs mus.) möter ett
rustikare drag vid sidan av
påverkningar från Meunier, och i den sittande
lappen, "Lapp" (1903, trä, Göteborgs
mus.), har konstnären funnit ett
motiv, där den plastiskt slutna konturen
naturligt förmäler sig med en
realistiskt genomarbetad form, och där
varje spår av koketteri och litterära
biavsikter är totalt borta.
Monumental i sitt lilla format verkar
"Lappen Johan Thuuri" (1912, brons, Nat.
mus.). Den pekar fram mot sådana
verk som statyerna av B. von Platen
(1922, Motala) och L. J. Hierta (1927,
Stockholm). Sin största seger som
monumentalskulptör vann E. med
"Bågspännaren" (brons på sockel av
granit, 1916, Stockholm). Bland E:s
övriga verk må framhållas "Kärv-

binderska" (1896, brons, Nat. mus.),
"Konstforskning" (1897, brons, Nat.
mus:s portik), dekorativa huvuden av
skånskt bondfolk (1898, Skånebanken,
Stockholm), "Elof" (1901, statyett i
brons), "Skridskoåkare" (1902, i brons
i Saltsjöbaden 1910), "Lek" (1902,
statyett i marmor), relief friser i
Dramatiska teatern (1907, marmor),
"Idyll" (s. å., grupp i brons å
Kärleksudden, Djurgården), "Läsande
kvinna" och "Skrivande man" (båda 1911,
marmor, K. bibi.), altaruppsats m. m.
för Kiruna kyrka (1913),
Frödings-stenen (s. å., Alster), portalfigurer i
granit för Stockholms rådhus (1914),
"Jakt" (1920, brons, Hälsingborg),
"S:t Örjan" (1923, brons, Stockholms
stadshus), "Karl IX" (1926, brons,
Karlstad), "Jacob Ulfson" (1928,
brons, Uppsala) och
Engelbrektsmo-numentet på kolonnen vid Stockholms
stadshus (1932, brons och granit).
Som porträttskulptör har E. utfört en
rad betydande arbeten, t. ex. Jenny
Lind (189S, marmor, K. teaterns

foajé), Hj. Lundbohm (1924, granit,
Nat. mus.) och C. Westman (1931,
brons). — Gift I) 1894—1911 med
Jeanne Trameourt; 2) 1913 med Ebba
Dahlgren. — Litt.: S. Strömbom,
"C. E." (1933). Th. N.

Eriksson, Erik Einar, författare,
tidningsman, telegraftjänsteman, f. 1
nov. 1886 i Örebro. Föräldrar:
polismannen Erik E. och Karin Eriksson.
— Efter mogenhetsex. 1905 i Örebro
blev E. e. o. assistent i
Telegrafverket 1907, telegrafkontrollör 1929 och
förste kontrollör 1941. Han har
medarbetat i flera tidn., bl. a. i
Afton-tidn., där han blev red. för utrikesavd.
1914 och redaktionssekr. 1919. År
1913 blev han även medred. för Sv.
telegraftidn. och 1926 för Sv.
trafik-tidn. Under pseud. Einar Erix har han
gjort sig känd både som skönlitterär
och som radioteknisk förf., i den
förstnämnda egenskapen bl. a. genom
"Himlar och helveten" (1911),
"Drömmen om kvinnan" (1912), "Kom an,
öde!" (1933), "Lita på mig" (1934),
"Karola Arholm telefonist" (1940)
och "Diktatorn i Malmtuna" (1941).
Inom radiotekniken har han
publicerat bl. a. "Vad är vad i radio?
Lättfattlig ordbok" (1923), "Hur jag gör
min egen radio" (s. å.) och
"Radiostunder. Rön, iakttagelser och
reflexioner" (1924). — Gift 1917 med
Margareta Lindqvist. R. A.

Eriksson, Erik, konung, se Erik
Eriksson.

Eriksson, Erik, sektledare, f.
1695, † 1761. Prästson från Kelviå
skn nära Gamlakarleby, Finland. —
E. och hans äldre bror Jakob E. (f.
1689, † 1737 i Altona, Tyskland) gingo
i sv. krigstjänst, där Jakob
avancerade till kornett och Erik till
sergeant. De omfattade redan på
1720-talet en mystisk-teosofisk åskådning i
Jakob Böhmes anda. Dessa idéer hade
de mött hos den engelske
böhmelär-j ungen John Pordage, vilkens
skrifter de läst i tysk övers. I mystikens
gängse stil betonade de det inre livets
upphöjdhet över alla yttre former och
ansågo den sanna gudstjänsten äga
rum genom hjärtats umgänge med
Gud. De förkastade i konsekvens
därmed allt yttre kyrkoväsende, dop och
nattvard etc. Likaså yrkade de på ett
asketiskt, världsfrånvänt levnadssätt.
De ville vända "världen och
kreaturen ryggen" och döda alla "köttsliga
passioner och affekter, lustar och
begärelser", då allt detta blott inverkade
störande på det sanna livet, det inre
livet i Gud. Då E. och hans bror
undandrogo sig den officiella
gudstjänsten och samlade likasinnade personer
omkring sig i Finland, ställdes de till
ansvar inför rätta för brott mot
religionsstadgarna. År 1733 dömdes de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:28:59 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0500.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free