Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksson, Erik - Eriksson, Fritz - Eriksson, Gustaf - Eriksson, Gustaf Hedenvind-, författare, se Hedenvind-Eriksson - Eriksson, Herman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eriksson
449
Eriksson
av Åbo hovrätt till landsförvisning,
det strängaste straffet för sådana
förseelser. Domen skulle underställas K.
M:ts prövning, och under tiden
begåvo sig bröderna till Stockholm.
Där vunno de gehör för sina radikala
idéer, särskilt hos dem, som gjort
bekantskap med den tyske teologen J.
K. Dippels radikala pietism. Ett
flertal personer slöt sig till dem, bl. a.
kaptenen J. C. Cedersparre och
revisorn i Krigskollegium Abraham
Bré-ant. År 1734 kom K. M:ts utslag, som
fastställde landsförvisningsdomen.
Detta väckte ett enormt uppseende,
då det var första gången sv.
undersåtar förvisats för sin tros skull. Det
arbetades också på flera håll för
domens mildrande men utan resultat.
Bröderna lämnade landet, och efter
dem följde under året (1734) den ena
lilla kontingenten efter den andra av
deras anhängare, som blivit kallade
Erikssönerna och senare även
skevi-karna. De uppgingo sammanlagt till
87 personer. Den lilla skaran
färdades från land till land (Danmark,
Holland, Tyskland) utan att på grund
av den religiösa intoleransen finna
någon varaktig stad. Bröderna förde
under tiden ett kraftigt regemente
över sin församling, anledning till
stridigheter saknades icke, och
samfundet hade 1745 på grund av dessa
omständigheter och landsflyktens
vedermödor smält samman till 21
personer, som detta år kunde återvända
hem. Erikssönerna hade dock fått
ersättning för avgången genom en del
tyska och danska proselyter. Efter
hemkomsten erhöllo Erikssönerna en
fristad på Skeviks gård i
Gustavsbergs skn på Värmdön, vilken inköpts
åt dem av en köpman i Linköping,
Anders Almqvist. Under E:s kraftiga,
för att icke säga despotiska, ledning
levde skevikarna där ett asketiskt
klosterliv. Anhängarnas antal
minskades ständigt. Erikssönerna voro
icke särskilt angelägna att värva
proselyter, och efter E:s död var
samfundet utan betydelse. Erikssönerna
satte således icke några djupare spår
i den religiösa utvecklingen i
Sverige, men deras martyrium för sin
tro kan dock sägas ha fått stor
betydelse för toleransidéns genombrott hos
oss. —- Litt.: E. Linderholm, "Sven
Rosén och hans insats i frihetstidens
radikala pietism" (1911). E. B—n.
Eriksson, Fritz Herman,
affärsman, konstvän, f. 19 nov. 1889 i
Stockholm. Föräldrar: expeditionschefen
Herman E. och Emma Pira. — Efter
studentex. i Stockholm 1908
genomgick E. Handelshögskolan därstädes
och bedrev 1913—14 kommersiella
studier i Tyskland och Storbritannien.
Han var 1914—17 anställd i Stock-
2g Svenska män och kvinnor II
liolms intecknings garanti ab. och har
därefter varit verksam som dir. och
styr.-led. i Olsson & Rosenlunds ab.,
ett byggnadsmateriel-, tomt- och
fastighetsföretag i Stockholm. Sedan
1937 är han styr.-led. i östra
Svealands bostadskreditfören. och sedan
1943 led. av överstyr, för Stockholms
stads brandstodsbolag för försäkring
av lösegendom. ■—- För allmänheten
liar E. främst blivit känd som en
intensivt verksam konstvän. Sedan
omkr. 1920 har han sammanbragt en
samling modern sv. konst, som är en
av de kvantitativt och kvalitativt
mest betydande, som finnas. Den
omfattar framför allt arbeten av
konstnärer, som varit E:s personliga
vänner, närmast Torsten Palm och
Smeds-uddskretsens målare. E:s kollektion
målningar av den sensible intimisten
Palm är i sitt slag enastående. Jämte
Palm böra främst nämnas Hilding
Linnqvist, Axel Nilsson och Fritiof
Schüldt, vilka äro företrädda med
utsökta arbeten från olika perioder; av
den förstnämnde märkas bl. a. de två
huvudverken "Hjärtats sång" (1920)
och "Vinterafton, Stockholm" (1926).
Väl representerade äro vidare bl. a.
Ivan Aguéli, Karl Isakson, Victor
Axelson, Gideon Börje, Nils von Dardel,
Sven Erixson, Erie Hallström, Einar
Jolin, William Nording, Alf Munthe,
Otte Sköld och Gunnar Svenson,
varjämte E. också äger goda verk inom
skulpturen. Samlingen utställdes 1943
i Konstakad. i Stockholm. — E:s
konstintresse har också tagit sig
uttryck i en omfattande organisatorisk
insats inom det sv. konstlivet, varvid
lian med energi och initiativrikedom
åstadkommit betydande resultat. Han
är en ledande kraft i det med den
likabenämnda konstnärsgruppen
samarbetande konstab. Färg och form,
vars styr.-ordf. han varit sedan
begynnelsen 1934. Han tillhör även styr.
för Sveriges allm. konstfören., där
Fritz K. Eriksson.
Herman Eriksson.
lian är skattmästare (sedan 1937),
och Riksförb. för bildande konst
(sedan 1939), där han tillika är ordf. i
arbetsutskottet. Sedan 1936 är han
även skattmästare i fören.
Drottningholmsteaterns vänner och sedan 1938
styr.-led. i stiftelsen Konstnärernas
hjälpfond. — Gift 1) 1915—27 med
Greta Olsson; 2) 1928 med
skådespelerskan Jessie Wessel. A. E.
Eriksson, Gustaf, läkare,
publicist, f. 4 aug. 1789 i Marstrand, † 15
febr. 1865 i Norrköping. Föräldrar:
stadskirurgen Adolf E. och Justina
Gynter. — E., som blev student i Åbo
1805, kom 1810 till Uppsala, där han
blev fil. mag. 1812, med. kand. 1814,
med. lic. 1815 och med. dr 1817. Han
blev 1819 stadsfysikus i Norrköping,
fick 1824 prof:s titel, tog avsked från
tjänsten 1832 men blev 1838 åter
stadsläkare i Norrköping till sitt
avsked 1855. Åren 1832—38 ägnade han
sig bl. a. åt ledningen av ett tryckeri,
där han var delägare; 1845—46
redigerade han tidn. östgöta-patrioten.
Utom några medicinska skrifter
författade E. bl. a. även talrika
tidn.-artiklar i politiska och allmänna
ämnen samt en broschyr "Idéer i allmän
politik, af en orepresenterad
medborgare" (1844), där han framlade
utpräglat konservativa åsikter om
Sveriges statsskick och lagstiftning. —
Gift 1) 1821 med Eva Sophia
Klingspor, † 1828; 2) 1830 med hennes
syster Fredrika Adolphina Klingspor.
P. H. T.
Eriksson, GustavHedenvind-,
författare, se Hedenvind-Eriksson.
Eriksson, Gustaf Herman,
ämbetsman, f. 20 okt. 1892 i Uppsala.
Föräldrar: snickaren Erik E. och
Emma Quist. — E. avlade studentex.
i Uppsala 1911 och kansliex. vid
Stockholms högskola 1919. Åren 1913—32
tjänstgjorde han som kanslist och
stenograf i Första K. Han antogs till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
