Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eriksson, Karl - Eriksson, Karl - Eriksson, Knut, konung, se Knut Eriksson - Eriksson, Mauritz - Eriksson, Nils Einar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Eriksson
451
Eriksson
Karl Eriksson.
hushållningskommissionen 1916—20,
av soekersakkuniiiga 1917—22, av
postsparbankssakkunniga 1920, av
bo-stadskreditsakkunniga 1926—28 och
ss. led. och v. ordf. i Statens
handelskommission 1939—43. Han blev
landstingsman för Örebro län 1912. Åren
1920—42 var han ordf. i Stockholms
stads arbetsförmedlings styr. E. blev
postsparbanksfullmäktig 1922, led. av
Sv. bostadskreditkassans styr. 1929
och v. ordf. där 1941. Ären 1911—13
tillhörde han den socialdemokratiska
partistyr. — Gift 1904 med Anna
Amalia Svensson. R. A.
Eriksson, Karl Johan, veterinär,
f. 10 sept. 1892 i Norrbärke skn,
Kop-parb. län. Föräldrar: lantbrukaren
Johan E. och Julia Nordström. —
E. blev student i Falun 1912 och
avlade veterinärex. vid
Veterinärhögskolan 1916. Han blev
distriktsveterinär i Backe, Västernorrl. län, 1917
och förordnades till assistent vid
Veterinärhögskolans ambulatoriska
klinik 1918 samt blev laborator där
1919. E. blev distriktsveterinär i
Rättvik 1920 och utnämndes till prof.
i avelsbiologi och husdjurshygien vid
Veterinärhögskolan 1932. Sedan 1929
är han ordf. i Fjärde distriktets
liäst-premieringsnämnder, sedan 1938 medl.
av Veterinärinspektionens vid armén
veterinärvetenskapliga råd och sedan
1939 av Medicinalstyr:s
vetenskapliga råd samt sedan 1938 ordf. i Sv.
veterinärläkarefören. År 1943 blev lian
veterinärmedicine dr. E. företog i
studiesyfte 1928 resor till Tyskland,
Tjeckoslovakien, Ungern, Österrike,
Schweiz och Holland. Han har utgivit
uppsatser i husdjursskötsel,
ladugårdshygien och avelsfrågor samt
utfört undersökningar om ärftlighet,
sterilitet m.m.—-Gift 1921 med Ellen
Maina Boström. Hdt.
Eriksson, Knut, konung, se Knut
Eriksson.
Eriksson, Axel Mauritz,
tjänsteman, skytt, f. 18 dec. 1888 i
Stockholm. Föräldrar: polismannen Carl
Axel E. och Lovisa Jonasdotter. — E.
är sedan 1915 anställd vid ab.
Stockholms bryggerier. — E., som är en av
förgrundsfigurerna i det sv. skyttets
utveckling, särskilt på 1920-talet, har
ägnat sig åt frigevärs- och
armé-gevärsskjutning. Han har deltagit i
två olympiska spel och utmärkte sig
som lagskytt i Stockholm 1912 samt
vann silvermedalj på 600 m
liggande med armégevär i Antwerpen
1920. Vid världsmästerskapen tog han
med armégevär första pris
sammanlagt och stående 1913 och andra pris i
samma grenar 1928 samt med
frigevär fjärde pris sammanlagt 1928
samt liggande andra pris 1927 och
första pris 1928. I nordiska
mästerskapen segrade han med frigevär
sammanlagt 1926 samt liggande 1926 och
1929. Han vann Stockholms
skytteförbis förb.-mästerskap i
fältskjutning 1915 och i skolskjutning 1921
samt har även vunnit flera andra
nordiska och nationella tävlingar. Han
hade världsrekord med armégevär,
halvmatch, med 485 poäng 1913—24
samt sv. rekord med frigevär,
helmatch, med 976—1 070 poäng 1912—
24 och 1924—26, stående med 323—
340 poäng 1924—27 samt liggande
med 353 poäng 1914—22 och med
387—388 poäng 1927—34. E. har även
varit verksam inom
skytteorganisationerna. Han var 1921—-33 led. av
Sv. skytteunionens styr. och invaldes
1937 i styr. för Stockholms
skytte-förb. — Gift 1931 med Olga Särling.
G. T.
Eriksson, Nils Einar,
arkitekt, f. 10 juli 1899 i Solna.
Föräldrar : glasmästaren Nils E. och Kristina
Sundquist. — Efter avgångsex. från
Tekn. skolans i Stockholm
byggnadsyrkesskola och praktik på
arkitektkontor utexaminerades E. från Tekn.
Nils Einar Eriksson.
högskolans avd. för arkitektur 1922
och studerade vid Konstakad. 1923—
25. Han företog en längre studieresa
till England, Frankrike, Italien och
Grekland 1925—27 och var därefter
anställd hos prof. E. G. Asplund 1928
—30. Det var under dessa år
Stockholmsutställningens arkitektur
utformades. Efter att lia praktiserat i
Stockholm 1930—32 slog sig E. ned i
Göteborg som självständig arkitekt. Han
är medl. av byggnadsnämnden i
Göteborg. — E. tillhör den
arkitektgeneration, för vilken Le Corbusiers läror
verkade som ett befriande evangelium,
och utan att låta binda sig av
funk-tionalismens doktriner har han skapat
en rad originella lösningar av
skiftande byggnadsproblem. Redan under
studieåren utomlands utarbetade han ett
med första pris belönat förslag (1927)
till NT. F:s palats i Genève, vilket
emellertid aldrig kom till utförande.
I Stockholm utförde han några
bostadshus samt tills, med S.
Westholm bokförlaget Tidens byggnad vid
Sveavägen (1929) med sin tidstypiska
glas- och betongkonstruktion. Även i
Göteborg har han utfört större
kontorskomplex, t. ex. Tliulehuset (1933—
37) och Centrum (1935—38),men hans
mest betydande insats i stadsbilden
där är Konserthuset, som byggdes 1932
—35. Exteriören med det synliga,
välvda koppartaket är smidigt
anpassad efter de omgivande byggnaderna,
Konstmus. och Stadsteatern. Den
fönsterlösa hörsalen, vars väggar
omärkligt glida över i det mjukt rundade
innertaket, är originellt och
ändamålsenligt utformad. Allting är
avsett att inge publiken en
förnimmelse av ostörd ro. Även en mindre
hörsal, promenoarer och foajé ha fått
individuell gestaltning, poängterad
genom olika fönsteranordningar och
den dekorativa utsmyckningen. Tills,
med G. Alde utförde E. inredning-
Karl J. Eriksson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
