Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Essén, Axel - Essén, Rütger - Essen, von, ätter - 1. Essen, Fredrik Ulrik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Essén
458
von Essen
Rutger Essén.
vilka han ofta hämtat stoffet frän
sina jorden-runtresor. Han debuterade
1908 med "Bluffare" och har senare
utgivit bl. a. "George Kessers
generalkupp" (1915) och "Fru Mariannes
vasaller" (1930) samt
reseskildringarna "Folk, fä och fakirer" (1922),
"Färgade friherrar" (1923) och
"Härliga Jamaica" (1934). E. liar även
skrivit flera teaterstycken, bl. a. det
på Oscarsteatern i Stockholm
uppförda "Rajahn" (1924). — Gift 1906
med Anna Östling. R. A.
Essén, Rutger Thuresson,
publicist, f. 19 mars 1890 i Nyköping.
Föräldrar: förste lantmätaren Thure
Adam Georg E. och grevinnan Hedvig
Eleonora (Ellen) Wachtmeister af
Johannishus.— Efter studentex. i
Stockholm 1908 blev E. fil. kand. i Uppsala
1910, fil. lic. där 1918 (lärjunge till
Rudolf Kjellén) och följ. år fil. dr på
avhandl. "Den svenska riksdagens
tillfälliga utskott". Ären 1912—13
studerade han i Paris vid École libre des
sciences politiques. E. var 1916, 1917,
1923 och 1924 sekr. i skilda
riksdagsutskott. Åren 1908—10 företog han
resor till Ryssland och vistades där
1916—17 som delegat för Sv. röda
korset; 1917—18 tjänstgjorde han vid
Utrikesdep:s B-avd. och var 1918 tf.
konsul i Omsk samt 1920—21 tf.
chargé d’affaires iTokio. Följ. år hade
han uppdrag för Utrikesdep. i Sibirien.
Intryck från denna tid redovisade E.
i "Mellan Östersjön och Stilla havet.
Asiatiska problem och minnen" (1924).
Detta arbete inledde ett omfattande
och egenartat utrikespolitiskt
skriftställarskap, i vilket E. med
illu-sionsfri intellektuell skärpa belyst
den samtida världspolitikens
utveckling ocli Europas möjlighet att hävda
sin position i densamma. Dit hör
"Europa och världen" (1926),
"Europas tillfrisknande" (1929), "Bakom
Asiens portar" (1931) och "Från
Asiens oroshärdar" (s. å.).
Rationalism och skepticism i
betraktelsesättet, spiritualitet och elegans i stilen
utmärka E:s "Diplomatiska brev från
Stockholm" (anonymt, 1927) och den
urspr, i radio publicerade "Tolv
samtal om tiden, folken och människorna"
(1932). En personligt särpräglad och
delvis s. k. realpolitisk syn på den
europeiska politikens brännande
problem möter i "Sverige, Östersjön och
östersjöpolitiken" (1930), som är en
programskrift för en aktiv sv.
försvars- och utrikespolitik med
accentuerad baltisk inriktning,
"Debattinlägg om Europa" (1934), där E. tar
parti för de "nationella" rörelserna i
Europa, "Sverige upplever världen"
(1935) och den omfattande
"Illusionernas årtionde" (1940), som utgör ett
bedömande av den politiska
världsutvecklingen 1917—30 och ingår som
del 4 i "Vår egen tids historia",
samt "Den ryska ekvationen" (1940;
2:a uppl. 1941). — Åren 1926—28 var
E. utrikesred. i Stockholms dagblad
och liar senare medarbetat i olika tidn.
och tidskr. Han var ursprungligen
verksam inom högerpartiet, deltog i
bildandet av den s. k. "Fria högern"
1930 och har därefter kommit att
inta en dominerande ställning inom
Sveriges nationella förb., för vilket
han kandiderade vid Andra K.-valen
i Stockholm 1936 och där han är
förste v. ordf. sedan 1941. Han är
sedan 1936 medarb. i tidskr. Sverige—
Tyskland, sedan 1937 led. av styr. för
Sv.-tyska fören. och sedan 1941
utrikesred. i Dagsposten, där han ivrigt
pläderat för Tysklands krigsmål
under andra världskriget. -—- Gift 1)
1913—18 med Julia Anna Augusta
(Anna-Lisa) Dahm; 2) 1918 med fil.
mag. Ingeborg Ida Lovisa ’Nordström,
känd som översättare av modern
engelsk och fransk skönlitteratur. T. D.
Essen, von, friherrliga ochgrevliga
ätter. Enligt uppgift i sköldebrevet
skall ätten ha invandrat från
Westfalen till Estland och Livland, där
den immatrikulerades bland
härmästerliga släkter på riddarhusen i Reval
och Riga. Den äldste med visshet
kände stamfadern var Johan von E.
till Essenhof i Sdssegals skn,
Livland (1400-talet). Hans ättling i
sjätte led, Alexander von E. (f. 1594,
† 1664), gick 1622 i sv. tjänst och
blev generalmajor av infanteriet vid
armén i Preussen 1635; han
natura-liserades 1643 som sv. adelsman. Hans
sonsöner, bröderna Reinhold Wilhelm
von E. (f. 1669, † 1732), landshövding
i Österbotten och generalmajor av
infanteriet, och Hans Henrik von E.
(f. 1674, † 1729), generallöjtnant och
överste för Skaraborgs reg., upphöj-
des 1719 i friherrligt stånd. Den
sistnämnde blev far till politikern
friherre Fredrik Ulrik von E. (E. 1).
Dennes äldre son, friherre Reinhold
Jakob von E. (f. 1751, † 1792), blev
farfars farfar till den friherrliga
ättens nuv. huvudman, friherre Fritz
Henrik August von E. (f. 1896). En
sonson till friherre Reinhold Jakob
von E. var riksmarskalken friherre
Fredrik von E. (E. 3). Dennes äldste
son i hans gifte med grevinnan Ebba
Aurore Brahe (f. 1838, † 1924) var
kabinettskammarherren friherre
Gustaf Fredrik von E. (f. 1871, † 1936),
gift med Wera Lagercrantz (E.4).
Deras äldste son, attachén vid
beskickningen i Berlin friherre Rutger
Fredrik von E. (f. 1914), innehar ss.
fideikommiss Skoklosters slott och
samlingar i Uppland. Yngre söner till
riksmarskalken friherre Fredrik von
E. äro kabinettskammarherren och
översten friherre Carl Magnus von E.
(f. 1873), ägare till Kavlås i
Västergötland, och hovstallmästaren
friherre Fritz Wilhelm von E. (f. 1879),
som äger det gamla braheska slottet
Rydboholm i Uppland. Kusin till
riksmarskalken friherre Fredrik von E.
var godsägaren friherre Reinhold
Jakob von E. (f. 1826, f 1910), som var
en av sin tids bästa sv. hästkännare
och utövade en betydande hippologisk
skrif tställarverksamhet. —• E. l:s
yngre son, friherre Hans-Henrik von
E. (E. 2), riksståthållare i Norge och
riksmarskalk, upphöjdes 1809 i
grev-ligt stånd enligt 37 § R. F.; han blev
stamfar för den friherrliga ätten E:s
yngre gren. Hans äldre son,
generalbefälhavaren i första
militärdistriktet, överhovstallmästaren greve
Gustaf Adolf Fredrik Wilhelm von E. (f.
1803, † 1874), blev farfar till
grevetitelns nuv. bärare, kammarherren
greve Carl Reinhold von E. (f. 1868).
En yngre bror till denne var
diplomaten friherre Hans-Henrik von E. (f.
1873, † 1923), som från 1920 till sin
död var sv. minister i Berlin. E. 2:s
yngre son, majoren friherre
Hans-Henrik von E. (f. 1805, † 1872)’, blev
far till f. d. chefen för
Remonte-ringsstyr., f. d. översten i armén
friherre Wilhelm Henriksson von E. (f.
1859). — Litt.: E. von Essen, "Forna
tiders Essar" (1934).
1. Essen, Fredrik Ulrik von,
friherre, politiker, f. 22 juli 1721
troligen i Stockholm, † 18 sept. 1781 på
Kavlås, Hömbs skn, Skarab. län.
Föräldrar: landshövdingen ocli
generalmajoren friherre Reinhold Wilhelm
von E. och grevinnan Margareta
Christina Frölich. — E. kom som page till
Fredrik I:s hov 1733, blev hovjunkare
1740 och kammarherre 1757. Fr. o. m.
1762 tjänstgjorde han hos den unge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
