Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Euler-Chelpni, Hans von - 2. Euler, Astrid Cleve von, kemist, botanist och geolog, se Cleve von Euler - 3. Euler-Chelpin, Ulf - Euphrosyne, pseud. för Nyberg, Julia - Eurelius, Gunno, skald, ämbetsman, se Dahlstierna - Eurén, Teresia - Eurenius, släkt - Eurenius, Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Euler
465
Eurenius
en betydande biokemisk skola.
Därtill ha kanske i främsta rummet
bidragit den entusiasm och
organisatoriska förmåga, som han utvecklat i
sin forskning. Sistnämnda egenskap
har bl. a. även tagit sig uttryck i
skapandet av Biokemiska inst. (1929) och
Organisk-kemiska inst. (1939), båda
vid Stockholms högskola. E:s insats
inom biokemin har varit av
väsentligaste betydelse för denna vetenskaps
starka ställning i vårt land. Bland
hans mera betydande sv. elever
märkas professorerna O. Svanberg, K.
Mvrbäck, R. Nilsson, A. Öländer och
E. Hägglund samt laboratoriechefen
D. Johansson. Bland de talrika
utländska medarb., som studerat vid
hans institutioner, märkas forskare
från många europeiska länder samt
från Palestina, Främre Indien,
Japan, Ivanada, Förenta staterna och
Chile. — E. blev led. av Vet. akad.
1914, av Kaiser-Wilhelm Institut für
Biochemie 1926, av Ing. vet. akad.
1930 och hedersled, där 1938 samt
led. av Deutsche Akademie der
Luft-fahrtforschung 1937. Därjämte är lian
led. eller hedersled, av talrika akad.
och kemiska sällskap i europeiska
länder. Sedan 1938 är han ordf. i Sv.
nationalkommittén för kemi samt v.
president i Internat, kemiska unionen.
År 1929 erhöll E. tills, med den
engelske kemisten prof. Arthur Härden
nobelpriset i kemi. Han är hedersdr
vid univ. i Kiel, Bern, Zürich och
Aten. — Under världskriget. 1914—
18 tjänstgjorde E. under upprepade
perioder som artilleriofficer på
Tysklands sida. Han övergick senare till
flygvapnet och var 1917—18 chef för
en flygeskader vid Douai och
sommaren 1918 befälhavare för en
bombeskader i Lothringen. — Gift 1) 1902
—12 med fil. dr Astrid Cleve (E. 2);
2) 1913 med fil. kand. friherrinnan
Elisabeth (Beth) af Ugglas. H. W.
2. Euler, Astrid Cleve von,
kemist, botanist och geolog, se Cleve
von Euler.
3. Euler-Chelpin, Ulf Svante
Hansson von, fysiolog, f. 7 febr. 1905
i Stockholm. Son till E. 1 och E. 2. —
E. avlade studentex. i Karlstad 1922
och blev med. kand. 1925, med. lic.
1929 och med. dr 1930, allt i
Stockholm. Efter förordnanden i
farmakologi var han vid Karol. inst. tf. prof.
i ämnet 1929 och 1931 samt blev
docent däri 1930. År 1933 byttes denna
docentur till att gälla fysiologi; lian
var tf. laborator i sistn. ämne i
Uppsala 1934—35, tf. prof. däri i Lund
1935—36 och blev prof. däri i
Stockholm 1939. Hans talrika tryckta
skrifter behandla särskilt andningens
och kretsloppets fysiologi; två
gånger, 1927 och 1935, har han erhållit
3o Svenska män och kvinnor II
Sv. läkaresällskapets Alvarengapris
(för arbetena "Om
hyperadrenalin-ämi vid febertillstånd" resp. "En ny
reflex", det senare tills, med T.
Sjöstrand). E. utgav 1942 "Kortfattad
översikt av människans fysiologi".
Han företog 1930—38 studieresor till
England, Tyskland och Belgien. —
Gift 1930 med Jane Anna Margrethe
Sodenstierna. P. H. T.
Euphrosyne, pseud. för Nyberg,
Julia.
Eurelius, G unn o, skald,
ämbetsman, se Dahlstierna.
Eurén, Clara "Natalia Teresia,
lärarinna, författarinna, f. 18 april
1869 i Göteborg. Föräldrar:
grosshandlaren Andreas Otto Eneroth och
Lisette Charlotte Trahn. ■— E.
utexaminerades från Högre
lärarinneseminariet i Stockholm 1889 och blev s. å.
lärarinna vid Åhlinska skolan i
Stockholm. Åren 1890—96 tjänstgjorde hon
vid Uppsala högre elementarläroverk
för flickor, ocli därefter har hon
huvudsakligen ägnat sig åt
författarskap och översättarverksamhet. Hon
har bl. a. utgivit "Några dikter om
Birgitta" (1914) samt diktsamlingen
"Höstsådd" (1921), romanen "Lucia"
(1923), novellsamlingen "Brännoffer"
(1924) och talrika övers.; hennes
tolkningar av René Sully-Prudhomme,
Gottfried Keller, Sigrid Undset samt
Goethes "Wilhelm Meister" äro de
mest kända. — Gift 1896 med lektorn
Sigurd Fredrik Eurén. R. A.
Eurenius, vitt utgrenad
norrlandssläkt, härstammande från bonden
Abraham (f. i slutet av 1500-talet) på
Östergården i Edsele skn i
Ångermanland. Släktnamnet E. antogs av hans
yngste son Jacob E., kyrkoherde i Nora
i Ångermanland (f. 1625, † 1714).
Dennes söner, lektorn i Härnösand och
kyrkoherden i Oviken, Jämtland,
Peter E. (f. 1660, † 1731),
tullinspektören i Härnösand Jacob E. (f. omkr.
1677, † 1743), kyrkoherden i Åkarp i
Ulf von Euler-Chelpin.
Axel Eurenius.
Skåne Abraham E. (f. 1681, † 1746)
samt lektorn i Härnösand och
kyrkoherden i Torsåker, Ångermanland,
Johannes (Jöns) E. (f. 1688, † 1751),
blevo stamfäder för släktens fyra
huvudgrenar. Till den äldsta av dessa
hörde Peter E:s sonsons son,
kyrkoherden i Osby i Skåne,
kontraktsprosten och hovpredikanten Carl
Abraham E. (f. 1778, † 1848), som blev
far till lektorn i Malmö fil. dr Malte
Carl Joseph E. (f. 1821, † 1870),
bekant som grundare av Malmö mus.
1851 och ordf. i mus:s styr. En
brorson till honom var matematikern och
pedagogen Axel E. ’(se nedan).
Eurenius, Axel Gustaf Julius,
matematiker och pedagog, f. 26 juli
1847 i Valstads skn, Skarab. län,
† 5 nov. 1927 i Råsunda, Solna.
Föräldrar: lantbrukaren Gustaf Daniel
E. och Maria Catharina Laurentia
(Laura) Lindstedt. — Efter
mogen-hetsex. i Skara 1S66 studerade E.
vid Uppsala univ., där han blev fil.
kand. och fil. dr 1872 samt docent i
matematik följ. år. Han var lärare vid
Tekn. elementarskolan i Norrköping
1874—1912 och därunder lektor i
allmän mekanik, maskinlära och
mekanisk teknologi 1877—82 samt lektor i
matematik och fysik från 1883;
skolans rektor var han 1895—1912. —
E. utförde en lång ocli
uppmärksammad pedagogisk gärning. Han utgav
från 1890 ett flertal läroböcker i
matematik och fysik, bl. a.
"Trigono-metri" (1892; 5:e uppl. 1921),
"Differential- och integralkalkyl" (1902;
6:e uppl. 1930) och "Algebra" (1890;
4:e uppl. 1919). Därjämte författade
han några vetenskapliga avliandl. —
I Norrköping var E. led. av
stadsfullmäktige 1881—1912 och tillhörde dess
beredningsutskott samt flera styr. och
kommittéer, bl. a. styr. för
Norrköpings telefon ab. På senare är var han
bosatt i Råsunda, Solna. — Gift 1876
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
