Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fabri, Johannes - Fabricius, Jacob - Fabritius, Ludvig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
F
Fabri (eller Smedh), J ohannes,
boktryckare, † 1496. — F. kom till
Stockholm 1495 och blev där s. å.
föreståndare för B. Ghotans tryckeri
samt startade sannolikt även egen
förlagsverksamhet. Han utgav vår
första på svenska tryckta bok,
Johannes Gersons traktat "Aff
dyäffwl-sens frästilse" (1495), samt de
typografiskt värdefulla
gudstjänstböckerna "Breviarium Strengnense" (1495)
och "Breviarium Upsalense" (1496),
av vilka den sistnämndas tryckning
fullbordades av F:s änka och några
"magistri impressorie artis". -— Gift
med Anna Ghotan[ t). B. A.
Fabricius, Jacob, präst,
författare, f. 1703 i Lindesberg, † 11 dec.
1741 i Karlskrona. Föräldrar:
handlanden och rådmannen Thomas F. och
N. N. Rundel. — F. inskrevs vid
Uppsala univ. 1724, blev magister 1734
och kom efter prästerlig verksamhet i
Västerås stift till Stockholm, där
han 1738 blev predikant vid
artilleriet och sedan amiralitetspastor och
adjunkt vid franska förs. Han blev
av stor betydelse för H. Ch.
Norden-flvchts litterära utveckling, och han
gifte sig med henne sju månader före
sin död. F:s egen produktion, som
ingår i Hansellis "Samlade
vitterhetsarbeten af svenska författare" (22,
1878), är influerad av platonism och
fransk mystik. Mest bekant är hans
prosaallegori från förlovningstiden,
"Wänskaps wäg", vilken infördes i
hans efterlämnade diktsamling
"Amaranther" (1744). — Gift 1741 med
förf. Hedvig Charlotta Nordenflycht.
— Litt.: Hilma Borelius, "H. Ch.
Nordenflycht" (1921). R. A.
Fabritius, Ludvig, krigare,
diplomat, f. 11 sept. 1648 på fästningen
Oranien i Brasilien, † 17 okt. 1729 i
Stockholm. Föräldrar: den holländske
läkaren och professorn Johannes
Gregorius F. och Elisabet Funck. — Tidigt
faderlös följde F. sin styvfar, också
holländare, i rysk krigstjänst. Som
adertonårig löjtnant vid artilleriet
blev han i Astrakan tillfångatagen av
den grymme kosackupprorshövdingen
Stenka Bazin och senare såld till slav
i Dagestan, varefter han kom till
Persien och 1669 friköptes av
holländska sändebudet i Ispahan, där
han sedan vistades till 1671. Därefter
återvände han till Ryssland och blev
kapten. Är 1673 blev han major och
1675 överstelöjtnant men tog 1677
avsked och gick i sv. tjänst. I Sverige
förstod man att begagna sig av hans
stora språkkunskaper och kännedom
om land och folk i Ryssland och
Persien, främst för att öka det
sv.-persiska handelsutbytet. Orienthandeln
på Västeuropa gick vid denna tid
över Medelhavet och genom Ryssland
över Moskva och Archangelsk. Om den
senare hamnen finge en konkurrent i
Narva, skulle jämte övriga fördelar
de sv. sidenmanufakturerna kunna få
billigare råvaror. På grund av
Sveriges finansläge måste F., som nyss fått
ett arv från Holland, dock själv
bekosta resan. — Utnämnd till sv.
envoyé i Ryssland och Persien avreste
han i juni 1679 på sin första
beskickning. Den varade till nov. 1682. Han
kom i gunst hos schah Suleiman, och
en delegation köpmän sändes till
Sverige, men resultatet spolierades av
Ludvig Fabritius. Målning (detalj) av M.
Mijtens d. ä. (Gripsholm).
ryssarna, som kvarhöllo köpmännen
och deras varor i Moskva. F. måste
alltså omedelbart företa sin andra
legation 1683—87. Även denna var
framgångsrik. Persisk-armeniska
köpmän medföljde honom till Stockholm,
handelskontrakt avslöts med dem, och
varor överlämnades till de sv.
förbrukarna. F. blev till belöning adlad
(1687, med bibehållet namn,
introducerad 1689) samt erhöll en pension; han
sändes som envoyé till Holland 1693
och utnämndes till sv. överstelöjtnant
1696. De persiska köpmännen fingo
tullfrihet och rätt att bruka eget
handelshus i Narva. Meningen var, att
transitohandeln till Holland skulle gå
över Narva och även de övriga
sv.-baltiska städerna sålunda få
uppsving. Utsikterna voro också goda.
Under krigstillståndet mellan Ludvig
XIV och västmakterna var
Medelhavssjöfarten svårt hindrad av
franska kapare. Upprepade gånger kommo
under de följ. åren
handelsexpeditioner från Persien till Narva. Efter
Karl XI:s död fick F. i april 1697
avgå på sin tredje persiska beskickning,
nu även till Ryssland. Han skulle
no-tificera tsar Peter om det sv.
tronskiftet, lyckönska honom till Azovs
erövring, skänka honom 300 kanoner
och dessutom söka utforska den
danske agenten Heins förehavanden. I
Persien hade F. även denna gång
framgång. Han lyckades åter bringa
silkes-handeln i ordning och förmådde den
nye schahen Hussein att skicka ett
sändebud till Sverige. F. återvände till
Stockholm i maj 1700, men det
persiska sändebudet tillfångatogs av
tsaren, och det stora nordiska krigets
utbrott omöjliggjorde för lång tid alla
handelsförbindelser med Persien. —
F. levde mellan sina gesantskap
utan tjänst med pension på sin
egendom Läckstaholm och sedan i
Örebro samt tillbragte sin ålderdom i
Stockholm. Hans adliga ätt utdog
1834. I Riksarkivet förvaras hans
depescher, slutrelation och
beskickningsarkiv. — Gift 1) 1689 med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
