Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fagerkvist, Thor - Fagerlin, släkt - Fagerlin, Fredinand - Fagerlind, Folke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fagerlin
470
Fagerlind
nordiskt måleri äro Munch och
Wil-lumsen. I sina tidigare dukar är han
mera bunden av verkligheten och
tangerar stundom ett
impressionistiskt uppfattningssätt ("Frida i
vintersol", 1907), men omkr. 1912frigöres
och stegras hans kolorit (t. ex.
"Potatissättning i Bergslagen"), och
senare ger han sin känsla och fantasi
allt friare tyglar, samtidigt som det
monumentala draget markeras ocli
motivvalet präglad av en
nyinrikt-ning pà religiösa eller filosofiskt
allegoriska ämnen, som stundom kunna
te sig svårtydda i sin naivt
förenklade gestaltning. Detta idémåleri
följer efter en period (omkr. 1915) med
framställningar ur den fornnordiska
myten och sagan ("Loke ocli Broek"
och tecknade illustrationer till
"Kvädet om Hymer"). Sedan tog han upp
gammaltestamentliga motiv ss. "Job",
och 1924 målade han "Nattvarden".
Med denna duk och "I Getsemane"
dokumenterade sig F. som religiös
monumentalmålare, men det dröjde in
på 1930-talet, innan han togs i anspråk
för dylika ändamål. Det skedde med
altartavlorna "Kristus på korset" i
Norra Finnskoga och "Förklaringen"
i Stora Kils nya kyrka (bägge 1933)
samt med glasmålningar för Brattfors
kyrka och en kormålning med
Get-semanemotiv i Degerfors kyrka.
Dessförinnan hade ban utsmyckat
matsalen i stadshotellet i Karlstad, där
han skapade en festlig miljö med
zodiaken i taket och den stora duken
"Dansen i skogen" (1934) på en vägg.
I Högre allm. läroverket för flickor i
Örebro skapade han 1939—41 den
monumentala "Livets gång". Liknande
allegoriska motiv sysselsatte honom
under hela 1930-talet vid sidan av
religiösa ämnen, ss. "Judas förråder", "Det
stora skådespelet" (Kristi korsdöd),
"Lansstöten" och "Livsproblemet"
(Kristus på korset mellan en bonde
och en soldat). Han målade den
märkligt suggestiva "Tre ryttare" (1932)
och "Förberedelser till fest" (1935).
Samtidigt inspirerades lian av
världshändelserna till patetiska tolkningar
av människolivets tragik, t. ex.
"Siesta" och "Spanien", ocli vederkvickte
sig dessemellan med ett värmländskt
landskap av stilla klarhet och
förnäm ro ("Landskap", 1938). Ett drag
av tidlöshet präglar flertalet av hans
kompositioner från senare år, där
motiven avklätts allt beroende av
miljö och naturalistisk trohet. Det
illustrativa, om man så vill litterära
draget i F:s konst har också tagit sig
uttryck i ett flertal teckningssviter,
bland vilka må nämnas en (oavslutad)
serie illustrationer till Don Quijote
samt teckningar till Gustaf Frödings
dikter. Han liar även utfört en rad
Ferdinand Fagerlin.
träsmitt, där han skapat en personligt
särpräglad stil. — F. hade sin första
separatutställning i Stockholm 1916
och har senare deltagit i utställningar
på flera platser. Hans egentliga
genombrott kom dock först med
separatutställningen i Stockholm 1938. Han
är repr. i Nat. mus., Värmlands mus.
i Karlstad, Norrköpings och
Linköpings mus. — Ogift. — Litt.: H.
Kjellin, "T. F. ■— mästaren i
Persberg" ("Nationen och hembygden", 2,
1939). Th. N.
Fagerlin, släkt, vars äldste kände
stamfar, Sven, levde i början av
1700-talet och blev far till bonden på Östra
gården i Fagerhult i Lemnhults skn,
Jönköp. län, Johan Svensson (f. 1721).
Släktnamnet F. antogs efter
Fagerhult av dennes yngre son, handlanden
i Karlskrona Jonas F. (f. 1751, †
1S23). En äldre son till denne,
sidenfabrikören i Stockholm Carl Wilhelm
F. (f. 1790, † 1855), blev far till
genremålaren Ferdinand F. (se nedan). En
yngre son till Jonas F. var
handlanden i Karlskrona, lantbrukaren på
Kärrtorp i Blekinge Matthias (Mattis)
Julius F. (f. 1794, † 1866), farfar till
Axel Ephraim F. (f. 1859, † 1941),
som 1890—1937 var borgmästare i
Luleå.
Fagerlin, Ferdinand Julius,
genremålare, f. 5 febr. 1825 i
Stockholm, † 19 mars 1907 i Düsseldorf.
Föräldrar: sidenfabrikören Carl
Wilhelm F. och Maria Margareta
Gnoss-pelius. — F. studerade först vid
Teknologiska inst. i Stockholm men
övergick 1843 till militäryrket och blev
officer 1850. Samtidigt idkade han
studier i Uppsala och vid Konstakad.,
och 1853 for han till Düsseldorf för
att på allvar ägna sig åt konsten.
Där blev han elev till C. F. Sohn och
kom i intim kontakt med
amerikanaren H. Bitter, vars motiwal blev
förebildligt för F:s senare måleri. Ar
1854 erhöll han avsked från
officerstjänsten, och efter ett besök i
hemlandet 1855—56 for han 1856 till Paris
och inträdde där på Coutures ateljé.
Han stannade i Frankrike till 1858,
då han återvände till Düsseldorf, och
där blev han bofast för resten av sitt
liv. Några gånger gjorde han korta
besök i Sverige, men mestadels
tillbragte han somrarna i Holland för
studier av den miljö, som han
skildrade i sina tavlor. Det var särskilt
fiskarbefolkningen i Monnikendam,
som fick lämna stoff till dessa
skildringar. Med den yttersta noggrannhet
avmålade F. interiörerna i fiskarnas
bostäder, deras kläder och
bruksföremål och gjorde upp detaljerade
färgbeskrivningar. Med tillhjälp av dessa
skisser och de modeller, som stodo till
buds i Düsseldorf, utarbetade han
sedan sina målningar, som i regel
framställde en situation av hans egen
"uppfinning", alltid anekdotiskt
berättande, gärna med ett humoristiskt
dramatiskt inslag. De flesta handla
antingen om kärleksbekymmer av
olika slag eller om huslig andakt.
Frånsett en rad porträtt från tidigare
år målade han så gott som
uteslutande interiörer. Behandlingssättet
är omsorgsfullt, karaktärsskildringen
konsekvent genomförd i
ansiktsuttryck, rörelser och hållning. I
koloristiskt hänseende tillhör hans måleri,
särskilt skisserna, det bästa inom
Düsseldorfskolan. Färgen växlar från
Düsseldorfskolans "bruna sås" i de
tidigare målningarna över den
cou-tureska silvertonen till klara,
kraftiga lokalfärger i F:s måleri från
slutet av 1860-talet och senare.
Typiska exempel äro "Den sömniga
kökspigan" (1857), "Pojkar som träta om
spelvinsten" (1858), "Rökande
fiskargossar" (1862, Nat.mus.),
"Denförhånade ungkarlen" (1864), "Frieriet"
(1866), "Den tillfrisknande" (1867,
Nat. mus.), "Svartsjuka" (1868, Nat.
mus.), "En gammal kär melodi"
(1877), "Hemkomsten" (1885, Nat.
mus.) och "En rival" (1884). F. är
också repr. bl. a. i mus. i Göteborg,
Oslo, Köpenhamn, Berlin och
Düsseldorf. Han blev led. av Konstakad. i
Stockholm 1865 och erhöll prof:s
titel i Düsseldorf 1893. — Gift 1869
med Alice Ritter. — Litt.: A.
Gauf-fin, "F. F." (1910). Th. N.
Fagerlind, Folke, botanist, f. 2
mars 1907 i Stockholm. Föräldrar:
civilingenjören Oscar F. och Kerstin
Maria Stenbom. — Efter studentex. i
Stockholm 1927 studerade F. vid
Stockholms högskola, där han blev fil.
mag. 1933, fil. lic. 1934 samt fil. dr
och docent i botanik 1937. Han
utnämndes till lektor i biologi med
hälsolära och kemi vid Högre allm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
