Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fahlman, Louise - 1. Fahlstedt, Carl Adolf - 2. Fahlstedt, Carl Adolf - 1. Fahlstedt, Eugène - 2. Fahlstedt, Amalia - Fahlström, Andreas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fahlstedt
478
Fahlström
1878 på Nya teatern i Stockholm som
Mary Morris i Bret Hartes
"Även-tyrarliv". Efter att följ. säsong ha
tillhört denna teater var hon 1879—
81 engagerad vid Stora teatern i
Göteborg, där hon bl. a. spelade
titelrollen i Topelius’ "Regina von
Emme-ritz" och Beatrice i Shakespeares
"Mycket väsen för ingenting". Hon
sjöng där även titelrollen i
"Boccac-cio". F. tillhörde därefter 1881—87 åter
Nya teatern, där hon med stor
framgång tolkade bl. a. prinsessan Eboli i
Schillers "Don Carlos" och Messalina
i Wilbrandts "Arria och Messalina".
Våren 1887 gästspelade hon på Södra
teatern och Djurgårdsteatern som
Cyprienne i Sardou-Najacs "Låt oss
skiljas!" och Clotilde i Sardous
"Familjen Benoiton" samt engagerades
på hösten s. å. vid Dramatiska
teatern, som hon tillhörde till 1901. Där
utförde hon bl. a, Suzanne d’Ange i
Dumas d. y:s "Falska juveler", Lady
Milford i Schillers "Kabal och
kärlek", Lona Hessel i Ibsens
"Samhällets pelare", Kristina i Strindbergs
"Mäster Olof" (vid versupplagans
första framförande), drottningen i
Shakespeares "Hamlet", Magda i
Sudermanns "Hemmet", titelrollen i
Sardous "Odette" och en mängd andra
uppgifter inom den samtida
komedin. F. tillhörde från 1901 A. Ranfts
teatrar, där hon bl. a. spelade Tekla
i Strindbergs "Fordringsägare",
Adelaide i T. Hedbergs "Johan
Ulfstjer-na", titelrollen i Shaws "Mrs
War-rens yrke", majorskan på Ekeby i A.
Sandberg—S. Lagerlöfs "Gösta
Berlings saga" och fru Lavinia i N. Kjærs
"Det lyckliga valet". — F. hade
utomordentliga förutsättningar i en
briljant scenisk apparition och i en
särdeles vacker, djup och klangfull
stämma, som hon behandlade med
högsta kultur. Hennes scengestalter
präglades av temperament och humor.
Hennes roller inom det högre
dramat karakteriserades visserligen
alltid av kraft och inlevelse, men högst
nådde hon inom komedin och det
borgerliga dramat, där hon fick full
användning för sitt högt utvecklade
verklighetssinne och sin känslas friska
äkthet. Under sina senare år var
hon verksam som en av våra främsta
sceniska pedagoger. ■—- F. erhöll 1896
Litteris et artibus. — Gift 1875 med
banktjänstemannen Frans Georg
Eugene Fahlman. S. T.
1. Fahlstedt, Gari Adolf,
arméofficer, f. 19 april 1788 på Tiurala,
Tavastehus län, Finland, † 24 juli 1841
i Stockholm. Föräldrar: kaptenen
Adolf Fredrik F. och Johanna
Charlotta von Knorring. ■—■ F. blev fänrik
vid Björneborgs reg. 1804 och löjtnant
vid Vasa reg. 1808 samt deltog i 1808
Eugene Fahlstedt.
—09 års krig ss. adjutant hos
Klingspor och Sandels. Han visade därvid
stor tapperhet och ett oförväget
uppträdande, blev sårad vid Virta bro och
motsatte sig kapitulationen i Seivis.
En episod från hans förhållande till
Sandels har Runeberg förevigat i
"Fänrik Ståls sägner". F. deltog
vidare i det norska fälttåget 1813—14
och utnämndes till major 1828. —
Gift 1834 med Sophie Euphrosyne
Schméer. R. A.
2. Fahlstedt, Carl Adolf Leopold,
lärare, lexikograf, f. 19 nov. 1863 i
Stockholm, † 4 juli 1931 därstädes.
Föräldrar: bokförläggaren och
bokauktionskommissarien Carl Benrik F.
och Leopoldina Lovisa Brudin. Sonson
till F. 1. — F. avlade mogenhetsex. i
Stockholm 1882 och blev fil. kand. i
Uppsala 1886. Han idkade sedan
årslånga språkstudier vid univ. i
Tyskland, Frankrike, England, Spanien
och Italien. År 1893 avlade han
italiensk lärarex. i Genua och
tjänstgjorde som lärare vid gymnasierna i
Voltri och Nicastro till 1896, då han
återvände till Sverige. Där verkade
han som lärare i moderna språk vid
Beskowska skolan i Stockholm från
1899 till sin död. Även vid andra
läroverk och vid Stockholms borgarskola
tjänstgjorde han som lärare i många
år. Han erhöll prof:s titel. Utom ett
par franska lärobokstexter och
uppsatser i språkliga ämnen publicerade
F. flera lexikaliska arbeten i
fickformat, "Svenskt-italienskt
parlörlexi-kon" (1898; 5:euppl.
1934),"Italiensk-svensk ordbok" (1904) och
"Svenskt-spanskt parlörlexikon" (1912, tills,
med J. Fredbärj; 5:e uppl. 1938),
som varit behändiga och mycket
använda hjälpmedel för otaliga
svenskar vid resor i Italien och Spanien.
— Då Sv. bokhandelsskolan
upprättades 1905, utsågs F. till dess
rektor och föreståndare. Den blev hans
skötebarn och kom att helt präglas
av hans personlighet. — Gift 1905
med friherrinnan Amy Åkerhielm af
Margretelund. Hj. B—d.
1. Fahlstedt, Frans Eugène,
skriftställare, f. 6 sept. 1851 i
Stockholm, † 8 maj 1935 i Djursholm.
Föräldrar: viktualieliandlanden Anders
Gustaf F. och Johanna Wilhelmina
Bergström. — F. blev student vid
Uppsala univ. 1869. Litteratur och
musik voro från början hans
huvudintressen, och han tillhörde stiftarna
av studentförb. Runa, August
Strindbergs kamratkrets. Livet igenom
förblev han i obruten vänskap med
Strindberg, på vars anmodan han
översatte dennes "Tschandala" från
danska, då det sv. manuskriptet gått
förlorat, samt "Inferno" och
"Legender" från de franska originalen. —
F. var lärare vid Nisbethska
flickskolan i Uppsala 1875—79 samt vik.
lektor och extra lärare vid Sundsvalls
högre allm. läroverk 1879—82. Sin
huvudsakliga gärning utförde han
genom ett utomordentligt
förtjänstfullt medarbetarskap i Nordisk
familjebok, där han särskilt skrev
biografier samt artiklar rörande
musikens teori och historia och var en
mycket stor tillgång genom sin
mångsidighet och stilistiska skicklighet.
Han tillhörde red. av familjebokens
l:a uppl. 1883—99 och av dess 2:a
uppl. 1902—26 samt var från 1923
en av redaktörerna; från 1906 stod
lian som ledare av illustrationsavd.,
i vilken egenskap han gjorde en
banbrytande insats. Därjämte var han
musikanmälare i Vårt land 1892—
1903 och i Sv. dagbladet 1903—06,
sekr. i Filharmoniska sällskapet i
Stockholm 1891—1900 och kanslist i
Första K. 1887—1903. — Ogift. S.L.
2. Fahlstedt, Amalia Vilhelmina,
författarinna, f. 8 jan. 1853 i
Stockholm, † 29 jan. 1923 i Djursholm.
Syster till F. 1. — F. innehade en
förberedande samskola i Stockholm 1878
—-95 men blev mest känd genom sitt
författarskap. Hon utgav — ibland
under sign. Rafael — ett flertal sagor
och berättelser, präglade av både
realism och stämningsrikedom. Hennes
mest representativa verk äro "En
passionshistoria" (1897), "I dödvattnet"
(1899) och "Mor Sagas
skymningsprat" (1902). — Ogift. R. A.
Fahlström, Andreas,
keramiker, f. 1716 eller 1717, † 20 maj 1760
i Stockholm. — F:s namn påträffas
första gången 1740 bland
målargossarna vid Rörstrands fabrik i
Stockholm. Han torde ha haft en längre
tids utbildning bakom sig, då han
följ. år fick överinseendet över
fabrikens produktion. Under hans tid
som ledare där (1741—53) nådde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
