- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
480

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Fahnehjelm, Evelina - 4. Fahnehjelm, Otto - Falander, se även Fahlander - Falander, Ida - Falck, se även Falk - Falck, Anders, skolman och astronom, se s. 482 - Falck, August

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fahnehjelm

4S0

Falck

Otto Fahnehjelm.

klokt och kraftfullt i ledningen av
Wallinska skolan, vilken ej minst
genom hennes duglighet och
administrativa förmåga fick alltmer ökat
anseende. Hennes insats i flickskolans
tjänst gav kvinnlig ungdom ökade
möjligheter till högre bildning. F. var
frän 1890 led. av Nikolai förs:s
skolråd. Hon erhöll 1898 Illis quorum. —
Ogift. E. H„ (S. L.).

4. Fahnehjelm, Bernhard Otto,
uppfinnare, f. 5 okt. 1846 i
Stockholm, † 2 mars 1911 i Bryssel. Son
till F. 2. — F. genomgick 1865—68
Teknologiska inst:s fackavd. för
kemisk teknologi. Åren 1869—70
praktiserade lian vid cementfabriker i
England, Tyskland och Frankrike.
Hemkommen undersökte han de
skånska och gotländska ler- och
kalkarternas lämplighet för cementfabrikation,
och 1S71 bildades vårt första
cementbolag, Skånska cementab. i Malmö med
fabriker vid Limhamn och Lomma
utanför Malmö och senare i Visby,
vid Degerhamn på Öland och vid
Hällekis i Västergötland. F. själv var
anställd 1871—72 som konsulterande
ingenjör vid Skånska cementab. men
reste så utomlands och förestod 1872
—74 en cementfabrik i Berlin. Åter
hemkommen etablerade lian sig i
Stockholm som konsulterande
ingenjör för anläggningar av
cementfabriker samt tegel- och kalkbruk. Han
grundade 1S78 ingenjörsfirman
Fahnehjelm & Looström i Stockholm för
utförande av cement- och
betongarbeten. Senare ombildades firman till
Fahnehjelm & co., som ombesörjde
försäljning och installation av rör
och sanitära anläggningar samt
utövade en långvarig verksamhet som
gas- och vattenledningsentreprenör.
Även som sanitetstekniker införde F.
nyheter ocli egna uppfinningar.
Sålunda introducerade han i Sverige
omkr. 1900 bruket av s. k. septic

tanks för reningen av avloppsvatten.
Den uppfinning av F., som mest lät
tala om sig, var det s. k.
Fahnehjelm-ska ljuset eller gasglödljuset, som han
uppfann 1877, och som tilldrog sig
stort intresse både i detta land och i
utlandet på 1870- och 1880-talen. En
annan uppfinning av F. var
kalkugnar för gaseldning. F. var en av
stiftarna av Sv. uppfinnarefören.
1886 och dess ordf. 1905—09. Bland
F:s skrifter märkas "Anteckningar
om Portland-cement" (1871), "Om
svenska kalkarters och lerors
användbarhet till beredning av
Portlandcement och hydraulisk kalk" (1879),
"Om rörledningar inomhus samt de
olägenheter och faror de medföra"
(1901) och "Om kloakvattnets rening
medelst septisk tank" (1903). — Gift
18S0 med Agnes Catharina Charlotta
Nilsson. — Litt.: K. Kock, "Skånska
cementab. 1871—1931" (1932). S. E.

Falander, se även Fahlander.

Falander, Ida Amanda Maria,
xylograf, f. 6 sept. 1842 i Stockholm,
† 6 jan. 1927 därstädes. Föräldrar:
kofferdiskepparen CarlF. och Amanda
Cecilia Selin. —• F. studerade vid
Konstakad. 1864—66. Då Ny
illustrerad tidn. 1865 inrättade sin
reproduktionsateljé, blev F. där lärjunge till
E. Skill och utvecklade sig snart till
en så betydande kraft i sitt fack, att
hon utsågs till att förestå ateljén
(1874—77). Hon gjorde en studieresa
till London (1878) och arbetade där
bl. a. för The Graphic. F. utförde
huvudsakligen porträttgravyrer men
framställde även träsnitt efter
målningar och handteckningar med
genremotiv. Hennes arbeten utmärka sig
för säker teckning ocli fast
modelle-ring, och streckföringen är mjuk och
elegant. De flesta och bästa av hennes
gravyrer publicerades i Ny
illustrerad tidn. — Ogift. Th. N.

Falck, se även Falk.

Falck, Anders, skolmän och
astronom, se s. 482.

Falck, August, skådespelare och
teaterledare, f. 18 april 1882 i
Stockholm, † 16 april 1938 därstädes.
Föräldrar: kamreraren vid Dramatiska
teatern August F. och Ida Meissner.
— F. blev 1901 elev vid Sv. teatern i
Stockholm och erhöll därefter
engagemang vid skilda teatrar, bl. a.
1902—-04 vid Sv. teatern i Helsingfors.
Hösten 1901 startade han eget sällskap i
landsorten samt framförde för första
gången i Sverige Strindbergs "Fröken
Julie". Företaget hade framgång,
vilket lockade F. att några kvällar
uppföra "Fröken Julie" på Folkteatern i
Stockholm, där skådespelet i hans
konsekvent genomförda,
programmatiskt naturalistiska inscenering
väckte stort uppseende och mycket erkän-

nande. Därav väcktes tanken på en
speciell Strindbergsscen, vilken
förverkligades med invigningen av
Intima teatern i Stockholm 26 nov. 1907.
Under loppet av tre år (sista
föreställningen gavs 11 dec. 1910)
uppförde F. där med sin ensemble 24
skådespel av Strindberg, som själv livligt
intresserade sig för verksamheten och
bl. a. för densamma skrev sina s. k.
kammarspel samt avfattade sina
bekanta "Memorandum till
medlemmarna av Intima teatern" ocli "Öppna
brev till Intima teatern". Strindberg
deltog även i teaterns skötsel och
framträdde som dess konstnärliga
rådgivare, varvid lian fick ge uttryck för
sitt stora intresse också för praktiska
teaterfrågor. F:s eget konstnärliga
credo torde närmast ha varit
Strindbergs naturalistiska dekret i företalet
till "Fröken Julie", men inte minst
genom Strindbergs insats stod Intima
teatern också i linje med de många
intima försöks- och
kammarspelsteatrar, som vid denna tid framkommo på
kontinenten. Tidigare än andra sv.
teatrar spelade man sålunda i
impressionistiskt förenklade scenbilder,
draperiscener etc., vilket hade en grund
redan i teaterlokalens litenhet och
begränsade resurser. Genom idealitet,
moderna insceneringsprinciper och
god ensembleanda fick Intima teatern
stor betydelse för sv. teaterliv, och
dess grundsatser höllos vid liv av F.
även sedan själva Intima teatern
nedlagts. F. vigde sitt liv åt uppgiften
att göra Strindbergs dramatik känd
och uppskattad samt företog
vidsträckta turnéer i Skandinavien,
Finland och Balticum. Inom Sverige liar
han haft stor betydelse för
Strindbergsbildens utformning genom
föreställningar och uppläsningar särskilt
inom Folkbildningsförb. samt vid
skolor och högskolor; frånsett de
Rein-hardtska Strindbergsgästspelen har
en nyare Strindbergstolkning gjort

August Falck.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0534.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free