Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falck, Falk, släkt - 1. Falck, Erik, biskop, professor, se Falk, s. 484 - 2. Falck, Bengt, krigare, se Falk, s. 484 - 1. Falck, Johan Peter - 2. Falck, Anders - Falk, Albert, historiker, skolman, se s. 485 - Falk, August - Falk, Bengt, krigare, se s. 484 - Falk, Elin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falck
482
Falk
Falck, Falk, gammal frälsesläkt,
vars äldste kände stamfar, Johan F.,
levde vid mitten av 1400-talet och blev
far till biskopen Erik F. (F. 1). En
yngre son till denne var krigsöversten
Bengt F. (F. 2), far till Simon F., som
levde under 1500-talets andra hälft.
En äldre son till Simon F., Erik F.,
militär, blev far till majoren Simon
Eriksson F. († 1675), som 1673
adlades under namnet Falkenfelt; ätten
utdog omkr. 1705. En bror till Erik
F., överstelöjtnanten vid Älvsborgs
reg. Jöran F. till Stackenäs
(Västergötland) († 1635), hade sonen Peder
Jöransson F., kaptenlöjtnant vid
Ostgöta kavallerireg. (f. 1633, † 1668),
som 1665 adlades med namnet
Rytter-ström (ej introducerad); lian slöt
själv sin ätt. Simon F:s yngste son
samt Erik och Jöran F:s yngste bror
var licentmästaren i Narva och
Ingermanland Daniel F. Dennes söner,
reg.-kvartermästaren Daniel F. och
inspektören vid sjötullen i Reval Anton
F., adlades 1648 under namnet
Fal-kenklou (ej introducerad); ätten
utdog troligen under 1700-talets förra
hälft. — En yngre bror till F. 2, Hans
F., blev 1586 rådman i Linköping.
Hans äldre son Sven F. blev far till
ryttmästaren vid Östgöta
kavallerireg. Peder Svensson (f. 1600, † 1638),
som 1626 adlades med namnet F. och
själv slöt sin ätt. Rådmannen Hans
P:s yngre son var kaptenen Johan F.
till Boligstad († 1611); en äldre son
till honom lär ha varit ryttmästaren
Hans F., far till kamreraren i
Räntekammaren Jost F. (halshuggen 1642),
som 1640 adlades med namnet
Falken-st jerna (ej introducerad) och själv
slöt sin ätt. En yngre son till
kaptenen Johan F. till Boligstad,
ryttmästaren Peder F. till Sjögestad
(öster-götland), blev far till kaptenen vid
Ostgöta kavallerireg. Gustaf F. (f.
1638, † 1712). En son till denne var
postinspektoren i Mariestad Peter F.
(f. 1687, † 1748). Han blev far till
postmästaren och v. borgmästaren i
Mariestad Johan F. (f. 1717, † 1799),
stamfar för den nu i Sverige levande
släktgrenen, samt grosshandlaren i
Stockholm Lars F. (f. 1737, † 1788),
vars son, brukspatronen Lars F. (f.
1766, † 1832), adlades i Finland med
namnet Falckenheim.
1. Falck, Erik, biskop, professor,
se Falk, s. 484.
2. Falck, Bengt, krigare, se Falk,
s. 484.
1. Falck, Johan Peter,
botanist, f. 26 nov. 1732 på Kockstorp i
Broddetorps skn, Skarab. län, † 21
mars 1774 i Ivasan, Ryssland.
Föräldrar: auditören Peter F. och Beata
Winge. — F. blev 1751 student i
Uppsala, där han levde i mycket
August Falk.
knappa omständigheter och där lian
redan tidigt hemföll åt djupt
svårmod. Till 1762 var lian lärjunge till
Linné, hade någon tid anställning
som informator åt dennes son och
visade sådan förtrogenhet med
naturalhistorien, att han av Linné
rekommenderades till intendent för
statsrådet, livmedikus C. F. Kruses
natura-liekabinett i S:t Petersburg. F. antog
uppdraget och avreste omedelbart till
Ryssland, där lian kallade sig Ivan
Petrovitj. Han utnämndes 1765 till
prof. i medicin och botanik vid
Collegium medicum i S:t Petersburg och
till intendent för dess trädgård samt
deltog från 1768 till sin död jämte
ledande ryska vetenskapsmän i en stor
expedition, som topografiskt skulle
genomforska det väldiga riket. Under
sina vidsträckta färder, ända till
Sibirien, nedbröts han fysiskt av
sjukdom ocli angreps också allt
allvarligare av den hypokondri, som aldrig
släppt sitt tag. Han var redan på
hemväg, då han blev sängliggande i
Kasan ocli i sinnessjukdom tog sitt
liv. Sannolikt fick han aldrig veta,
att han 1772 promoverats av Linné
till med. hedersdr vid Uppsala univ.
— F. gjorde under sina resor
kortfattade och halvt rapsodiska
anteckningar, som infördes i "Beyträge zur
to-pographischen Kenntniss des
rus-sischen Reiclis" (1—3, 1785—S6). De
äga högt vetenskapligt värde genom
sina mycket goda skildringar av de
ryska stäppernas naturförhållanden.
— Efter F. uppkallade Carl von Linné
d. y. växtsläktet Falckia. — Ogift.
S. L.
2. Falck, Anders, skolmän och
astronom, f. 13 jan. 1740 i
Broddetorps skn, Skarab. län, † 10 febr. 1796
i Skara. Bror till F. 1. — F. inskrevs
vid Uppsala univ. 1758 och fick som
lärare för en ung adelsman resa till
Tyskland, där han sammanträffade
med flera berömda vetenskapsmän.
Sedan han återvänt hem,
koncentrerade lian sina studier på astronomi
och matematik och blev 1767 fil. mag.
efter att lia disputerat på två
avhandl. "De variatione situs fixarum"
(1766—67). Han blev 1770 lärare vid
Skara läroverk, konrektor där 1780
och rektor 1793. — F. hade djupa
vetenskapliga intressen och ansåg sig
begravd i Skara, där inga medel för
vetenskaplig forskning funnos.
Wargentin, som kände hans begåvning,
lånade honom emellertid astronomisk
apparatur från Uppsala
observatorium. I brist på lokal utförde F. först
sina undersökningar på gatan, och
senare upprättade han i sin trädgård
ett observatorium, där han bl. a.
studerade den av Herschel nyligen
upptäckta planeten Uranus. F.
publicerade sina observationer i Vet.
akad:s handl. och blev led. av Vet.
akad. 1788. — Ogift. B. S.
Falk, Albert, historiker,
skolman, se s. 485.
Falk, August Vilhelm, lärare,
ämbetsman, f. 26 dec. 1861 i
Vadstena, † 1 mars 1935 i Stockholm.
Föräldrar: stadsvaktmästaren Per
August F. och Mathilda Carlsson. —
Efter mogenhetsex. i Linköping 1881
blev F. fil. kand. 1885, fil. lic. 1892
och fil. dr 1893, allt i Uppsala. Han
var huvudlärare i matematik och
fysik vid Beskowska skolan i
Stockholm 1888—90 samt bitr.
föreståndare där 1896—-99. Han var även
lärare vid Wallinska skolan 1894—98
samt vid Högre lärarinneseminariet
1896—98. Sistn. år utnämndes F. till
lektor i Nyköping, och 1904
förordnades han till rektor vid Göteborgs
högre realläroverk, där han 1908 blev
lektor i matematik och fysik. Han
var lärare i matematik för hertigen
av Skåne, sedermera kronprins
Gustaf Adolf, 1897—98. Ären 1909—13
var F. läroverksråd och led. av
överstyr. för rikets allm. läroverk samt
1914—19 överdir. och chef för detta
verk, då benämnt Läroverksöverstyr.
Sedan verket 1920 uppgått i
Skolöver-styr., var han 1920—28, med
bibehållen överdir.-titel, undervisningsråd
samt chef för Skolöverstyr:s
läro-verksavd. — F. satte som sitt mål
att främja de matematiska och
naturvetenskapliga studierna vid
läroverken. Han var en framstående
pedagog och besatt stor administrativ
förmåga. Under hans cliefstid skedde
bl. a. tillväxt och utveckling av den
kommunala mellanskolan. Även
läroverkslärarkårens intressen sökte han
kraftigt hävda. — Ogift. B. S.
Falk, Bengt, krigare, se s. 484.
Falk, Elin, gymnastikpedagog, f.
16 jan. 1872 i Vassända-Naglums skn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
