Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falk, Elin - Falk, Erik, biskop, professor, se s. 484 - Falk, Erik, historiker, skolman, se s. 485 - Falk, Erik, industriman, se s. 485 - Falk, Herman, jurist, ämbetsman, se s. 485 - Falk, Herman, skogsman och jägare, se s. 484 - Falk, Hjalmar - Falk, Hugo, arméofficer, författare, se s. 485 - Falk, Jeanna - Falk, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falck
483
Falk
Älvsb. län, † 24 april 1942 i
Stockholm. Föräldrar: kronofogden
Herman F. och Amelie Carlsson. — Efter
ex. vid Vänersborgs flickskola 1887
och tvä års språkstudier genomgick
F. 1890—91 C. H. Liedbecks
gymna-stikinst. i Stockholm. Hon
utexaminerades från Gymnastiska centralinst.
1895 och praktiserade sedan i
Förenta staterna, England och Danmark.
Åren 1900—09 var hon lärarinna vid
J. Arvedsons gymnastikinst. i
Stockholm och verkade 1909—32 som
gymnastikinspektör vid Stockholms
folkskolor. F. var sakkunnig i 1913
års folkundervisningskommitté samt
medl. av Gymnastiska centralinst :s
direktion 1930—33. År 1932 erhöll
hon Illis quorum. —• F:s livsverk vid
Stockholms folkskolor genomfördes
under framgångsrik kamp för nya
idéer inom barngymnastiken. Hon
lösgjorde den från den lingska
gymnastikens stilisering och skapade för barn
lämpliga rörelser och arbetssätt. Det
stora problemet var för henne att få
fram en god och ledig kroppshållning
och undvika all spänning. I sina först
starkt omstridda, småningom alltmer
värderade "Dagövningar i gymnastik
för Stockholms folkskolor" (1—3,1913
—16) lanserade hon mer naturliga
rörelsetyper för att få fram den
eftersträvade avspänningen, en mer
naturlig muskelisolering i motsats till
med muskelkraft fixerade, speciellt
hållningsrätt ande övningar för barn
med dålig hållning samt en mer
naturlig pedagogik, allt i
överensstämmelse med barnens väsen. Hon
nedlade också ett stort arbete på att
modernisera skolornas gymnastiksalar
samt skaffa lekmateriel jämte
skid-och skridskoparker; med henne
kommo lek och idrott in i folkskolan. I
mitten av 1920-talet var dock F.
mogen att gå vidare i sitt reformarbete;
den naturlighet och avspänning hon
syftat till hade ej uppnåtts. Ej blott
Elin Falk.
rörelsetyperna utan även
rörelsesättet måste reformeras. Bestämmande
härför skulle vara kroppens egen
rytm, d. v. s. "ett naturligt, ledigt,
med minsta möjliga spänning utfört,
hela kroppen genomböljande
rörelsesätt i god hållning". I den andan
författade hon nya dagövningar och
utgav "Gymnastik med lek och idrott"
(1927), en handledning i
kroppsövningarnas metodik. F. var en av den
sv. gymnastikens främsta
märkeskvinnor; hon ägde "en enastående
begåvning, okuvlig energi och
arbetsförmåga, ett gymnastiskt och
pedagogiskt kunnande av ovanliga mått och
ett moraliskt mod, som icke fruktade
något" (Maja Carlquist). — Ogift. —
Litt.: biografi av Maja Carlquist i
"Sv. folkskolans märkesmän" (1942).
G. T.
Falk, Erik, biskop, professor, se
s. 484.
Falk, Erik, historiker, skolman,
se s. 485.
Falk, Erik, industriman, se s.
485.
Falk, Herman, jurist,
ämbetsman, se s. 485.
Falk, Herman, skogsman och
jägare, se s. 484.
Falk, Hjalmar Fredrik,
arméofficer, f. 18 april 1884 i Strömstad.
Föräldrar: tullförvaltaren Adolf F.
och Wendela Siösteen. — F. blev
underlöjtnant vid Gotlands infanterireg.
1905, genomgick Krigshögskolan 1910
—12, var aspirant vid Generalstaben
1913—16, utnämndes där till löjtnant
1917, major 1926 och överstelöjtnant
1930. År 1932 blev han
överstelöjtnant vid Jönköpings-Kalmar reg.,
1935 överste i armén och s. å. överste
och chef för Jönköpings-Kalmar reg.
Han utnämndes 1938 till
generalmajor på arméns reservstat. F. var
lärare vid Krigshögskolan i
generalstabstjänst 1926—28 och i
härordningslära 1930—32. Åren 1928—30
var han souschef i Lantförsvarets
kommandoexpedition, 1930—32
stabschef vid Infanteriinspektionen och
1931—32 chef för
Infanteriofficers-skolan. Han var led. och sekr. i
exer-cisreglementskommittén 1926—27,
stod 1928—29 som sakkunnig till
chefens för Försvarsdep. förfogande och
1934—36 till 1930 års
försvarskommissions förfogande. Han var 1932 en
av stiftarna av Sv. officersförb. och
styr.-led. där från dess bildande till
1939. Åren 1919—32 var han
med-arb. i Stockholms-tidn. i militära
frågor och 1932—37 red. för
Officers-förb.-bladet. Han har även
medarbetat i publikationen "Vårt försvar"
m. fi. tidskr. och tidn. Efter avgången
ur aktiv tjänst blev F. 1939 förste
kontrollör i Stockholmsdistriktets
John Falk.
kontrolldelegation. Sedan 1939 är han
ordf. i Stockholms stads frivilliga
skarpskyttefören. och sedan 1943 ordf.
i styr. för ab. Dagsposten. Han blev
led. av Krigsvet. akad. 1933. — Gift
1908 med Kerstin Söderberg. F. M.
Falk, Hugo, arméofficer,
författare, se s. 485.
Falk, Jeanna, danskonstnärinna,
f. 15 aug. 1901 i Stockholm.
Föräldrar: kantorn Ferdinand F. och Ida
Rosenberger. —- F. studerade piano
för Adina Björkander och fortsatte
sin utbildning i musik för Paul Aron
och dans i Dresden-Hellerau. Åren
1920—21 var hon elev till
Jaques-Dal-croze och 1921—23 i Wigmanskolan
i Dresden, där hon erhöll
lärarinnediplom. Hon debuterade 1924 vid en
dansafton i Stockholm, där hon
öppnade eget dansinst. Efter studieresor
i Tyskland, Österrike och Italien blev
F. 1926 lärarinna i dans och plastik
vid Dramatiska teaterns elevskola och
1939 vid K. teaterns operaskola i
Stockholm. Hon har handhaft
dans-och plastikregin av bl. a. "En
midsommarnattsdröm" på Dramatiska
teatern (1927) och på operan 1930
samt "Köpmannen i Venedig" och
"Innanför grindarna" på Vasateatern
(under G. Ekmans regim). — Gift
1933 med överstelöjtnanten Björn
Bjuggren. P. L.
Falk, Jolin Ludvig, ämbetsman,
f. 2 okt. 1873 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden August Erland F. och
Ebba Johanna Wiberg. •— F. avlade
mogenhetsex. 1891 i Stockholm,
genomgick Schartaus handelsinst. 1891
—92 oeh avlade hovrättsex. 1896 i
Uppsala. Under några år tjänstgjorde
han i olika ämbetsverk och vid ting,
bl. a. på Öland, därefter från 1901 i
Västerb. län som länsnotarie och från
1916 som landssekr.; samtidigt var
han i Umeå led. av stadsfullmäktige
1905—13 och ordf. i drätselkamma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
