Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Falk, Herman - 2. Falk, Hugo - 3. Falk, Herman - 4. Falk, Erik - 1. Falk, Albert - 2. Falk, Erik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falck
485
Falk
Herman Falk (3).
fädernegård. Risäter till sin död,
bedrev även stångjärnssmide i
Värmland. — Gift 1) 1811 med Brita
Christina Geijer, † 1842; 2) 1844 med
Esther Jacobina Elfvendalil. P. O. W.
2. Falk, Hugo Herman Wilhelm,
arméoffieer, författare, f. 11 mars 1862
i Mariestad, † 13 nov. 1925 i
Karlstad. Föräldrar:
magistratssekreteraren Bror Hjalmar F. och Sophie
Geijer. Sonson till F. 1. — Efter
mo-genhetsex. 1882 i Karlstad blev F.
underlöjtnant vid Värmlands fält
jägarkår 1S83 och utnämndes till
kapten vid Värmlands reg. 1903. Han blev
1893 intendent vid Karlstads teater
och var medarb. i flera tidn. och
tid-skr. Han utgav bl. a. "Från svenska
hovets kulisser" (1923). Mest
populär blev han genom sina pojk- och
äventyrsböcker, ss. "Gösta Svärdfält
och båtsman Våglials" (1898),
"Märta Båge och Erik Ryning" (1900)
samt "Skolpojkar" (1903). — Gift
1900 med Anna Klara Teresia
Harting. B. A.
3. Falk, Herman Otto, jurist,
ämbetsman, f. 26 juli 1S69 i N. Kåda
skn, Värml. län, † 24 dec. 1919 i
Stockholm. Föräldrar: majoren
Wilhelm Edvard F. och Sofia Therese
Laurell. Sonson till F. 1. —- F. avlade
mogenhetsex. i Karlstad 1886, blev
jur. utr. kand. i Lund 1894,
tjänstgjorde i domsaga och var tf.
domlia-vande 1895—97, ägnade sig därefter
några år åt tjänst i
Kammarkollegium och var 1903—11 sekr. i
Försäkringsinspektionen. Vid sidan
därav var lian verksam vid skilda
riksdagsutskott, bl. a. vid 1902 och 1903
års riksdagar ss. sekr. hos
lagutskottet. Hans där dokumenterade
skicklighet i det tekniska lagarbetet
medförde en rad uppdrag som sekr.
eller led. i kommittéer för
lagstiftningsfrågor, varvid han ofta hade att
föredraga lagförslag i Högsta dom-
stolen; hans 1908 utg. skrift "Om
ideella föreningar" är egentligen en
föredragningspromemoria från denna
verksamhet, F. blev 1910
konstituerad revisionssekr. och 1911
revisions-sekr. —- således utan att ha passerat
den hovrättskarriär, som är den
vanliga förutsättningen för en sådan
befordran — och var 1914—16
häradshövding i Kinds ocli Bedvägs
domsaga i Älvsb. län. Han kom dock ej
att utöva dessa ämbeten, då han
redan dessförinnan helt tagits i
anspråk för lagstiftningsarbetet. Är
1911 blev han led. av Justitiedep: s
lagavd., och 1914—16 var han
byråchef där. Bland de uppgifter, som han
då hade att lösa, märkes slutförandet
av det arbete med
expropriationsrättens reformering, som ledde till 1917
års expropriationslag. F. blev 1916
regeringsråd, och mars—okt. 1917 var
han konsultativt statsråd i C. Swartz’
ministär; därefter återgick lian till
lagstiftningsarbetet, nu inom
processkommissionen, till vars ordf. han
förordnades 1919, ej långt före sin död.
F. åtnjöt stort anseende som skicklig
och skarpsinnig jurist, på samma
gång grundlig och snabb. Gedigna
kunskaper, sträng rättskänsla och
objektivitet, praktiskt omdöme och
stor formell skicklighet gjorde honom
särskilt lämpad för
lagskrivningsar-betet, på vilket område han gjorde en
betydande och högt uppskattad
insats. — Gift 1) 1901—13 med Emma
Maria Cervin; 2) 1913 med Maria
Sofia Klockhoff. Spr.
4. Falk, Erik Valdemar,
historiker, skolman, f. 18 febr. 1873 i N.
Båda skn, Värml. län. Bror till F. 3.
—-Efter mogenhetsex. i Karlstad 1890
blev F. vid Uppsala univ. fil. kand.
1893, fil. lic. 1899 och fil. dr 1912.
Han utnämndes 1907 till adjunkt i
modersmålet, historia och geografi
vid Nya elementarskolan i Stockholm
och var 1912—38 lektor i historia och
geografi vid Högre allm. läroverket å
Östermalm. F:s drsavliandl. bar titeln
"Sverige och Frankrike ... 1632—
1634". Den delvis tills, med E.
Fagerlund utgivna "Geografisk läsebok"
(1—4, 1910—17) har tjänat som ett
hjälpmedel vid skolundervisningen i
geografi. F. har vidare författat flera
mycket använda läroböcker i historia,
bl. a. "Lärobok i svensk historia för
gymnasiet" (tills, med S. Tunberg,
1931—32) och "Lärobok i allmän
historia för gymnasiet" (tills, med G.
Jacobson, 1933). Han har även
utgivit bl. a. "Den äldsta medeltiden"
och "Tiden 1517—1560" i H.
Almquist, "Världshistorien" (2: 2, 1931,
resp. 4, 1940) samt "Dantes
uppfattning av stat och kyrka" (1917) och
"Familjen Medici" (1925). — Gift
Erik Falk (4).
1916 med Wendla Anna Augusta
Ulrika Hjärne. B. B—é.
1. Falk, Albert, historiker,
skolman, f. 29 juni 1874 i Norns
bruks-förs., Kopparb.län. Föräldrar:
kyrkoherden Axel Leonard F. och Ida
Mariana Lindh. — Efter mogenhetsex.
1892 i Örebro blev F. i Uppsala fil.
kand. 1896, fil. lic. 1903 och fil. dr
1907. Ären 1904—10 tjänstgjorde lian
vid flera skolor i Stockholm, bl. a. som
timlärare vid Högre
lärarinneseminariet och Sofi Almquists samskola samt
som lärare vid Beskowska skolan. F.
utnämndes 1909 till lektor i
modersmålet och historia vid Högre allm.
läroverket i Västerås samt var rektor
1916—21 vid Högre allm. läroverket i
Luleå och 1921—39 vid Högre allm.
läroverket i Strängnäs. F:s
drsavliandl. "Gustaf Vasas utrikespolitik
med afseende på handeln" lämnar en
god översikt av Sveriges förhållande
till främmande makter under
1500-talets förra del. Han liar vidare
författat bl. a. "Falköpings äldre
historia" (1910) och "Strängnäs
gymnasiums historia" (1926). F. var
stadsfullmäktig i Luleå 1919—21 och i
Strängnäs 1923—37 samt
landstingsman 1927—30, varjämte lian tillhört
folkskolestyr. i Västerås, Luleå och
Strängnäs. — Gift 1907 med Maria
(Maja) Kristina Stenius. B. B—é.
2. Falk, Erik, industriman, f. 7
sept. 1875 i Leksand, Kopparb. län.
Bror till F. 1. — Efter mogenhetsex.
1893 i Örebro var F. 1893—96
anställd vid Tyfors bruk och 1896—99
vid Grängesbergs gruvor. Efter ett
års utbildning på affärskontor i
Holland gjorde han en snabb karriär
inom den sv. metallindustrin; han
var först gruvförvaltare vid det
nybildade Bergverksab. Vulcanus’
gruvor vid Blötberget, Dalarna, 1900—02
och sedan verkst. dir. där 1902—10.
Ären 1910—42 var han disponent och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
