Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Falkan, Ludvig - 4. Falkman, Oscar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Falkman
490
Falkman
Oscar Falkman.
1896, genomgick Krigshögskolan 1900
—02, var aspirant vid Generalstaben
1903—05, utnämndes till löjtnant där
1906 och var generalstabsofficer till
1913. Efter vederbörlig
trupptjänstgöring blev han major vid
Generalstaben 1916 och överstelöjtnant där
1918. År 1920 blev han
överstelöjtnant vid Vaxholms grenadjärreg. och
1921 vid Svea livgarde samt
utnämndes 1923 till överste och chef för
Andra livgrenadjärreg. och blev 1928
chef för Livgrenadjärreg., då de båda
grenadjärreg. jämlikt 1925 års
försvarsordning sammanslogos. I denna
befattning kvarstod han till 1933, då
han blev brigadchef i Södra
arméfördelningen. Han befordrades till
generalmajor i armén 1934 och tog avsked
ur aktiv tjänst 1937. F. var stabschef
vid Fjärde arméfördelningen
1916—-20. Han var i tysk krigstjänst 1913,
deltog i den sv. studiekommissionen
vid tyska västfronten 1918 och har
bedrivit militära studier och
övervarit fälttjänstövningar i tyska,
engelska, holländska, estniska, finska,
lettiska och litauiska arméerna. F.
har utgivit "Handbok rörande svenska
arméns officerare" (1910) och
"Norska armén" (1913). — Gift 1902 med
Marit Helena Olsson. F. M.
4. Falkman, Oscar Carl August,
industriman, f. 25 dec. 1877 i
Stockholm. Bror till F. 3. — Efter
mogenhetsex. i Stockholm 1896 genomgick F.
Tekn. högskolans avd. för
bergsvetenskap 1896—1900. Han företog därefter
studieresor till olika länder 1903—06
och hade under denna tid bl. a.
anställning vid Carnegie steel co. i
Pittsburgh i Förenta staterna 1904—05.
Han hade redan före utresan ägnat
sig åt bruksrörelsen, varit elev vid
Söderfors bruk i Uppland 1900—01
och tjänstgjort som bruksingenjör och
disponentassistent vid ab. Ludvika
bruksägare 1901—04. Efter
återkomsten från Förenta staterna var
han först ingenjör vid Metallurgiska
patentab. i Stockholm 1906—07 och
därefter verkst. dir. för en rad
industri- och gruvföretag, bl. a.
Trollhättans elektriska kraftab. och ab.
Saxberget 1907—13, Saxbergets
ar-rendeab. 1909—13, ab. Gröndals
patenter 1909—15, Centralgruppens
emissionsab. 1915—26 — där han
bl. a. var den sakkunnige och vid det
praktiska arbetet aktivt verksamme
initiativtagaren till detta bolags
pro-spekteringsverksamhet, vilken ledde
till bolidenfyndigheternas
upptäckande — Riddarhytte ab. 1920—31 och
slutligen Skellefteå gruvab. och
Västerbottens gruvab. 1925—31 samt
Bolidens gruvab. 1931—43. Sedan F.
avslutat "sin parforcejakt genom den
mellansvenska industrin" under
1900-talets första decennier, fann han sin
livsuppgift i Bolidenföretaget. I förut
öde trakter av Norrland har byggts
upp icke blott en ny industri utan en
helt ny bergslag med nyanlagda
mönstersamhällen och arbetsmöjligheter
för flera tusen människor — en av
de största händelserna inom sv.
bergshantering på århundraden. Sedan
bo-lidenfyndigheterna, i Skellefteå
landskommun i Västerb. län, 1924
upptäckts, bildades i början av 1925 två
gruvbolag för skelleftefältets
brytande, Skellefteå gruvab. och
Västerbottens gruvab., vilka sammanslogos
1931 till Bolidens gruvab. Detta
bolag, som 1942 hade ett aktiekapital
på 42 mill. kr. och 3 000 arbetare och
tjänstemän, idkar gruvbrytning av
arsenik- och kopparmalmer i Boliden,
Kristineberg och fyra mindre gruvor,
alla i Västerb. län, samt vid Laver
och Laisvall i Norrb. län och förädlar
malmen vid Rönnskärs smältverk,
beläget vid Skelleftehamn utanför
Skellefteå stad. Genom ett dotterbolag
äger bolidenbolaget järnvägen mellan
Boliden och Rönnskär. Skelleftefältet
lämnar malm till viktiga
grundämnen, ss. guld (en av Europas största
guldgruvor med en guldutvinning
per år av 4—8 ton), silver, koppar
(årsutvinning numera 18 000 ton),
bly, nickel, vismut, selen, litium,
kobolt, kvicksilver, arsenik, svavel och
aluminium, varjämte vid Rönnskär
framställas arseniksalter för
virkes-impregnering och växtskydd.
Åtskilliga produkter exporteras, men
huvuddelen stannar i landet. Sedan
1921 äger företaget i Stockholm ett
av Sveriges största och förnämsta
vetenskapliga industrilaboratorier. F.
har med fast hand fört företaget
framåt genom startårens, kristidens,
kreugerepokens och andra
världskrigets alla vanskligheter. Han har lett
det hela med "en upplyst och
välvillig despoti: det finns knappt en
buske eller ett träd i gruvsamhället
Boliden, i tjänstesamhället på
Kallholmen eller kring smältverket på
Rönnskär, som inte står där enligt
chefens order". Han anlitades som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
