Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fastbom, Ernst - Faustman, Mollie - Faxe, släkt - 1. Faxe, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Faustman
496
Faxe
Stockholm, där lian var engagerad
1892—1904, 1906—10 och 1926—27.
Ären 1904—06 och 1910—26 var han
knuten till Södra teatern och
uppträdde även bl. a. pä Vasateatern.
Som skådespelare hade F. sin största
framgång inom folklustspelet, där
han skapade ett stort antal
fantasifulla, humoristiska och med säker
hlick karakteriserade gestalter. Flera
av lians bästa figurer, t. ex. Bengt i
"Min ska’ du bli" och Per i "Halta
Lena och vindögda Per", tillhöra de
skådespel han själv författade. Sin
betydelsefullaste insats gjorde F.
nämligen som dramatisk förf. inom den
genre, folklustspelet, som han intimt
lärt känna redan från början av sin
skådespelarbana. Han följde på detta
område en linje i sv. teater från
August Blanche och Frans Hodell och
intar i vår nyare dramatik en plats som
en av genrens finaste och främsta
repr. Miljön i lians stycken är ofta
Roslagen, där ban vistades mycket
ocli lärde känna förebilderna till flera
av sina populäraste scenfigurer. Bland
hans till ett tjugotal uppgående
pjäser förtjäna framhållas, förutom de
båda ovannämnda, "Jag gifta mig —
aldrig!", "En kärlekssaga" ocli "Lots
i bränningar". Flera av dessa stycken
ha vunnit popularitet såväl i de
skandinaviska grannländerna som i
sv.-amerikanska distrikt i Förenta
staterna. — F. skrev ett antal pjäser för
radio, ss. "Den gamla kåken",
"Julafton" och "En omtänksam väninna".
Han framträdde även som
tillfällighetsskald samt utgav 1916 en
självbiografiskt färgad novellsamling,
"När livet leker". Han ägnade sig
dessutom åt målning och verkade som
regissör både vid scenen och i radio.
— F. innehade flera förtroendeposter
inom teatervärlden. Han var sålunda
ordensekonom i teaterorden T. S. O.
från 1919 och v. ordf. i Sv. teaterförb.
från 1924 till sin död. — Gift 1895
Ernst Fastbom.
Mollie Faustman. Självporträtt 1931.
med Amanda (Mandis) Sofia
Charlotta Larson. S. T.
Faustman, Mollie,
konstnärinna, författarinna, f. 15 mars 1883 i
Stockholm. Föräldrar: ingenjören
Edvard F. och Alma Karsten. — Efter
mogenhetsex. 1901 i Stockholm var F.
elev lios C. Wilhelmson vid Göteborgs
mus:s rit- och målarskola
1905—08-och studerade sedan i Paris för H.
Matisse samt i London och Italien. Hon
deltog första gången på en
utställning i Stockholm 1909 och liar senare
deltagit i flera sådana hemma och
utomlands. Hon tillhörde
konstnärsgruppen Optimisterna 1924—32 och
anslöt sig senare till
konstnärssammanslutningen Independenterna. Nat.
mus. och Göteborgs mus. äga prov
på F:s måleri, som omfattar såväl
porträtt som figurkompositioner. De
senare framställa i regel barn, friska
och brunbrända, gärna på en
badstrand i gassande solljus över gul
sand mot blått vatten och blå himmel.
Formen är i hennes tidigare saker en
smula trevande men liar på senare år
vunnit i fasthet och behärskning,
samtidigt som hon vidgat sin motivkrets
med nya områden, t. ex. "Härjedalen"
och "Folkparken i Ljusdal". Den
fyndiga berättartalang och friskhet i
uppfattningen, som dessa dukar visa,
sätter också sin prägel på hennes
verksamhet som tecknare och
illustratör. Det centrala motivet är även där
barnet och barnets värld, som hon
skildrat med aldrig sinande intresse
och uppfinningsrikedom. — Den
positiva, livsbejakande inställningen i
F:s konst återfinner man i hennes
kåserier, som hon i en följd av år
publicerat i Dagens nyheter och sedermera
i Idun under sign. Vagabonde. Hon
har samlat en del av dessa kåserier i
en rad böcker, delvis illustrerade med
hennes egna teckningar och
akvareller, ss. "Mina barn är vackra barn"
(1923), "Ur barns och spenabarns
mun" (1925), "Vad en gift kvinna
bör veta" (1926), "Också en blind kan
få korn på en höna" (1927), "Fariséer
och svndare" (1928), "Adam" (1929),
"Eva" (1930), "Den ljuva tiden"
(1931) och "Barn" (1933). Dessutom
liar hon utgivit sågo- och
bilderböcker för barn, ss. "Tuttan och Putte"
(1934), "Min sagbok" (1935) och "Den
stygga kissen som blev den snälla
kis-sen" (1937). Teckningarna i
Browal-lius-Haages läseböcker för barn första
och andra skolåren ha utförts av F.
Ar 1942 utgav hon en bok om
Hälsingland, "Stugan vid älven". ■—• Gift
1) 1910—15 med konstnären Gösta
Törnequist; 2) 1917—26 med
tecknaren Gösta Cliatham. ■— En son till F.
är skådespelaren Erik Stellan F. (f.
1919), gift 1941 med skådespelerskan
Gunn Wållgren. Th. N.
Faxe, en av Skånes äldsta släkter.
Den äldste, med visshet kände
stamfadern, Jens Söfrensen, var under
1500-talets senare hälft
frälseinspek-tor på Näsbyholm i Gärdslövs skn i
Skåne. Hans son Georg (Jörgen) (f.
1614, † 1681) antog efter födelseorten
Faxö på Själland släktnamnet F. Han
var slutligen kyrkoherde i Skabersjö
och prost i Bara härad och blev far
till kyrkoherden i Skabersjö Jacob
F. (f. 1659, † 1725). Av dennes åtta
barn blevo äldste sonen, kyrkoherden
i Kristianstad, prosten ocli
riksdagsmannen Cornelius F. (f. 1684, † 1741),
och yngste sonen, kyrkoherden i
Skabersjö Wilhelm F. "(f. 1696, † 1743),
stamfäder för släktens tvenne
huvudgrenar. Till den äldre av dessa hörde
Cornelius F:s sonson, handlanden och
rådmannen i Malmö Cornelius F. (f.
1768, † 1813), vars yngre son,
handlanden i Malmö Adolf F. (f. 1811, †
1878), blev far till grosshandlarna
Cornelius F. (F. 4) och Lorens F. (f.
1850, † 1923). En son till F. 4 var dir.
Gunnar F. (F. 5). — Till den yngre
släktgrenen hörde kyrkoherden
Wilhelm F:s söner, a) prosten i Kvist of ta,
riksdagsmannen prof. Jacob F. (f.
1730, † 1790), far till biskopen
Wilhelm F. (F. 2), samt b) förste
amirali-tetsmedicus i Karlskrona, assessorn
Arvid F. (F. 1), vars son,
överfält-läkaren Carl Arvid F. (f. 1766, †
1S21), blev far till statsrådet Arvid
F. (F. 3). Med dennes son, v.
häradshövdingen Arvid Johan August F. (f.
1845, † 1884), utdog den yngre
släktgrenen på manssidan. — Litt.: U.
Bellander, "Släkten F." (i "Minnesskrift
1909—1919", utg. av Malmö
fornmin-nesfören. 1920).
1. Faxe, Arvid, läkare, f. 7 sept.
1733 i Skabersjö skn, Malmöh. län,
† 10 maj 1793 i Karlskrona.
Föräldrar: kyrkoherden Wilhelm F. och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
