Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Feilitzen, Hjalmar von - 8. Feilitzen, Gottfrid von - Fellenius, släkt - 1. Fellenius, Wolmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Feilitzen
505
Fellenius
Hjalmar von Feilitzen.
verksamheten kunde utsträckas till
olika typer av mossjordar och till
olika klimatbetingelser. Bland de
mosskulturproblem, till vilkas lösning
F. bidrog, märkes frågan om
mossmarkernas dikning. Han visade
därvid, bl. a. med hjälp av sina
betong-kärlsförsök med olika högt
grundvatten, att olika torvjordar ofta behövde
avdikas på olika sätt. Han
undersökte även kalkningens och andra
jordförbättringars inverkan på
mossjordar. Beträffande gödslingen av
mossodlingarna intresserade han sig
särskilt för att pröva konstgödselns
värde i förhållande till stallgödseln.
Han var den förste i vårt land,
som anordnade verklig beteskontroll.
F. utgav ett mycket stort antal såväl
vetenskapliga som populära skrifter,
vilka utom mossodling främst
behandla frågor rörande torvströ och
bränntorv. Av stor betydelse var även
hans omfattande verksamhet som
föreläsare. F:s insats som popularisator
och forskare var av omfattande
betydelse ej blott för mosskulturen utan
även för många andra områden av
jordbruket. Han blev led. av
Lantbruksakad. 1905 och av
Lantbruksrådet 1920. — Gift 1) 1906 med
friherrinnan Magdalena Carolina Beata
Emilie Wilhelmina Lagerfelt, † 1921;
2) 1922 med Gerda Augusta Djurberg.
— Litt.: biografi av H. Osvald i Sv.
mosskulturfören:s tidskr. 1928, av H.
Witte i Lantbruksakad :s handl. och
tidskr. 1928. H. W.
8. Feilitzen, Frans August
Gottfrid von, sprängämnestekniker, f.
17 juli 1872 på Ryvenäs gård, Lofta
skn, Kalmar län. Bror till F. 7. -—
F. genomgick Tekn. högskolans
fack-avd. för kemisk teknologi 1892—95.
Han tjänstgjorde som assistent åt
Alfred Nobel vid dennes laboratorium
på Björkborns bruk, Bofors, 1895
—96, varefter lian var ingenjör vid
ab. Bofors nobelkrut 1897—1904. Han
förestod Nitroglycerin ab:s
sprängämnesfabrik vid Vinterviken i
närheten av Stockholm 1905—06. Ar 1910
utnämndes F. till statens inspektör för
explosiva varor. Ären 1919—38 var
han statens sprängämnesinspektör vid
den nyinrättade
Sprängämnesinspektionen inom Kommerskollegium och
fungerade tillika som kontrollant för
undersökning av eldfarliga oljor. Han
har publicerat "Teknisk handbok.
Bensin och andra eldfarliga oljor"
(1925) samt kommentarer till
förordningen ang. eldfarliga oljor 1921 och
ang. explosiva varor 1928. — Gift
1898 med Berta Wilhelmina
Spån-berq. S. R.
Fellenius, släkt, vars äldste kände
stamfar var bonden i Kungsåra skn i
Västmanland Wolmar Hansson, som
levde under 1500-talets senare hälft
och början av 1600-talet. Hans son
Andreas Waldemari (f. 1612, † 1693)
kallade sig efter födelseorten
Regio-migius och blev kyrkoherde i V.
Sked-vi, Västmanl. län. Dennes söner
Andreas och Jolian antogo efter
födelsesocknen Fellingsbro (dåv. benämning
Fellensbro) släktnamnet F. Den förre,
kyrkoherden i Bro, Västmanl. län,
Andreas F. (f. 1652, † 1716), blev
farfar till domprosten i Västerås Jonas
Reinhold F. (f. 1761, † 1834) och
stamfar för släktens äldre
huvudgren. En sonson till Jonas Reinhold
F. är väg- och vattenbyggaren
Wolmar F. (F. 1). Kyrkoherden
Regio-migius’ andre son, kyrkoherden i
Ljusnarsberg, Örebro län, Johan F. (f.
1658, † 1720), blev stamfar för
släktens nu levande yngre huvudgren ocli
farfars farfar till kontraktsprosten
och kyrkoherden i Länna och Blidö
Halvar Gustaf F. (f. 1830, † 1910).
En son till honom var
taxeringskommissarien Karl-Gustav F. (F. 2).
1. Fellenius, W o Im ar Knut Axel,
väg- och vattenbyggare, f. 10 sept.
1876 på Viksberg i Salems skn,
Stockholms län. Föräldrar: majoren
Anders Reinhold Waldemar F. och
Eveline Magdalena Hildegard Kuhlau.
—-Efter mogenhetsex. i Stockholm 1894
utexaminerades F. 1898 från Tekn.
högskolans avd. för väg- och
vattenbyggnadskonst. Han tjänstgjorde 1899
som avd.-ingenjör vid statsbanan
Gel-livare-Riksgränsens s. arbetsdistrikt
och 1899—1903 som förste bitr.
ingenjör vid Norrköpings stads
byggnadskontor samt verkade 1903—05 som
arbetschef och stadsbyggmästare i
Härnösands stad. Efter väg- och
vattenbyggnadsstudier 1902 i Tyskland
och Frankrike och 1904 i Förenta
staterna ingick han i Väg- och
vattenbyggnadskåren, där han blev löjtnant
1904, kapten 1913, major 1920 och
"Wolmar Fellenius.
överstelöjtnant 1930. Han var 1905—
11 avd.-chef hos Göteborgs hamnstyr.
och samtidigt, 1906—11, lärare i
väg-och vattenbyggnad vid Chalmers tekn.
läroanstalt i Göteborg. Ären 1911—
42 var F. prof. i vattenbyggnad vid
Tekn. högskolan samt 1915—28 och
1940—42 föreståndare för högskolans
avd. för väg- och vattenbyggnad.
-—-Som högskollärare och forskare har
F. utövat en omfattande och
betydande verksamhet, särskilt för
hamnbyggnadskonsten, det
vattenbyggnadstekniska försöksväsendet och
geotekniken. Han har utfört förslag till
hamnanläggningar i sv. och norska
städer, bl. a. Göteborg, Västerås,
Falkenberg, Kristinehamn, Jönköping,
Södertälje, Oskarshamn,
örnskölds-vik, Halmstad, Hälsingborg, Gävle,
Varberg, Landskrona, Trondheim och
Oslo. Vid flera av dessa förslags
utförande har F. biträtt som
arbetsledare eller kontrollant. Särskilt
böra framhållas F:s
konstruktionsarbeten för utbyggandet och
planerandet av Göteborgs stora
hamnanläggningar (Stigbergskajen,
Fiskhamnen, Sannegårdshamnen och
Frihamnen). Han har också flitigt
anlitats som prisdomare vid
hamnbyggnads-, bangårds- och
stadsplanetävlingar i Sverige och Norge. Som
brobyggare har han ävenledes verkat;
bl. a. projekterade han och
övervakade tills, med prof. O. Linton
utförandet av pontonbron över
Tranebergs-sund vid Stockholm 1913. Efter sin
studieresa i Amerika 1904 framhöll
han som en av de första i landet
fördelarna av att använda den då nya
järnbetongen vid hamnbyggnader och
andra byggnadsverk. Han har
företagit ytterligare ett tjugotal utländska
studieresor, bl. a. 1936 till Amerika.
Även för järnvägsbyggandet har han
verkat och var 1914—22 led. av
Statens järnvägars geotekniska kommis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
