Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fleetwood, ätt - 1. Fleetwood, Georg - 2. Fleetwood, Harald - 3. Fleetwood, Harald - 4. Fleetwood, Swante - Fleming, Hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fleetwood
526
Fleming
(f. 1678, † 1710), härstammar den nu
levande äldsta ättegrenen. Friherre
Gustaf Miles F:s yngre son, majoren
friherre Gustaf Adolf F. (f. 1682, †
1757), blev farfars far till
sjöförsäk-ringsdir. friherre Harald F. (F. 2).
Sonsöner till honom äro bröderna
riksheraldikern friherre Harald F. (F.
3) och landskamreraren i Södermani.
län, kammarherren friherre
Carl-Mårten F. (f. 1885), som i sitt första
äktenskap var gift med grevinnan
Sophia Bernadotte af Wisborg (f.
1892, † 1936), dotter till prins Oscar
Bernadotte. En yngre bror till F. 2,
bruksdisponenten friherre Gustaf
Jacob Svante F. (f. 1816, † 1903), blev
farfar till verkst. dir. i
Skidfrämjan-det, kaptenen friherre Swante F.
(F. 4).
1. Fleetwood, Georg, friherre,
krigare, diplomat, f. 1605 i England,
† 11 juni 1667 i Sverige (begravd i
Allhelgonakyrkan i Nyköping).
Föräldrar: överskattmästaren vid
förmyndarkammaren i London sir Miles
F. och Änne Luke. — F. vann
anställning i den sv. armén 1629 tills, med
en skvadron värvade ryttare. Han
blev major och s. å. överstelöjtnant
samt 1630 överste och chef för ett av
honom värvat engelskt infanterireg.
F. visade stor tapperhet i trettioåriga
kriget. Han slogs till riddare av
Gustav II Adolf 1632. Ar 1640 blev lian
överste för Jönköpings läns
infanterireg., 1641—53 var lian kommendant
i Kolberg i Pommern, 1653 blev lian
generalmajor och tre år senare
generallöjtnant. Han introducerades på
Riddarhuset 1649 och blev friherre
1654. Förutom de militära
uppgifterna fick F. även diplomatiska. Han
sändes 1655 till England dels för att
arbeta för ett sv.-engelskt förbund,
dels för att genom sina
släktförbindelser bereda marken för en samma år
utsänd svensk ambassad under
Christer Bondes ledning. Slutligen skulle
lian även värva soldater. F.
kvarstannade i England, sedan ambassaden på
hösten 1656 återvänt till Sverige.
Han underhandlade med
engelsmännen om en allians mot de katolska
makterna och lämnade England först
på hösten 1660. År 1665 utnämndes
lian till krigsråd. Ett brev från F. till
fadern är en viktig källa för
kunskapen om slaget vid Lützen 1632. —
Gift 1640 med Brita Gyllenstierna.
N. S.
2. Fleetwood, Lars Harald
Adolf, friherre, sjökapten,
sjöassura-dör, f. 8 maj 1815 på Salaholm,
Tre-vattna skn, Skarab. län, † 11 aug.
1907 i Lerums skn, Göteb. län.
Föräldrar: ryttmästaren friherre Adolf
Georg F. och Catharina Maria
Reen-stierna. —- F. gick till sjöss vid 16 års
Harald Fleetwood (3).
ålder. Han avlade sjökaptensex. 1840
och förde under många år olika
fartyg. År 1858 lämnade F., som blivit
känd som en framstående
fartygsbefälhavare, för alltid sjömansyrket. I
Göteborg blev han medlem i ett stort
antal institutioner, som verkade för
sjöfartens befrämjande. Bl. a. stiftade
han Nautiska fören, i Göteborg 1869.
Hans förnämsta intresse blev frågor
rörande sjöförsäkringen. F. nedlade
där ett betydelsefullt arbete. Han var
verkst. dir. i sjöförsäkringsab.
Ga-uthiod 1865—92. Han presiderade ofta
vid möten mellan skandinaviska
sjö-assuradörer. Efter 1892 drog F. sig
tillbaka till privatlivet. Under åren
1863—69 var han led. av Göteborgs
stadsfullmäktige. — Gift 1844 med
Maria Catharina Matsen. N. S.
3. Fleetwood, Harald Gustaf,
friherre, hovman, ämbetsman,
heraldi-ker, f. 22 juli 1879 i Göteborg.
Föräldrar: grosshandlaren friherre Harder
Georg F. och Harriot Charlotta Amalia
Björck. Sonson till F. 2. — Efter
mo-genhetsex. 1901 i Göteborg var F. 1903
—06 amanuens vid Kulturhist. mus.
i Lund och bedrev 1906—07
språkstudier i Köln. Åren 1910—19 var han
sekr. vid K. teatern, och 1910 blev
lian sekr. i Riksheraldikerämbetet.
Han studerade 1913—14 vid École des
chartes i Paris, och sedan han 1915
liade blivit e. o. amanuens vid
Riksarkivet, införde han där moderna
principer för avgjutning och
konservering av sigill. F. har senare efter
studier vid flera utländska arkiv
självständigt utvecklat dessa metoder
och blivit Sveriges främste kännare
av medeltida sigill och sv. heraldik
överhuvudtaget. Han har utgivit ett
flertal arbeten därom, bl. a.
"Handbok i svensk heraldik" (1917) och
"Svenska medeltida kungasigill"
(1—-2, 1936—42). F. blev 1931 riksheral-
diker och erhöll 1936 som tjänsteman
i Riksarkivet arkivaries namn. Han
utnämndes 1914 till kammarjunkare,
blev kammarherre 1922 och
ceremonimästare 1931. — Gift 1) 1912 med
Karin Fredrika Elisabeth Kilman, †
1937; 2) 1939 med Anna Katarina
Wimmerman. U. W.
4. Fleetwood, Swante Miles,
friherre, arméofficer, f. 6 maj 1896 i
Gillberga skn, Värml. län. Föräldrar:
överstelöjtnanten friherre Gustaf
Miles Christoffer F. och Alma Johanna
Eugenia Lundbeck. — F. blev fänrik
vid Svea livgarde 1917, studerade vid
univ. i Montpellier 1919—20, blev
löjtnant 1920 och tjänstgjorde som
biträde hos militärattachén vid
beskickningen i Paris 1923, övergick till
övergångsstat 1928 och utnämndes till
kapten 1932. — F. var sekr. i Sv.
ve-locipedförb. 1925 och ordf. där 1926—
27, kanslichef hos Skidfrämjandet
1930—36 och blev verkst. dir. där
1936. Han har dessutom innehaft en
rad styr.-uppdrag i olika
idrottsorganisationer. År 1942 blev han ordf. i
Sv. turisthotellens riksförb. och
styr.-led. i Sveriges centrala hotell- och
restaurantfören. Det förtroende F.
genom sin personlighet tillvunnit sig
vid utövandet av sina uppdrag av
skiftande slag har tillfört honom flera
civila och militära utmärkelsetecken.
— Gift 1926 med Stina Fredrika
Flink. F. M.
Fleming, Hans, ursprungligt
släktnamn Man, fästningsbyggare,
arkitekt, bildhuggare, f. troligen i
Na-mur i Belgien, † 28 dec. 1622 i
Kalmar. Son till Katherine
Jans(Hans)-docliter. — "Fleming" är ej egentligt
släktnamn utan blott ett i Sverige,
även av F. själv, brukat, på F:s
flamländska nationalitet syftande
attribut. — På 1560-talet deltog F.
i skulpturarbeten på rådhusförhallen
i Lybeck. Hans insats där liksom den
möjligen av honom utförda, om
holländska förebilder erinrande
predikstolen i Lybecks domkyrka (1568)
kan tyda på att han var elev av
arkitekten och bildhuggaren Ph. Brandin
från Utrecht. Möjligen har han vid
1560-talets början följt denne till
Tyskland och genom förmedling av
den samtidigt i Mecklenburg
verksamma arkitektfamiljen Pahr kommit
till Sverige på 1570-talet. Här har
slottsbrunnen i Kalmar (1579—81)
med dess blandning av klassicistiska
och rent nederländska
renässanselement tillskrivits honom i samarbete
med Dominicus Pahr. Från 1588, då
F. fick tillsyn över kronans
byggnader i Östergötland, bl. a. Bråborg,
Norrbyhus, Linköping, Norrköping
och det omkr. 1590 ståtligt utbyggda
Stegeborg, är hans verksamhet rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
