Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Florin, Rudolf - Florman, släkt - 1. Florman, Arvid Henric - 2. Florman, Ernest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flodman
540
Flodmark
Han är sedan 1918 museiassistent vid
Riksmus :s paleobotaniska avd., sedan
1931 sekr. i Vet. akad:s
naturskyddskommitté och var därjämte 1934—39
sekr. i olika botaniska
organisationer. Han liar företagit talrika,
vidsträckta studieresor inom Europa och
även besökt Förenta staterna och
Kanada. — F. har som botanist
utfört uppmärksammade
undersökningar rörande gymnospermernas’,
särskilt barrträdens, morfologi,
anatomi, systematik och
utvecklingshistoria. I sin drsavhandl.,
"Untersuch-ungen zur Stammesgeschichte der
ConiferalesundCordaitales" (1,1931),
studerade lian ingående
bladepider-misstrukturen och klyvöppningarnas
byggnad hos gymnospermerna från
systematisk-fylogenetisk synpunkt och
utbyggde i väsentlig grad den särskilt
för paleobotanisk forskning viktiga
kutikularanalytiska metoden. Han
liar behandlat olika grupper av
gym-nospermer i ett flertal andra arbeten.
Bland dessa märkas "Studien über die
Cycadales des Mesozoikums" (1933),
"Ön the structure of the pollen-grains
in the Cordaitales" (1936), "Die
fossilen Ginkgophyten von
Franz-Josepli-Land" (1936), det hittills förnämsta
arbetet över utdöda ginkgoväxter,
"Ön the morpliology of the
pollen-grains in some Palaeozoic
Pterido-sperms" (1937), "The Tertiary fossil
Conifers of South Chile and their
phy-togeographical significance" (1940)
och "Die Koniferen des Oberkarbons
und des unteren Perms" (1—8, 1938
—43); det sistnämnda arbetet, som
av Vet. akad. belönats med
Letterstedtska priset "för utmärkt
originalarbete", är en omfattande
undersökning rörande de äldsta barrträden
med särskild hänsyn till frågan om
honkottarnas byggnad hos barrträd
och cordaiter överhuvudtaget. F. liar
därjämte behandlat nutida
gymno-spermer och mossor, utdöda ormbunks-
Rudolf Florin.
växter ocli Östasiens sentertiära
flo-ror. Bland hans omkr. 80 skrifter
finnas även uppsatser inom cytologi och
pomologi. — Genom sina arbeten har
F. uppnått en framstående ställning
inom gymnospermforskningen och
pa-leobotaniken. Sedan lian vid
konkurrens om professur i botanik vid
Uppsala univ. (1938—39) av de
sakkunniga genomsnittligt placerats främst
bland de sökande, föreslog Vet. akad.
honom våren 1939 till erhållande av
en personlig professur vid Riksmus.,
varvid det i motiveringen bl. a.
framhölls, att "hans arbeten vunnit det
högsta erkännande i den
internationella litteraturen". Som en följd av
krigsutbrottet s. å. liar
framställningen hittills endast lett till att F.
1942 erhöll prof:s namn. — Gift 1922
med fil. lic. Elsa Borgenstam. S. L.
Florman, släkt, vars äldste kände
stamfar, inspektören på Heberg i
Halland Arvid F., levde i början av
1700-talet och blev far till
frälseinspek-toren Paul F. (f. 1720, † 1799). Bland
dennes söner märkas hovkanslisten
och stadsfiskalen i Kristianstad Carl
Wilhelm F. (f. 1759, † 1824), stamfar
för den nu kvarlevande släktgrenen,
och läkaren och veterinären Arvid
Henric F. (F. 1). Carl Wilhelm F.
blev farfar till hovfotografen,
kaptenen Johan Gustaf (Gösta) Mauritz F.
(f. 1831, † 1900), som ansågs vara
Sveriges kanske skickligaste fotograf
ocli var ordf. i Sv. fotografernas förb.
från dess stiftande 1895. En äldre
son till denne, löjtnanten Ernst Gösta
F. (f. 1858), blev far till flygaren och
flygtrafikpionjären, kaptenen Carl
F. (F. 3), verkst. dir. för National
Rubber Machinery i New York Nils
Gustaf Ernst F. (f. 1887) ocli
flygtrafikpionjären och
försäkringsmannen, ryttmästaren Adrian Gustaf
Eugen F. (f. 1889). En yngre son till
liovfotografen Johan Gustaf (Gösta)
Mauritz F. är liovfotografen Ernest F.
(F. 2).
1. Florman, ArvidEenric,
läkare, veterinär, f. 4 sept. 1761 i
Toste-rups skn, Kristianst. län, † 21 jan.
1S40 i Lund. Föräldrar:
frälseinspek-toren Paul F. och Elisabeth Gemzceus.
— F. blev student 1777, fil. kand.
1781 ocli med. lic. 1786, allt vid Lunds
univ., samt efter disp. 1790 med. dr
1791. Han studerade några år i
Köpenhamn, bl. a. även
veterinärmedicin, men ägnade sig därjämte åt
anatomin. År 1785 blev han lärare i
anatomi i Lund och var 1801—31 prof. i
anatomi, kirurgi och
veterinärmedicin därstädes. Han företog ännu ett
par utländska studieresor och blev
medl. av flera in- och utländska lärda
samfund. Hans tryckta skrifter äro
mycket talrika ocli behandla främst
Ernest Florman.
veterinärmedicinska men även
humananatomiska ämnen.—F., som var
en förträfflig och populär lärare,
kunnig ocli energisk, räknas till såväl
anatomins som veterinärmedicinens
tidigaste märkesmän i vårt land.
Därjämte var lian verksam som
nykter-hetsivrare. Han skänkte sin stora
boksamling till Lunds univ. och
testamenterade 1 000 riksdaler banko till
Vet. akad. ss. prisfond för
anatomiska avhandl. År 1808 blev lian led.
av Vet. akad., som 1851 lät prägla en
medalj över honom; lian invaldes
därjämte i Krigsvet. akad. 1796 ocli i
Landtbruksakad. 1812. — Ogift. —
Litt.: C. M. Fürst, "A. H. F. och
veterinärvetenskapen" (Lunds univ:s
årsskr. 35, 1899); biografi över F. i
A. Retzius, "Skrifter i skilda ämnen"
(1902). P. H. T.
2. Florman, Carl Ernest Oliver,
hovfotograf, f. 20 sept. 1862 i
Karlstad. Föräldrar: kaptenen,
hovfotografen Johan Gustaf (Gösta)
Mauritz F. och Hulda Sofia Christina
Munck. — Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1S81 anställdes F. s. å. i faderns
fotografiska firma därstädes. Han
förestod Gösta Flormans ateljé i
Göteborg 1885—86 och Ståhlbergs ateljé
i Helsingfors 1898—99. Som
efterträdare till fadern och som k.
hovfotograf innehade han G. Flormans ateljé
i Stockholm 1900—33, då firman
nedlades. F. var från 1901 ordf. i Sv.
fotografernas förb. och blev
heders-ordf. där 1937. Sedan 1916 är han red.
för Sv. fotografisk tidskr. — F.
intalen framträdande plats i den sv.
fotografikonstens historia. Han räknas
även som en pionjär inom sv. film, då
han till stockholmsutställningen 1897
upptog de första kinematografiska
journalbilderna i Sverige, delvis ännu
bevarade och med motiv från bl. a.
konung Oscar II :s öppnande av
utställningen och siamesiske konungen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
