Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Florman, Ernest - 3. Florman, Carl - Flyckt, se även Flygt - Flyckt, Manfred - Flyckt, Yngve - Flyg, Nils - Flygare, släkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Florman
541
Flygare
Chulalongkoms ankomst till
Stockholm. Samtidigt inspelade han
små-farser, bl. a. de ej längre bevarade
"Byrakstugan" på Gymnastiska
cen-tralinst:s gård och "En akrobat har
otur" vid Djurgårdsbrunn. — Bland
F:s skrifter märkes
"Porträttfotogra-fien genom ett halvt sekel" (1938). —
Gift 1898 med Ebba Kristina Erika
Meurling. — Litt.: B.
Idestam-Almquist och R. Allberg, "Vid den sv.
filmens vagga" (1936). S. E.
3. Florman, Gustaf Fredrik Gari,
arméofficer, flygare,
flygtrafikpionjär, f. 12 juli 1886 i Stockholm.
Föräldrar: löjtnanten Ernst Gösta F. och
grevinnan Ida Julie Mathilda Ebba
Georg ina Bonde af Björnö. ■— F. blev
1908 underlöjtnant vid Svea
artil-lerireg., löjtnant 1914 ocli kapten där
1923 samt gick 1925 på
övergångsstat. Han tjänstgjorde 1914—18 vid
sv. arméns flygväsende och vann
internat. flygcertifikat vid Enoch
Thulins flygskola på Ljungbyhed i Skåne
1915. Han avlade därefter prov som
’fältflygare, blev en av de först
utbildade flvgspanarna inom sv. armén
och utförde 1916—17 en mängd
flygningar i Norrland ocli Lappland, där
lian då var chef för flygavd. i
Boden. År 191S kommenderades han till
Tyskland för flygstudier ocli 1920 till
Förenta staterna för samma
ändamål. Han var 1921—23 bitr.
militärattaché vid sv. beskickningen i
London. Återkommen till hemlandet
bildade han 1924 tills, med sin yngre
bror ryttmästaren Adrian F. ab.
Aero-transport (Aba) med ändamål "att
driva lufttrafikrörelse dels inom
Sverige och dels mellan Sverige och
utlandet". F. har sedan dess varit
bolagets verkst. dir. Lufttrafiken
öppnades 2 juni 1924 med ett sv. flygplan
på linjen Stockholm—Helsingfors,
vilken alltsedan dess regelbundet
trafikerats. Senare s. å. igångsattes
luft-trafiklederna Malmö—Köpenhamn
och Malmö—Hamburg, ocli bolaget
erhöll subventioner och annat stöd av
staten. Det kunde i juni 1927
inregistrera en mill. tillryggalagda
flygkilometer i reguljär lufttrafik, utan
olyckshändelser och med en
regulari-tet på i det närmaste 100 %■ Före
krigsutbrottet 1939 var flyglinjernas
sammanlagda längd 13 500 km, och
förbindelse uppehölls då mellan
Stockholm och bl. a. Berlin, Paris, London,
Amsterdam, Zürich, Köpenhamn,
Helsingfors ocli Moskva.
Nattpostflyg-ning äger rum i regelbunden trafik
sedan maj 1929. Utom linjeflygningen
liar ab. Aerotransport sedan 1925
utfört flygambulanstjänst. F. liar
företrätt de sv. flygintressena i de
internat. flygorganisationerna, främst
International air traffic association.
Tills, med sin ovannämnde bror
bildade F. 1927 Sv. luftfartsförb., vars
syfte bl. a. var att stödja den civila
sv. luftfarten. Han deltog i bildandet
av och blev styr.-led. i Sv.
interkonti-nental lufttrafik ab. (Sila) 1943. —
F. är sedan 1921 led. av styr. för K.
sv. aeroklubben, där lian blev v. ordf.
1937. Bland hans skrifter märkas
"Flygvapnet och Sveriges försvar"
(1923), "Driftserfarenheter från den
subventionerade lufttrafiken" (1926)
och "Lufttrafik" (1936). — Gift 1919
med Alice Emma Charlotte Cervin.
—• Litt.: "A.-b. Aerotransport 1924—
34" (1934). S. R.
Flyckt, se även Flygt.
Flyckt, Manfred,
landskapsmålare, tecknare, f. 3 aug. 1893 i Seglora
skn, Älvsb. län. Föräldrar:
lantbrukaren Johan Andreas F. och Johanna
Eliasson. ■—- F. gjorde sina
förberedande studier vid Althins målarskola
i Stockholm 1914 och 1916 och
fortsatte sin utbildning vid Konstakad.
1916—18. Han har senare företagit
en studieresa till Paris. Sedan länge
bosatt i Boråstrakten liar F. i
främsta rummet blivit Sjuhäradsbygdens
skildrare med blick för dess speciella
kynne och kulturtyp. Samtidigt liar
lian strävat efter att finna lösningen
på de rent koloristiska problemen. I
hans tidigare målningar, ss.
"Boråsgata" och "Tärbygård", var färgen
tunn och dämpad och utgjorde
närmast ett komplement till den sakligt
redogörande teckningen. Senare liar
hans kolorit fått mera must och
tyngd, formen har blivit mera
summarisk och fakturen kraftigare. Som
ex. kunna anföras "Sädesfält" och
"Trädgårdsmiljö". I några
Parisbilder har han lyckats fånga atmosfären
över storstadens stenöken med fina
måleriska medel. — F. har utgivit två
planschverk, "Sjuhäradsbygden" med
text av Ada Damm (1927—32) och
"48 Göteborgsbilder" med text av
Sven T. Kjellberg (1934). År 1939
debuterade han i Stockholm med en
utställning hos Färg och form. Han
är repr. på Nat. mus. — Gift 1921
med Josefina Nilsson. Th. N.
Flyckt, Yngve Eugen, pianist
och musikskriftställare, f. 24 dec.
1908 i Östersund. Föräldrar: målaren
Viktor F. och Elisabet Bäckman. —
Efter studentex. 1928 studerade F.
1929—37 pianospel för Gottfrid Boon
och debuterade 1934 samt avlade
orga-nistex. 1933 och kantorsex. 1936. Han
är verksam som pianopedagog i
Stockholm och är sedan 1942 medarb. i
Dagens nyheters musikavd. År 1939
utgav F. den gentemot rådande
musikaliska förhållanden i Sverige starkt
polemiska skriften "Svenskt
musikliv". Han var ordf. i Sv.
pianolärar-förb. 1937—41 och är alltsedan
starten 1941 en av de mest verksamma
krafterna inom fören.
Musikfrämjandet. —• Gift 1933 med Ragnhild
Ericsson. F. H. T.
Flyg, Nils Svante, tidningsman,
politiker, f. 9 juni 1891 i Stockholm,
† 9 jan. 1943 därstädes. Föräldrar:
trädgårdsarbetaren Gustaf F. och
Jo-hanna Dalberg. — F., som urspr, var
typograf, ägnade sig tidigt åt
arbetarklassens bildningsproblem, bl. a.
ss. studieledare i Socialdemokratiska
ungdomsförb. 1919—24 och sekr. i A.
B. F. 1919—28. År 1924 blev lian ordf.
i centralkommittén för Sveriges
kommunistiska parti, och 1924—29 var
ban chef för partiets bokförlag Fram.
Åren 1929—43 var F. ledare för det
ur Sverges kommunistiska parti
utsprängda kommunistiska parti, som
från 1934 kallade sig Socialistiska
partiet ocli från 1941 följde klart
nazistiska linjer. F., som var en god
talare, tillhörde Andra K. 1929—40.
Han blev utrikesred. i Folkets
dagblad 1929 och var tidn:s chefred, från
1937 till dess nedläggande 1940 samt
från 1942, då tidn. återupptogs som
organ för tysk-nazistisk propaganda.
Från 1940 var han politisk medarb.
i Socialistiska partiets veckotidn.
Tidens röst, och lian talade även på av
Nationella förb. anordnade möten
"mot bolsjevismen" samt bildade för
de nya idéernas befrämjande en
särskild kampgrupp. Han utgav flera
skrifter och politiska broschyrer, bl. a.
"Vårt studiearbete" (1919) och
"Le-nin" (1925). — Gift 1916 med Elsa
Ströberg. R. A.
Flygare, släkt, vars äldste kände
stamfar Gustaf Nilsson, löjtnant vid
artilleriet (f. 1634 i Södermanland),
omkr. 1670 antog namnet F. Två
äldre söner till honom, majoren vid
artilleriet Jonas Gustaf F. (f. 1666,
† 1748) och kaptenen, slutligen
hovintendenten Anders F. (f. 1668, †
Carl Florman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
