Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fornander, Abraham - 2. Fornander, Axel - 3. Fornander, Edvin - Fornelius, släkt - 1. Fornelius, Lars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fornander
552
Fornelius
infödd kvinna och blev då själv
plantageägare. Åren 1852—64 utgav han
olika tidn., gjorde sig så småningom
bemärkt, inträdde 1858 i Honolulu
som ämbetsman i tjänst hos konung
Kamehameha V och erhöll flera höga
poster. Han var 1864—71
distriktsdomare (circuit judge) på ön Maui,
utnämndes 1865 till
generalinspektör för skolväsendet, var en tid ånyo
distriktsdomare på Maui och blev
1886 en av de fyra medl. av rikets
högsta domstol. — F. hade stora
etnografiska ocli även språkliga intressen.
På 1850—70-talen reste han mycket
omkring på öarna, hopbragte
betydande samlingar och upptecknade
infödingarnas traditioner och sägner.
Dessa omfattande studier lågo till
grund för hans stora vetenskapliga
arbete "An account of the polynesian
race, its origin and migrations and
the ancient history of the hawaiian
people..." (1—3, 1878—85), som
genom hans litteraturkännedom och
förstahandskunskaper om de
polynesiska folkens historia, språk och
kultur är ett arbete av högt värde. Då
fregatten Vanadis på sin
världsomsegling 1883—85 anlöpte Honolulu,
gjorde F. expeditionen viktiga
tjänster. Under sitt skiftesrika och
verksamma liv i fjärran land gjorde han
det sv. namnet stor heder. — Gift
1847 med Alana-Kapu-Pinea, en
hövdings dotter. — Litt.: C. Forsstrand,
"Sv. lvckoriddare i främmande
länder" (1916). S. L.
2. Fornander, Axel Magnus
Erland Fabian, ingenjör, industriman,
f. 24 nov. 1876 i Mönsterås skn,
Kalmar län. Föräldrar: grosshandlaren
Carl Erie Fabian F. och Ida
Carolina Svensson. — Efter
läroverksstudier i Kalmar 1887—92 var F.
bruksbokhållare vid Mackmyra bruk 1892
—94 och vid Forsbacka järnverk
1894—97 samt genomgick Filipstads
bergsskola 1897—98. Han anställdes
sistn. år som ritare vid Forsbacka
järnverk, företog studieresor till
Förenta staterna 1904 som
Kommerskol-legii stipendiat och till England och
kontinenten 1908, blev 1904
valsverksingenjör och 1908 överingenjör
vid Forsbacka samt var disponent och
verkst. dir. för Forsbacka bruks ab.
1920—24. Ären 1924—42 var F.
disponent och verkst, dir. vid Fagersta bruks
ab. och 1926—42 led. av styr. för och
verkst. dir. vid Brukskoncernens ab.
— Åren 1932—43 var F. verkst. dir.
för Byvalla—Långshyttans järnväg.
Han var ordf. i Sv.
brukstjänste-mannafören. 1927—33 och i fören.
Bergshandteringens vänner 1929—38.
Sedan 1942 är han ordf. i
Jernkontorets fullmäktige. Vidare är han led.
av styr. för Fagersta bruks ab.,
Klosters ab., Krångede ab., Horndals
järnverks ab., Forsbacka jernverks ab.,
Tuolluvaara grufab., Norbergs
gruv-ab., Norbergs gruvförvaltning,
Norbergs elektriska ab., Skogens kolab.
m. fi. företag. — F. är en av nutida
sv. järnindustris mest framstående
ledare. Han är led. av Ing. vet. akad.
sedan 1938 (hedersled. 1941) och
hedersled. av Verein Deutscher
Eisen-hüttenleute samt erhöll 1942
Jernkontorets stora medalj i guld. — Gift
1906 med Elin Maria Pettersson. S. R.
3. Fornander, Sven Gustaf E d
-vin, metallurg, ingenjör, f. 8 juli
1883 i Mönsterås skn, Kalmar län.
Bror till F. 2. — Efter mogenhetsex.
i Stockholm 1903 genomgick F. Tekn.
högskolan, där han avlade
bergsingen-jörsex. 1907. Han blev anställd vid
Höganäs-Billesholms ab. i
Hälsingborg 1908, vid Jernkontoret i
Stockholm som assistent åt överingenjör
J. A. Brinell 1909 och vid
Jernkontorets försöksverk (elektrohytta) i
Trollhättan 1909. Åren 1911—16 var
F. avd.-ingenjör för masugnar,
bessemer- och martinverk vid Hagfors
järnverk, tillhörigt Uddeholms ab.,
och 1917—18 verkade han som
metallurgisk ingenjör vid Jernkontoret.
Han var 1918—29 chefsmetallurg vid
Sandvikens jernverks ab. och
1929—-34 överingenjör vid Hagfors
järnverk. Sedan 1934 har han som
överingenjör och teknisk chef
förestått Uddeholmsbolagets samtliga
järnverk: Hagfors, Munkfors,
Ny-kroppa och Storfors. — F. tillhör
liksom brodern Axel F. (F. 2) nutidens
främsta järnindustrimän i Sverige.
Särskilt Uddeholms-järnverkens
utveckling under senare tid är till stor
del hans förtjänst. F. har konstruerat
den s. k. Fornander-boxen, som är
avsedd att höja utbytet av ämnen från
utvalsade stålgöt ocli förbättra
stålets kvalitet. Den användes vid ett
flertal sv. kvalitetsjärnverk. Han har
Edvin Fornander.
publicerat åtskilliga artiklar om
järnets metallurgi och om nutida sv.
järnhantering, studier rörande
röstning av järnmalmer och om direkta
järnframställningsmetoder, ss.
"Avsättningsmöjligheter för den svenska
järnmalmssligen" (i Jernkontorets
annaler 1924) och "Aktuella problem
inom svensk tackjärnstillverkning och
direkt järnframställning" (i
Jernkontorets annaler 1939). — F. blev 1940
led. av Ing. vet. akad. — Gift 1913
med Nanna Albertina Bergström.
S. R.
Fornelius, släkt, härstammande
från bonden i Hycklinge i Fornåsa
skn i Östergötland Jon Persson, som
levde i början av 1600<-talet.
Släktnamnet F. antogs efter födelsesocknen
av hans son, estetikern Lars F. (F. 1).
En son till denne var astronomen och
matematikern Jonas F. (F. 2).
1. Fornelius, Lars, estetiker, f.
1606 i Fornåsa skn, östergötl. län, † 7
juli 1673. Föräldrar: bonden Jon
Persson och Ragnild ’Nilsdotter. — Redan
innan F. 1624 blev student i Uppsala,
hade han bedrivit rätt omfattande
studier i de klassiska språken och
ansågs vid univ. som en betydande
begåvning. År 1628 reste han till
Lei-dens univ. i Holland, och efter studier
för de framstående klassiska
filologerna G. Vossius och D. Heinsius
disputerade han 1629 för mag.-graden.
Han uppsökte därefter Gustav Adolf
i Nürnberg och följde honom sedan
i fält. Efter slaget vid Lutzen
återvände han till Sverige, där han 1634
förordnades till k. bibliotekarie i
Stockholm. År 1635 blev han prof. i
poetik i Uppsala men övergick 1648
till den teologiska fakulteten. — F.
liar blivit känd som förf. till en poetik,
"Poetica tripartita" (1643), ett
arbete, som hans samtida både inom
och utom Sverige skattade högt. Till
stora delar är det en kompilation av
Axel Fornander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
