- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
581

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Foy, Mathilda - Fraenckel, se även Frænkel, Frenckell, Fränckel - Fraenckel, Louis

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fraenckel

581

Fraenckel

Mathilda Foy. Teckning av Maria Röhl 1860
(Kungliga biblioteket).

där hon undervisades av föräldrarna.
Från slutet av 1820-talet kom hon
under inflytande av den av de
engelska metodistpastorerna J. R. Stephens
och George Scott inspirerade
väckelserörelsen, och efter faderns död 1837
började hon delta i kristlig
kärleksverksamhet och mottog, särskilt efter
moderns död 1847, i sitt hem på
Drottninggatan i Stockholm kretsarna
kring bl. a. C. O. Rosenius och Josua
Colliander (1884 kyrkoherde i Lund).
Särskilt den senare hjälpte henne
fram till en evangelisk-luthersk
trosvisshet. Sin livsuppgift hade hon
redan förut funnit i "Guds rikes
utbredande eller de fattigas tjenst". Efter
studier 1852—53 av filantropien i
England, där hon stod ledande
personligheter inom Evangeliska alliansen
nära, verkade hon till 1856 i
Stockholm som pionjär för den kristliga
frivilliga socialvården, deltog i
inrättandet av söndagsskolor ocli barnhem
och lyckades utverka tillstånd till
själavård i fängelserna. Från 1856 var
hon på grund av sjukdom tvungen
till långa utlandsvistelser, först i
England, sedan i Schweiz och vid
Rivieran. Under tiden fortsatte hon sitt
verk med litterära medel. Hon skrev
bl. a. (från 1858) berättelser i
"Chris-telig månadsskr. för barn", dessutom
en bok om valdenserna (1864). —
Ogift. — Litt.: självbiografiskt
utkast i julkalendern Bethlehem 1S74;
G. Westin, "George Scott och hans
verksamhet i Sverige" (1, 1929); E.
Newman, "Gemenskaps- och
frihetssträvanden i sv. fromhetsliv 1809—
1855" (1939). T. D., E. Nwn.

Fraenckel, se även Frænkel,
Frenc-kell, Fränckel.

Fraenckel, Louis, finansman, f.
27 mars 1851 i Aschersleben, nära
Magdeburg i Tyskland, † 19 aug.
1911 i Berlin. Föräldrar: köpmannen

Joseph F. och Carolina Heinemann.
— Efter läroverksstudier inträdde F.
1871 i en bankirfirma i Meiningen.
Han flyttade 1874 till Stockholm för
att inträda i en broders affär där
och upprättade i Stockholm 1880 en
egen bankirfirma, Kommanditbolaget
Louis Fraenckel & co., som han drev
med stor framgång. Han utsågs
därför till verkst. dir. i Stockholms
handelsbank 1893. Han intresserade sig
mindre för bankens inre och
organisatoriska spörsmål och den vanliga
rutinmässiga bankrörelsen, men han
såg till att banken förfogade över en
duglig personal och visade på olika
sätt sin omtanke om denna. Främst
ägnade han sig åt uppgiften att
förmedla stora transaktioner,
låneföretag och affärssammanslutningar,
varav bankens vinst mest berodde och
vilkas framgång ytterst hängde på
ledarens säkra och snabba omdöme
samt på tilliten till hans ord och
personlighet. Han ledde handelsbanken
som ett stort bankirinstitut.
Samtidigt som den växte till en storbank,
steg hans inflytande inom sv.
affärsliv, så att han där snart var en bland
de allra främsta personligheterna.
Genom sina utländska förbindelser
kunde han relativt lätt skaffa medel
åt företag, för vilka han intresserade
sig, och erhålla snabba och säkra
informationer om viktigare
tilldragelser. Betecknande är, att medan
inlåningen under hans tid nära nog
oavbrutet steg, så sjönk den procentuellt
i förhållande till bankens hela
omslutning, vilket är ett tecken på att F.
framför allt inriktade sig på korta
transaktioner, som tillförsäkrade
kreditgivaren en snabb, omedelbart
realiserbar och betydande vinst.
Stockholms enskilda bank och
Skandinaviska kreditab. hade dittills intagit
en obestridlig ledarställning vid
större statliga, kommunala och
industriella låneoperationer. Då nu F.
skickligt upptog tävlan, kom
handelsbanken i motsättning främst till
Stockholms enskilda bank, och först 1907
avlöstes denna konkurrens genom en
överenskommelse om samverkan, som
ansågs bekräftad genom den gåva på
en halv million kr. var, som F. och
K. A. Wallenberg donerade till
Stockholms stadshus. — För att nyttiggöra
tillgängligt sparkapital för de större
låneaffärerna ordnade F. samverkan
med banker i Skåne, Göteborg och
Sundsvall. Skånska handelsbanken
och Göteborgs handelsbank bildades
sålunda genom F:s medverkan
(uppgörelserna resulterade för
handelsbankens del i en vinst på resp. 1,6 och
1,25 mill. kr.), och i Sundsvalls
handelsbank, som existerade sedan
1874, övertog handelsbanken en stör-

Louis Fraenckel.

re aktiepost. Samarbetsavtalen med
dessa banker uppmärksammades på
sin tid som prov på F:s finansiella
skicklighet och voro typiska för
hans böjelse för korta affärer.
Vinstgivande sammanslagningar
genomförde F. inom sockerindustrin genom
inköpet av Ystads sockerraffinaderi,
som dittills stått utanför Sv.
socker-fabriksab., och inom
bryggerirörelsen. En sammanslagning av
bryggeriföretagen i Stockholm till Ab.
Stockholms bryggerier hade F. hjälpt
till att finansiera redan 1889, och
handelsbanken medverkade 1910 till
sammanslutningens fullbordande
genom inköpen av Münchens bryggeri,
Stora bryggeriet och
Pilsnerbryggeriet. Gentemot kunderna var det F:s
princip att i svära tider hålla dem om
ryggen och hjälpa dem att
genomkämpa kriser för att desto säkrare
kunna räkna på dem i goda tider.
Under F:s ledning steg
handelsbankens omslutning från drygt 22 mill.
kr. 1893 till över 150 mill. kr. 1911.
Årsvinsten ökade från drygt 220 000
kr. 1893 till mer än 3,6 mill. kr. 1911,
och årets vinst i procent av
aktiekapitalet steg från 5,52 år 1893 till
17,37 år 1911. — F. var en
motståndare till byråkratiska former och
ville grunda alla uppgörelser på
inbördes förtroende. Han var i sällsynt
grad vänfast och en oegennyttig
rådgivare. Slug, rik på utvägar,
beslutsam och snabb i handling blev han
av sina motståndare både fruktad och
utsatt för angrepp. Att han satt
målet för sin verksamhet i något annat
än egen ekonomisk vinst, visade hans
dödsbo. Hans intresse hade varit att
av sin bank skapa ett mönsterinstitut
med hög likviditet och utmärkta
förbindelser, vars namn borgade för
otadliga affärsprinciper. Han
testamenterade omkr. 372 000 kr. till
Handelshögskolan i Stockholm och lika myc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:22 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/2/0643.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free