Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredriksson, Nils - Fredriksson, Viktor - Fredsberg, Olof, målare, se Fridsberg - Freester, Hans, murmästare, se Forster - Freidenfelt, ätt - 1. Freidenfelt, Christoffer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredriksson
matisk elevator, ett stenavskiljande
valsverk m. fi.). F. hade starka
pedagogiska intressen och grundade 1894
en teknisk aftonskola i Svedala, där
han själv var lärare till 1896. I
samverkan med Sveriges
tegelmästare-fören. grundade han 1903 ab.
Försökstegelbruket och Tegelmästareskolan i
Svedala, ensam i sitt slag i Norden,
där F. var styr.-led. och verkst. dir.
1904—19 och där han är ordf. i styr.
sedan 1940. Som uppfinnare har F.
uttagit ett 60-tal patent. Han liar
företagit studieresor i Tyskland,
England, Frankrike och Förenta staterna.
Under sin svedalatid innehade han
många offentliga förtroendeuppdrag.
Han var bl. a. led. av Malmöh. läns
landsting 1911—14. — Efter att 1916
—17 lia deltagit i det
sakkunnigarbete, som utmynnade i 1918 års
riksdagsbeslut om praktiska
ungdomsskolor, blev F. fr. o. m. 1919
undervisningsråd och chef för den
nyinrättade yrkesskolavd. inom
Skol-överstyr., på vilken post han kvarstod
till 1936. Under sin verksamhet där
arbetade ban särskilt på
organiserandet av de av 1918 års riksdag
beslutade tekniska gymnasierna och
fackskolorna samt sökte genomföra en
förbättrad yrkesutbildning bland
verkstadsindustrins arbetar- och
förmanspersonal. I det industriella
föreningsväsendet har F. intagit en bemärkt
plats; lian deltog sålunda i
stiftandet av Sveriges maskinindustrifören.
1910 ocli var till 1941 led. av dess styr.
Han var ordf. i Sveriges
standardiseringskommission 1935—41 och
president i den internat,
standardiseringsorganisationen 1936—39. Han var led.
av Tekn. högskolans styr. 1919—31.
F. blev led. av Ing. vet. akad. 1919
och hedersled, där 1935. — F. har
publicerat ett mycket stort antal
skrifter, bland vilka märkas "Om
tegelindustrien i Amerika" (1906),
"Reformer i vårt industriella liv"
(1910), "Verkstadsorganisation vid
blandad tillverkning" (1911; 3:e
uppl. 1924), "Sveriges
tegelmästare-förenings tegelmästareskola i Svedala
och försökstegelbruket 1905—14"
(1914) och "Verkstadsindustrien i
Skåne" (1931). — Gift 1897 med
Maria åbjörnsson. S. R.
Fredriksson, Viktor Adolf,
skolman, f. 23 juni 1892 i Nårunga skn,
Älvsb. län. Föräldrar: lantbrukaren
Fredrik Johansson och Amalia
Andersson. — F. medarbetade i
Göte-borgs-posten 1913—16 och avlade
folkskol lärarex. 1919. Sistn. år knöts
han till Göteborgs folkskolor, där han
blev ord. lärare 1921, tillsyningslärare
1926 och överlärare 1933. År 1942
utsågs ban till folkskolinspektör i
Göteborgstraktens inspektionsområde.
597
Nils Fredriksson.
Bland F:s uppdrag märkes, att ban
var pressombudsman i Sveriges
folk-skollärarförb. 1925—33 och styr.-led.
där 1928—33, tillhörde 1928 års
lönekommitté och 1936 års
lärarlönesak-kunniga samt är led. av centralstyr.
för Sveriges allm. folkskollärarfören.
sedan 1930 och av 1940 års
skolutredning. F. har företagit studieresor
till Norge, Danmark, Tyskland och
Schweiz. Han har medarbetat i
fack-tidskr. och dagspressen samt
redigerat och medarbetat i minnesskrifterna
"Göteborgs skolförening 1874—1924"
(1924) och "Sveriges första
folkskollärarförening" (1938). Efter N. O.
Bruce utsågs F. 1938 till red. för
"Svenska folkskolans historia" (1—4,
1940—42; 5 under utarbetande); i
detta till folkskolans 100-årsjubileum
utgivna verk medarbetar F. rörande
tiden från 1920. — Gift 1919 med
Alice Bernsten. S. L.
Fredsberg, Olof, målare, se
Frids-ber q.
Freester, Hans, murmästare, se
Forster.
Freidenfelt, ätt, härstammande
från kaptenen Christoffer
Freiden-berg (stupad i slaget vid Lund 1676).
Hans söner, ryttmästaren Göran
Johan Freidenberg (f. 1652, † 1708)
och översten och kommendanten på
Nvslott Christoffer Freidenberg (f.
1654, † 1724), adlades 1686 med
namnet F. och blevo stamfäder för ättens
tvenne huvudgrenar. Göran Johan
F:s ättling i sjunde led,
kommendörkaptenen vid Marinintendenturkåren
Bertil Fredrik Fredriksson F. (f.
1888), är ättens nuv. huvudman.
Till den vngre grenen av ätten hörde
Christoffer F:s andre son,
generalmajoren Christoffer F. (F. 1), även
kallad Freudenfelt. Dennes bror,
premiärkaptenen Carl F. (f. 1695, †
1775), blev farfars farfar till
fiskeri-intendenten Teodor F. (F. .2).
Freidenfelt
1. Freidenfelt (Freudenfelt),
Christoffer, krigare, f. 19 febr.
1689 på Laukkala i Finland, † 19
maj 1743 i drivisen mellan Kemi och
Umeå. Föräldrar: översten
Christoffer F. och Barbara Orotenfelt. — F.
inträdde i den sv. armén som
volontär vid Karelska kavalleriet 1701.
Han deltog i striderna i Livland och
Kurland, bl. a. i slaget vid
Gemauert-liof 1705 och medföljde Adam
Lewenhaupt på hans olyckliga tåg inåt
Ryssland 1708 samt kom efter slaget
vid Ljesna fram till konung Karl
XII:s huvudarmé. I överstelöjtnant
Lagerbergs följe deltog han 1711 i
turkarnas så snöpligt avslutade ryska
fälttåg och var sedan med om
kalabaliken i Bender 1713. Efter
hemkomsten till Sverige blev F. major
1717 och utnämndes följ. år till
generaladjutant vid Armfeldts armé för
att 1729 bli överstelöjtnant och 1732
överste vid Smålands rytteri. Han
synes icke lia spelat någon roll i
partistriderna vid riksdagarna men fick i
stället bära sin del av ansvaret för
och konsekvenserna av hattarnas
lättsinniga politik, som ledde till ryska
kriget 1741—43. Han var en av de få,
som yrkade på ett kraftigare
uppträdande gentemot ryssarna, och de
upprepade besluten om reträtt fattades
vid krigsråd, där F. icke var
närvarande. Efter kapitulationen i
Helsingfors 1742 tågade ban med kavalleriet
under stora svårigheter norrut till
Vasa, varifrån hans trupper slutligen
överskeppades till Umeå. Då man nu
befarade ett ryskt anfall mot
Västerbotten, sändes F. med sitt rytteri för
att övertaga ledningen av försvaret i
norr. Trots stora bristfälligheter i
utrustningen — han hade t. ex. mycket
få hästar — bröt F. omedelbart upp
mot Torneå. En rysk trupp, som
framträngt till Kemi, överraskades och
jagades på flykten. Det var ryssarnas
första verkliga motgång under kriget.
F. utnämndes därefter 1743 till
generalmajor. Svårigheterna med
truppernas underhåll voro fortfarande stora,
ocli F. hade att med sitt fåtaliga
manskap försvara hela kuststräckan
från Torneå till Umeå. På våren 1743
gick han emellertid till offensiv mot
Österbotten. Full av förhoppningar
om en lycklig utgång av sitt företag
råkade ban emellertid under en resa
från Ratan till Kello ut för att få
sitt fartyg sönderskuret av drivisen
och drunknade tills, med större delen
av sina följeslagare. Med hans
frånfälle voro planerna på en offensiv
dömda att misslyckas. — Gift 1719
med friherrinnan Christina Regina
Scheffer. — Litt.: biografi av C. G.
Malmström i tidskr. Vårt försvar
1907. H. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
