Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Frestadius, Wilhelm - 2. Frestadius, Erik - Freudenfelt, Christoffer, krigare, se Freidenfelt - Freudenthal, Heinz - Freudenthal, Per - Friberg, se även Frieberg - Friberg, Algot - Friberg, Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frestadius
600
Friberg
stadsfullmäktige från dess bildande
(1863) till 1865 samt deltog i
stiftandet av bl. a. Stockholms stads
sparbank, Ränte- och
kapitalförsäk-ringsanstalten i Stockholm och
Försäkringsbolaget Skandia. F. innehade
ett flertal uppdrag inom sociala
institutioner i Stockholm. — Gift 1825
med Lovisa Enblom. S. R.
2. Frestadius, Erik Julin,
militär, idrottsfrämjare, f. 28 juli 1860 i
Stockholm, † 15 april 1917 därstädes.
Föräldrar: konsuln Anders Wilhelm
F. och Rosina Charlotta Julin. Sonson
till F. 1. — F. genomgick fäktskolan
i Joinville-le-Pont i Frankrike, blev
därefter 18S3 löjtnant samt var 1895
—1910 kapten och tygofficer vid Svea
artillerireg. Under mer än tjugo år
utförde F. ett mångskiftande och
re-sultatrikt arbete för sv. sport och
idrott. Han var en av Viktor Balcks
närmaste medarb. och var med om att
stifta, driva fram och leda en rad
viktiga organisationer. Bl. a. kunna
nämnas Militär idrotts
stockholmsdistrikt 1893 (ordf. i dess verkst.
utskott 1899—1907), Sv.
livräddningssällskapet 1898 (styr.-led. där till sin
död) och Sveriges militära
idrotts-förb. 1909 (led. av verkst. utskottet
1909—11). Han var från 1899 v. ordf.
i styr. för Fören. för skidlöpningens
främjande och nedlade mycket arbete
inom Sv. sällskapet för räddning af
skeppsbrutna 1907—15 och K. sv.
segel sällskapet 1905—12. Åren 1899—
1916 var ban dir. för
Militärsällskapet i Stockholm. Från 1901 tillhörde
lian Kordiska spelens
organisationskommitté, och bl. a. vid Olympiska
spelen i Stockholm 1912 fungerade
han som ett slags klubbmästare. I
klubbmästarvärdigheten förenade F.
sitt sportintresse med en ovanlig
sällskapstalang och en fallenhet för god
mat och dryck och muntra fester, som
gjorde honom till en riksbekant
glädje-spridare ("Farbror Nalle") inom sin
Per Freudenthal ("Ode Balten"),
verksamhetskrets. En minnessten över
honom restes 1939 vid Fiskartorpet i
Stockholm. — Ogift. G. T.
Freudenfelt, Christoffer,
krigare, se Freidenfelt.
Freudenthal, Heinz, violinist,
kapellmästare, f. 25 april 1905 i
Danzig. Föräldrar: rabbinen Max F. och
Else Liehtwitz. — F. studerade 1924—
27 vid Würzburgs konservatorium
och univ. Han var konsertmästare i
altviolinstämman 1927—28 vid
Lan-deskapelle i Meiningen och 1928—36
vid Göteborgs orkesterfören. Sedan
1936 är han dirigent och konstnärlig
ledare för Norrköpings orkesterfören.
och radioorkester, för Arbetarnes
bild-ningsförb:s orkester och kör därstädes
samt för Filharmoniska sällskapet i
Nyköping. F. är även verksam som
kammarmusikspelare, pedagog ocli
tonsättare. Han erhöll sv.
medborgarskap 1935. ■—- Gift 1927 med pianisten
Elsbet Hippéli. P. L.
Freudenthal, Per Ali, författare,
f. 9 jan. 1875 i Dals-Eds skn, Älvsb.
län. Föräldrar: kronolänsmannen
August F. och Hilda lAittropp. — Efter
mogenhetsex. i Örebro 1898 var F.
tjänsteman i banker 1899—1911 och
i bokförlag 1912—17 samt medarb. i
Sv. dagbladet 1917 och i Aftontidn.
1918—20. Åren 1916—25 var han
skattmästare i Sveriges
författare-fören. och 1920—27 sv. red. för
Nordisk Forfattertidende. Mest känd
har han dock blivit ss. förf. under
pseud. Ode Balten och Pseudo Solipse.
Han debuterade 1910 med
"Döddansare", ett uppmärksammat
"skuggspel", som i likhet med F:s senare
produktion i sin makabra stämning
och sin rikedom på bisarrerier
anknyter till Hjalmar Bergmans
författar-stil. F., som ur vissa synpunkter
betecknats som "den svenska småstadens
Hjalmar Söderberg" (Kj. Strömberg),
har ytterligare utgivit bl. a. de av
stilistisk säkerhet, ironi och satirisk
skarpblick präglade "Hos nvmfer"
(1911), "Spöksvner" (s. å.),
"Ilustgården" (1912), "Den förgyllda grodan"
(1914), "I narrkåpa och harnesk"
(1915), "Idvller i helvetet" (1919)
och "Resa till Venus" (1923). Han
har också satiriserat
produktionsförhållandena inom bok- och
tidningsvärlden i "När lucifererna fördrevs"
(1926) och skrivit reseskildringen
"Röda syner och röster.
Världshistoriska novemberveckor i Moskva 1927"
(1928). — Gift 1922—30 med Ebba
Viola Theorin. R. A.
Friberg, se även Frieberg.
Friberg, Karl Algot, ingenjör,
museiman, f. 2 sept. 1850 i Mariestad,
† 5 febr. 1935 i Jönköping. Föräldrar:
bankkassören Adam F. och Fredrique
Apelqvist. —• Efter mogenhetsex. i
Algot Friberg.
Örebro studerade F. i Uppsala 1871
—73 och genomgick Teknologiska
inst. 1873—77, varpå han var
verkmästare vid Hällefors styckebruk
1S78—81. Sistn. år anlade han
Huskvarna förnicklingsfabrik, som han
drev till 1930. Vid sidan av sin
yrkesverksamhet nedlade F. tidigt ett
intresserat arbete i
hembygdsvårdens-och forn forskningens tjänst. Han
utförde själv en rad undersökningar av
förhistoriska gravfält, ledde
utgrävningen av Näs’ slottsruin på Visingsö
m. m. År 1901 stiftades på hans
initiativ Norra Smålands
fornminnes-fören., och vid samma tid lades
grunden till det etnografiska och
kulturhistoriska mus. för n. Småland i
Jönköping, vars föreståndare han var
till 1928. Redan 1886 hade han blivit
korresponderande led. av Vitt. akad.,
och 1927 erhöll han Illis quorum.
F. publicerade ett flertal uppsatser i
fack- ocli dagspressen. — Gift 1889
med Hanna Rogberg. Th. N.
Friberg, Charles Wilhelm,
bildhuggare, målare, f. 15 april 1868 i
Malmö. Föräldrar: bildhuggaren
Johan August F. ocli Maria Fredrika
Vilhelmina Tank. — F. studerade först
vid Slöjdfören:s skola i Göteborg,
därefter vid Konstakad. i Stockholm 1886
■—90 samt i Paris vid École des
beaux-arts för Falguière 1890—95. Efter en
vistelse i Amerika 1895—1904 bodde
F. i Paris 1904—05. Sistn. år bosatte
han sig i Stockholm och har sedan
företagit studieresor till Italien 1908
samt till Italien och Tunis 1921—22.
F. har utfört ett stort antal
skulpturarbeten av såväl dekorativ som
monumental karaktär, statyetter ocli
porträttbyster. Hans första större
uppdrag efter hemkomsten var
ryttarstatyn av Karl Xv^ på Djurgården i
Stockholm, avtäckt 1909. Den var
resultatet av en tävlan, där F. vann
första pris. Samma utmärkelse till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
