Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Friberger, Erik - Frick, Ferdinand - Frick, släkt - 1. Frick, Otto - 2. Frick, Anders - Frid, Ludvig - Fridegård, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frick
602
Fridegård
haft privat arkitektbyrå i Göteborg.
Hans verksamhet har, med stark
betoning av de sociala synpunkterna,
omfattat privathus, hyreskomplex,
kommunala byggnadsverk,
rumsinredningar, monteringsfärdiga trähus
och stadsplaner. På sistn. område
har lian genom sina studier, speciellt
i engelsk stadsplanekonst, utövat ett
viktigt inflytande. Sina rön och
synpunkter har han framlagt i
fackpressen och i föredrag. Han har publicerat
bl. a. "Arkitektonisk samverkan
mellan byggnader i stadsbilden" (1921)
och "Regionplanering i England"
(1924). — Gift 1) 1919—34 med S tina
Elsa Gullberg; 2) 1938 med Stina,
Eleonore Tellander. Th. N.
Frick, August Ferdinand,
bildhuggare, f. 24 febr. 1878 i
Ljusnarsbergs skn, Örebro län, † 1939 i Sào
Paulo i Brasilien. Föräldrar:
konduktören August Andersson F. och Maria
Charlotta Bolin. —- F. kom i unga
år till Stockholm och blev elev vid
Tekn. skolan, varpå ban erhöll
undervisning av John Börjeson och — från
1910 — hos Christian Eriksson. Han
erhöll 1913 Kommerskollegii
stipendium för fortsatta studier utomlands
och for till Paris. Kort därpå
kallades han till Brasilien och var där 1915
—38 lärare i skulptur med prof:s
namn vid tekn. skolan i Säo Paulo.
Under sin verksamhet där fick han
flera betydande uppdrag och
anförtroddes bl. a. den skulpturala
utsmyckningen av den stora
katedralen i staden (1914). Bland hans övriga
verk märkas monument över den
helige Antonius och biskop D. Joao Nero
(1924), likaledes i Säo Paulo. Th. N.
Frick, vitt utgrenad släkt,
härstammande från Tyskland. Äldste
kände stamfadern i Sverige var borgaren
och skräddaråldermannen i
Kristianstad Hans Nilsson F. († 1709), far
till skräddaren därstädes Andreas F.
(† 1751). En äldre son till denne,
pastorn i Röke och Torups förs. av
Lunds stift Andreas F. (f. 1708, †
1766), blev far till bruksinspektören
på Tabergs bruk Carl Petter F. (f.
1750, † 1804), stamfar för
Tabergs-grenen, och häradsskrivaren Johan
Edvard F. (f. 1753, † 1822), stamfar
för Ivögrenen. En sonson till pastorn
Andreas F. var borgmästaren i
Kalmar, riksdagsmannen Anders Håkan
F. (f. 1794, † 1877). — En yngre son
till skräddaren Andreas F.,
kronobe-fallningsmannen i Trelleborg Pehr F.
(f. 1710, † 1771), blev far till
advokat-fiskalen i Göteborg Hans Friedrich F.
(f. 1751, † 1807), stamfar för
Göteborgsgrenen, samt handlanden i
Malmö Anders Gilius F. (f. 1754, † 1S30),
stamfar för Malmögrenen. Till denna
hörde Anders Gilius F:s sonson, hand-
landen och konsuln i Malmö Otto
Fredrik F. (f. 1834, † 1906). Bland dennes
söner märkas metallurgen Otto F. (F.
1) och läkaren Anders F. (F.2). — En
annan släktgren, Karlskronagrenen,
härstammade från amiralitets-,
varvs-och artillerikommissarien i
Karlskrona Andreas Gilius F. (f. 1752, † 1820).
En äldre son till denne,
varvskommissarien i Karlskrona, sedan
bankkamreraren Carl Magnus F. (f. 1796,
† 1862), blev farfar till rådmannen i
Göteborg Ernst Otto Manfred F. (f.
1872). En yngre son till Andreas
Gilius F., kommendörkaptenen vid
flottan Hans Fredrik F. (f. 1798, † 1871),
blev far till rådmannen och
polismästaren i Karlskrona Johan Otto F. (f.
1836, † 1916). Dennes son är f. d.
förste polisintendenten i Stockholm
Harald Otto F. (f. 1872). — Litt.: C.
Frick, "Släkten F. i Sverige" (1S93).
1. Frick, Otto, metallurg, f. 28
febr. 1867 i Malmö, † 19 juli 1933 i
Lund. Föräldrar: handlanden ocli
konsularagenten Otto FredrikF. och Maria
Jaeobina Frick. — Efter
mogenhetsex. i Malmö 1885 utexaminerades F.
från Tekn. högskolan 1888. Sedan han
varit ingenjör vid elektriska
utställningen i Frankfurt a. M. 1891, var ban
1891—95 anställd hos Oscar von
Mil-lers ingenjörsfirma i München, där han
deltog vid projekteringen av
elektricitetsverken bl. a. i Frankfurt a. M.,
Dresden, Stuttgart och Nürnberg. Han
var därefter ingenjör vid Siemens &
Halske i Berlin 1895—98, verkst. dir.
för Sv. ab. Siemens & Halske i
Stockholm 189S—1901 och åter anställd
hos Siemens & Halske i Berlin 1911
—13. Han gjorde sig känd som
framstående konstruktör av elektriska
induktionsugnar m. m. enligt egna
patent och byggde bl. a. stålugnar åt
Krupp A. G. i Essen och åt John
Brown & co. och W. Jessop & sons i
Sheffield. Även i Sverige var F. en av
pionjärerna på sitt område, ehuru ban
Otto Frick.
mötte många svårigheter. Bland F:s
skrifter märkas "Släkten Frick i
Sverige" (1893), "Methode elektrische
Leitungsnetze zu berechnen" (1893),
"Milwaukee power station and street
railway" (1894), "Elektriska
smältningens företräde framför hittills
använda smältningsmetoder" (i
Jernkontorets annaler 1905), "Electric
transformer furnace" (1913) och
"Elektriska stålsmältningens
nuvarande läge" (i Jernkontorets annaler
1917). — Gift 1895 med Luise Eva
Gustavine (Gusty) Biry. S. R.
2. Frick, Anders, läkare, f. 12
jan. 1868 i Malmö. Bror till F. 1. —
F. blev student i Malmö 1885 och i
Stockholm med. kand. 1891 och med.
üc. 1896 samt utflyttade redan sistn.
år till Chicago, där han sedan dess
praktiserat som läkare. Han blev där
bitr. lärare i medicin vid Rush
me-dical college 1901 (—05), chef för
medicinska avd. vid Augustana hospital
1903(—25) och för en medicinsk avd.
vid Cook county hospital 1912(—13),
läkare för sv. konsulatet 1918,
"assi-stant professor" i intern medicin vid
Medical college inom Illinois univ.
1922(—29) och överläkare vid
Augustana hospital 1925. Han är medl.
av flera amerikanska läkarsällskap
och har utgivit flera tryckta skrifter.
—- Gift 1) 1907 med Ingeborg Gade;
2) 1914 med Lydia Mathilda
Dahlström. P. H. T.
Frid, Carl Ludvig, genre- och
landskapsmålare, f. 26 jan. 1855 i
Skede skn, Jönk. län, † 29 jan. 1909
därstädes. Föräldrar:
hemmansägaren Jonas F. och Anna Lena
Carlsdotter. — Vid sjutton års ålder kom F.
till Stockholm och studerade vid
Konstakad. 1873—81. Därefter
återvände lian till hemtrakten och målade
dels landskap och genre i akademiskt
romantisk stil, dels altartavlor (t. ex.
i Vetlanda och Appuna kyrkor och
även i Halmstad) och väggmålningar.
Bland hans stafflimålningar märkas
"På kyrkogården", belönad med k.
medalj’ 18S2, "Motiv från Emmån"
(1885, K. slottet) och "Näekastolen
i Emmån" (1887). — Ogift. Th. N.
Fridegård, Johan (Jan) Fridolf,
författare, f. 14 juni 1897 i
Enköpings-Näs skn, Uppsala län. Föräldrar:
lantarbetaren Johan Alfred
Johansson-From och Anna Lovisa Lyster.
—-F. prövade många yrken, innan han
debuterade som förf. Han var
stamanställd soldat, stod i butik, idkade
gårdfarihandel och öppnade ett
antikvariat. Ingenting ville lyckas, och
under tiden skrev lian åtskilliga
diktsamlingar, som refuserades. Slutligen
antogs "Den svarta lutan" 1931. Det
är en ganska osjälvständig bok, där
inflytandet från Heine och Dan An-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
