Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fries, Elias - 2. Fries, Thore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fries
608
Fries
Thore Fries.
slägtskap och frändskap i naturen,
såsom grundval för växtsystemet",
"Öfver växtarternas förändringar"
och "Öfversigt af Växtkännedomens
framsteg i Sverige". Samma
medryckande formuleringskonst utmärkte F.
även som föreläsare, och han samlade
omkring sig en talrik skara av
tillgivna lärjungar. Ett enastående
uttryck för den akademiska ungdomens
uppskattning av den framstående
läraren gavs, då genom Agardhs
utnämning till biskop den botaniska
professuren i Lund blev ledig strax efter F:s
flyttning till Uppsala. I en med flera
hundra namn undertecknad adress
uppvaktades F. av Lunds studenter
med anhållan, att han skulle
återvända till sitt forna univ., vilket
föranledde en skyndsam
motuppvakt-ning från studenterna i Uppsala, där
han också efter svår inre strid kom
att stanna. — För Linné-forskningen
hyste F. livligt intresse; bl. a. utgav
han "Carl von Linnés Anteckningar om
Nemesis Divina" (1848; 2:a uppl. utg.
tills, med $onen Thore F. 1S78). År
1847 invaldes han i Sv. akad., och som
led. av denna institution utgav han
flera smärre arbeten om sv. växtnamn;
hans "Kritisk ordbok öfver Svenska
växtnamnen" publicerades efter hans
död av Sv. akad. (1880). — F.
innehade åtskilliga uppdrag inom det
praktiska livet. Han representerade
Uppsala univ. vid riksdagarna 1S44
—45 och 1847—4S och var i
prästeståndet en ivrig förespråkare för lika
arvsrätt. Åren 1846—59 tillhörde han
stvr. för Ultuna lantbruksinst., och
därjämte var han led. av
kommittéerna för utarbetande av nya
univ.-statuter (1843) och för Uppsala univ:s
pensionsinrättning (1847). Under sign.
"f. d. Riksdagsman" publicerade han
på lS60-talet i pressen en
varmhjärtad "motion till alla ädla hjärtan"
om understöd åt veteraner från finska
kriget 180S—09; ett sådant understöd
beviljades också. — F. blev led. av
Vet. akad. 1821, led. av
Lantbruks-akad. 1828 och hedersled, där 1854
samt hedersled, i Vitt. akad. 1855. I
Vet. soc. i Uppsala, där ban blev led.
1831, var han sekr. 1844—67. Han
in-valdes i flera utländska
vetenskapliga samfund och blev 1S68 med.
he-dersdr vid Lunds univ. Vid sjätte
skandinaviska naturforskarmötet i
Stockholm 1851 var han ordf. Vet.
akad. lät 1881 slå en medalj över
honom. En byst av F., skulpterad av T.
Lundberg, avtäcktes 1899 i Uppsala
botaniska institution, som även äger
F:s stora samlingar. Växtsläktena
Friesia, Friesites och Friesula äro
uppkallade efter honom, likaså den i
Köpenhamn (sedan 1932) utgivna
nordiska mykologiska tidskr. Friesia och
Stockholms svampsällskap Friesia
(bildat 1936). — Gift 1832 med
Christina Wieslander. —- Litt.: biografi av
,T. Arrhenius i Vet. akad:s
lefnads-teckn. (2, 187S—85), av C. R. Nyblom
i Sv. akad:s handl. 18S0; L.
Ryde-man (systerson till F:s maka), "Om
E. F. Släkttraditioner och personliga
minnen" (1915). A. S., S. L.
2. Fries, Theodor (Thore)
Magnus, botanist, f. 28 okt. 1832 i Femsjö
skn, Jönköp. län, † 29 mars 1913 i
Uppsala. Son till F. 1. — F. blev
student 1851, fil. kand. 1856 samt fil. dr
och docent i botanik’ 1857, allt vid
Uppsala univ. Åren 1853—59
tjänstgjorde lian som amanuens vid
botaniska trädgården och museet
därstädes. Han utnämndes till adjunkt i
botanik och praktisk ekonomi vid
Uppsala univ. 1S62, innehade där
Borgström i anska professuren i dessa
ämnen 1877—99 och var univ:s
rektor 1893—99. F. företog vidsträckta
botaniska resor inom Europa. Som
deltagare i två av A. E. Nordenskiölds
polarfärder besökte ban Björnön och
Spetsbergen 1868 samt Grönland 1871;
från dessa färder hemförde ban rika
samlingar av lavar och arktiska
fanerogamer. — Sitt vetenskapliga
författarskap började F. redan som
skolyngling med en uppsats
"Anteckningar under en botanisk excursion i
Upland" (i Nya botaniska notiser 1850).
I likhet med fadern ägnade han sig
sedan under många år
huvudsakligen åt forskningar rörande
kryptogamerna. Det var främst lavarna,
som fångade hans intresse, och hans
studier rörande dem ha tillförsäkrat
honom en hedersplats inotn
lichenolo-gin. Av hans talrika arbeten inom
detta område ha flera blivit klassiska.
Särskilt böra nämnas "Om Ukräns
Laf-vegetation" (1855), ’De
Stereo-caulis et Pilophoris commentatio"
(1857, drsavhandl.), "Monographia
Stereocaulorum et Pilophororum"
(1858), "Lichenes arctoi Europæ
Groenlandiæque" (1S60), ett
omfattande och betydelsefullt verk om de
arktiska lavaina, "Genera
Hetero-lichenum Europæa recognita" (1861),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
