Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fries, Robert - 5. Fries, Thore - 6. Fries, Nils
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fries 610 Fries
Robert Fries (4).
03 ocli 1904—07 samt som amanuens
vid botaniska trädgården i Uppsala
1908—11, var lektor i biologi och
kemi vid Högre allm. läroverket
därstädes 1913—15 ocli utnämndes sistn.
år till prof. ocli föreståndare för
Ber-gianska trädgården (prof. bergianus).
F. har företagit vidsträckta botaniska
forskningsfärder. Han besökte
Argentina och Bolivia som deltagare i den
sv. Chaco-Cordiller-expeditionen 1901
—02 och har gjort två resor i Afrika,
1911—12 tills, med greve Erie von
Rosen från Kap till Alexandria ocli
1921—22 tills, med brodern Thore F.
(F. 5) till Östafrika. — F. liar som
botanisk forskare utövat en
mångsidig och mycket förtjänstfull
verksamhet. Hans talrika skrifter behandla
främst högre växter ur Sydamerikas
och Afrikas flora, där han urskilt
många nya arter och släkten. Av
systematiskt och växtgeografiskt
innehåll äro flera viktiga arbeten, bl. a.
"Zur Kenntnis der alpinen Flora im
nördlichen Argentinien" (1905,
drs-avhandl.), där F. framlägger en del
av resultaten från sin första resa,
"Studien über die amerikanische
Co-lumniferenflora" (1908), "Entwurf
einer Monograpliie der Gattungen
Wissadula und Pseudabutilon" (1908)
och det stora verket "Botanisclie
Un-tersuchungen" (i "Wissenschaftliche
Ergebnisse der scliwedischen Kongo—
Rhodesia-Expedition 1911—12", 1914
—21). Bland hans senare arbeten
märkas revisionen av flera
tropiskafrikanska compositsläkten (1923—■
28), "Revision der Arten einiger
An-nonaceen-Gattungen" (1—5, 1930—
39) samt monografier över åtskilliga
andra tropiska växtsläkten. F. liar
även utgivit en rad arbeten,
behandlande morfologiska, biologiska och
cytologiska ämnen. Släktens
traditionella intresse för kryptogamerna röjer
sig även lios F. i hans studier över
olika svampgrupper, bl. a.
slemsvamparna, som lian behandlat i "Den
svenska myxomycet-floran" (1912)
och andra arbeten. Vid
Linné-jubi-leet 1907 utgav han bl. a. "Linné"
("De största märkesmännen", 4). —
Som föreståndare för en av landets
främsta botaniska trädgårdar har F.
nedlagt ett framgångsrikt arbete på
utvecklingen av anläggningen, som
fått allt större betydelse för
forskningen och för den stora allmänheten
genom att väcka dess intresse för
växtvärlden. Han är därjämte utgivare
av "Acta liorti bergiani". — F. blev
1926 led. av Vet. akad-, där lian var
v. sekr. 1928—39 och preses 1939—40
samt är v. preses sedan 1942. Han
invaldes i Lantbruksakad. 1927 samt
tillhör styr. för Stockholms högskola
sedan 1928 och är högskolans
inspektor sedan 1935. Farfaderns och
faderns representativa och
organisatoriska begåvning liar gått i arv till F.,
som bekläder en rad framskjutna
poster i loren, och sällskap. Han är bl. a.
ordf. i Sv. Linné-sällskapet sedan
1924, i Fören. för dendrologi och
parkvård sedan 1927 och i Sv. botaniska
fören. sedan 1943, varjämte han var
ordf. i Botaniska sällskapet i
Stockholm 1934—38. Svampsläktet
Ro-bertomyces är uppkallat både efter
F. och efter hans farbror Robert F.
(F. 3). — Gift 1916 med Nanna
Bryn-hilda Curman. A. S., S. L.
5. Fries, Tliore Christian Elias,
botanist, f. 2 nov. 1886 i Uppsala, †
31 dec. 1930 i Umtali i Rhodesia,
Sydafrika. Bror till F. 4. — F. blev
student 1905, fil. kand. 1908, fil. lic.
1912, fil. dr och docent i växtbiologi
1913 samt docent i botanik 1924, allt
i Uppsala. Han tjänstgjorde som
amanuens vid Uppsala univ:s botaniska
laboratorium 1911—12, som
observator ocli ledare av de biologiska
arbetena vid Abisko naturvetenskapliga
station 1917—21 och som konservator
vid Uppsala univ:s botaniska mus.
1920—24, var tf. prof. i botanik vid
Uppsala univ. 1925 ocli utnämndes
till prof. i botanik vid Lunds univ.
1927. Åren 1913—16 var han led. av
den sv.-norska renbeteskommissionen.
—- Sina första botaniska
undersökningar ägnade F. åt lavarna, men
hans intresise drogs snart över till
växtgeografi och biologi. Hans
studier inriktades därvid först på
Nordskandinaviens växtsamhällen, av vilka
han blev en framstående kännare.
Resultatet av dessa forskningar blev
flera smärre uppsatser och det stora
arbetet "Botanisclie Untersuchungen
im nördlichsten Schweden, ein
Bei-trag zur Kenntnis der alpinen und
subalpinen Vegetation in Torne
Lappmark" (1913, drsavhandl.), som inom
växtgeografin röjde väg för en ny
forskningsgren, den systematiska
växtsociologin, och gav denna en
bestämd utformning. Inom samma
ämnesområde utgav F., delvis tills, med
T. Å. Tengvall, H. Osvald och G. E.
Du Rietz, flera skrifter, bl. a. över
växtsociologins nomenklatur (1918)
och om lagarna för naturliga
växtsamhällens konstitution (1920). Han
publicerade även en mängd uppsatser
behandlande systematik och floristik,
bl. a. ett arbete över floran inom
Abisko nationalpark (1919) ocli en
utförlig monografi över
gasteromyce-terna (buksvamparna) i Sverige
(1921). F:s forskarintresse förde
honom ut på färder långt utom
Skandinaviens gränser. År 1921 företog
han tills, med brodern Robert F. (F.
4) en resa till Östafrika, vilken
resulterade i en rad monografier över
familjer, släkten och arter inom den
östafrikanska höglandsfloran, delvis
utförda i samarbete med brodern och
med C. G. Alm. De nya frågor, som
uppställt sig under denna färd,
lockade F. till fortsatta forskningar, och
1930 anträdde han sin andra resa till
Afrika. Den gick till Kaplandet och
Rhodesia, där han väntade sig finna
en förklaring till förekomsten av de
egendomliga, isolerade flororna på
Östafrikas berg. Under dessa färder
rycktes lian bort i lunginflammation.
—• F. delade med brodern sin
forskar-begåvnings bredd. Han var
framgångsrikt verksam på flera av
botanikens huvudområden, och hans
växtgeografiska forskningar förde honom
även i kontakt med
kvartärgeologiska problem. —- Gift 1917 med
Fen-nia Maria Rosberg. — Litt.: biografi
av G. E. Du Rietz i Sv. botan. tidskr.
1931, av O. Gertz i "Linnéstudier"
(1935). A. S., S. L.
6. Fries, Nils Thorsten Elias,
botanist, f. 17 juli 1912 i Uppsala.
Föräldrar: akademiräntmästaren Tho-
Thore Fries.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
