Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Friesen, Otto von - 4. Friesen, Bertil von - Friesendorff, von, ätt - 1. Friesendorff, Johan Fredrik von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
von Friesen
616
von Friesendorff
Otto von Friesen.
lands runstenar" (1908; 2:a uppl.
1913) är märklig icke minst
därigenom, att de viktiga frågorna om
ristningarnas kronologi och de olika
mästarnas särdrag i fråga om språk
och dekorativ utformning behandlas
särskilt. En översiktlig
framställning av hela det sv. runmaterialet
jämte runskriftens utveckling från
urnordisk tid är "Runorna i
Sverige" (1907; 3:e uppl. 1928).
Enskilda runstenar behandlade P. i ett
flertal större och mindre arbeten,
t. ex. "Lister- ocli Listerby-stenarna i
Blekinge" (1916). I den fascinerande
men omstridda "Rökstenen" (1920)
anlägger F. en ny helhetssyn på vår
gåtfullaste runinskrift. Enligt hans
uppfattning avser stenen en konflikt
mellan östgötar och frisiska köpmän
och är en hämndbesvärjelse, grundad
på hednisk magi. Hans sista
runologiska arbete är "Sparlösastenen"
(1940). — F:s runologiska och
språkhistoriska forskningar ledde honom
till betydelsefulla resultat även i
historia och kulturhistoria. Sålunda må
nämnas arbeten som "Om det svenska
rikets uppkomst" (1915), "Om staden
Sigtunas ålder och uppkomst" (1922)
och "Har det nordiska kungadömet
sakralt ursprung?" (1934). — Som
ortnamnsforskare gjorde F. en
viktig insats, och särskilt uppländska
ortnamn ha varit föremål för hans
intresse. Även på mera rent
filologiskt område var E. verksam. År
1902 utgav han "Upplandslagen efter
Ängsöhandskriften", och 1904 kom
"Vår älsta handskrift på
fornsväns-ka", där han kunde visa, att en del i
Norge upptäckta fragment av
Västgötalagen äro rester av en handskrift
från 1200-talets förra hälft. F.
val-initiativtagare till
jubileumseditionen av "Codex Argenteus" (1927), en
förnämlig fototypisk utgåva, av vars
inledning han författade större delen.
-—- F. var red. för Sverige av
samlingsverket "Nordisk kultur" och
författade därav tills, med Magnus Olsen
och J. Brøndum-Nielsen del 6,
"Runorna" (1933). Han blev led. av Vitt.
akad. 1913, av Vet. akad. 1928 och
av Sv. akad. 1929. — Gift 1906 med
Vendia Ohlsson. A. A.
4. Friesen, Otto Bertil von,
läkare, politiker, f. 4 juni 1901 i
Stockholm. Föräldrar: kamreraren Fredrik
Hjalmar von F. och EbbaMaria (Mia)
Lovisa Leche. — F. avlade
student-ex. 1919, blev med. kand. 1922 och
med. lic. 1926, allt i Stockholm. —
F. var 1925-—28 ordf. för
Ungliberala gruppen och redigerade samma
tid dess tidn. Frisinnad ungdom.
Sedan 1928 praktiserande läkare i
Göteborg är han sedan 1936 läkare
vid Betaniahemmets sinnesslöanstalt
utanför Göteborg. Han är sedan 1927
bataljonsläkare i Fältläkarkårens
reserv och sedan 1940 led. av
centralstyr. för Sveriges läkarförb. F:s
organisationstalang liar tagits i anspråk
för ett flertal förtroendeuppdrag. Han
var sålunda 1929—33 ordf. i
Hyresgästernas sparkasse- och
byggnads-förena förtroenderåd i Göteborg och
är bl. a. sedan 1930 ordf. i Göteborgs
rödakorskår och sedan 1937 led. av
Göteborgs folkskolestyr. Tidigare
ansluten till Sveriges liberala parti
medverkade F. 1934 till Folkpartiets
bildande; han tillhör sedan dess partiets
verkst. utskott och var 1937 t. o. m.
1940 ordf. i Folkpartiets
göteborgsorganisation. Han invaldes 1940 i
Andra K. (sedan 1941 suppleant i
konstitutionsutskottet). F. har i
riksdagen främst intresserat sig för de
sociala frågornas behandling. Han
utgav 1928 "Med amatörkamera", en
samling porträtt av riksdagsmän, ocli
har medverkat i dagspressen. — Gift
1926 med Rut (Gulli) Bärnheim. Å.Th.
Friesendorff, von, ätt,
härstammande från en gammal tysk adelsätt
i grevskapet Marek i Westfalen, känd
redan på 1200-talet under namnet
Fresendorp. Den sv. ättens äldste
med visshet kände stamfar, Claus von
F., kom med härmästaren Wilhelm
von Furstenberg till Livland och var
dennes råd 1557. Hans sonsons son
var diplomaten Johan Fredrik von F.
(F. 1), vars tre söner upphöjdes i
fri-lierrligt stånd 1705. Av dem blev
envoyén friherre Cail Gustaf von F.
(F. 2) far till riksrådet och
rikskanslirådet friherre Fredrik von F.
(F. 3). Från dennes sonsöner,
bröderna överstekammarjunkaren friherre
Fredrik Ludvig Alexander von F. (f.
1780, † 1847) ocli kammarherren
friherre Fredrik August von F. (f. 1793,
† 1874), härstamma ättens tvenne
nu levande grenar.
1. Friesendorff, Johan
Fredrik von, diplomat, f. 1617 i
Bremen, † 1669 eller 1670 i Stockholm.
Föräldrar: amtmannen Hieronymus
von F. och Magdalena Möllern eller
N. N. von Buchwaldt. — F. blev ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
