Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fryklöf, Harald - Fryksell, se Fryxell - Fryxell, släkt - 1. Fryksell, Elof - 2. Fryksell, Fredrik - 3. Fryksell, Axel - 4. Fryksell, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fryksell
627
Fryxell
skattad privatlärare i komposition.
—• F:s tonsättargärning är
kvantitativt tämligen ringa, delvis beroende
på hans självkritiska sinnelag, hans
iver att i varje detalj ansa och tukta
sina alster. Även om man i hans verk
icke kan peka på några direkta
förebilder, liar dock Regers musikaliska
uttryckssätt haft ett visst inflytande
på F:s skapargärning, skönjbart
framför allt i "Fuga för piano"
(prisbelönad av Mus. konstfören. och tryckt
1910) samt i orgelverken, ss. "Fuge,
Op.3" (1909), "Doppel-Canon" (1910),
"Symfoniskt stycke för orgel" (1926)
och "Passacaglia för orgel" (1929),
men också i andra verk kan den rika
liarmoniken ocli den här ocli var
förekommande kromatiken tyda på
impulser från Reger. Som ett intressant
och slående ex. på fransk
impressionistisk påverkan (Debussy) må
framhållas trion i sclierzosatsen i
"So-nata à la legenda för violin och piano"
(1919). Sonaten är i sin helhet ett av
F:s märkligaste verk och i övrigt ett
av den sv. violinlitteraturens
förnämsta och mest egenartade alster. I
orkesterbehandlingen i "Två sånger
för en röst med orkester, op. 4"
skönjas drag av R. Strauss’
instrumentationskonst. Man kan också i melodiskt
hänseende tala om inflytande från
Emil Sjögrens tonspråk, kanske mest
utpräglat i F:s första solosånger, "To
Digte af Thor Lange, Op. 2" (1906).
Bland hans romanser må dessutom
nämnas två häften "Sånger för en röst
med piano" med bl. a. "Sen har jag ej
frågat mera" (J. L. Runeberg), "Jag
liar varit..." (S. Lidman) ocli "I
drömmar träden stå" (V. Ekelund).
Härtill kommer en rad andliga
körverk, framför allt ett antal varmt
religiöst kända motetter i äkta
kyrklig stil, en "Konsertouvertyr, op. 1"
och pianostycken. — F:s stil kan
knappast sägas vara personlig i
samma mening som Emil Sjögrens eller
Wilhelm Peterson-Bergers; det
personliga tränger sig så att säga inte
på åhöraren, det är i detaljerna man
finner det. Hans verk lägga inte
heller i dagen några direkt sv. drag,
däremot ett visst allmännordiskt kynne.
Utmärkande för allt lians skapande
äro en starkt utpräglad formkänsla
och stor kunnighet, vilken likväl ej
förkvävde hans rika fantasi och äkta
musikalitet. Därtill kan på hans
tonkonst sättas epitetet ädel. Genom sin
utpräglade personlighet och sitt säkra
omdöme utövade F. ett starkt
inflytande på samtida tonsättare. Han
utgav läroboken "Harmonisering av
koraler i dur och moll jämte
kyrkotonarterna" (1915) och tills, med H.
Palm, O. Sandberg ocli A. Hellerström
hörsamlingen "Musica sacra" (1—2,
s. å.) samt publicerade i Stockholms
dagblad artiklar i kyrkomusikaliska
frågor. —■ F. blev 1915 led. av Mus.
akad. och av dess läroverksstyr. -—
Ogift. — Litt.: W. Seymer, "Fyra
nyromantiker" (i Sv. tidskr. för
musikforskning 1941). G. M.
Fryksell, se Fryxell.
Fryxell, vitt utgrenad prästsläkt
inom Karlstads stift, vars äldste med
visshet kände stamfar, bonden Birger
i Glänne i Frykeruds skn i Värmland,
levde omkr. 1540. Hans ättlingar i
fyra led voro likaledes bönder i Glänne.
Bonden Birgers ättling i femte led,
prosten och riksdagsmannen Elof
Olofsson, antog efter
födelsesocknen Frykerud släktnamnet Fryksell
(F. 1), vilket stavsätt i det följ.
släktledet ändrades till F. Bland F. l:s
elva söner märkas a) prosten i
Fryksdalen fil. mag. Johan F. (f. 1712, †
1786), stamfar för släktens nu
levande äldre gren, b) släktforskaren
Fredrik F. (F. 2) och c) prosten i
Högsäter fil. mag. Jöns F. (f. 1725, †
1799), stamfar för den nu levande
yngre grenen. — Jolian F. blev far till
prosten i Edsleskog Mathias F. (f.
1751, † 1817), vars äldre son,
historikern, skolmannen och prosten
Anders F. (F. 4), blev far till
skriftstäl-larinnan Eva F. (F. 7) och
lantbrukaren Elof F. (f. 1832, † 1898), far
till generaldir. och chefen för
Kommerskollegium Karl Axel F. (F. 8).
En yngre bror till F. 4 var prosten
och förf. Olof F. (F. 6). En annan son
till den äldre släktgrenens stamfar
Johan F. var prosten Axel F. (F. 3).
—- Till den yngre släktgrenen hörde
Jöns F:s andre son,
kronolänsmannen i Vassända skn i Västergötland
Gustaf F. (f. 1788, † 1829), far till
pedagogen Cecilia F. (F. 5) ocli
handlanden Daniel F. (f. 1810, † 1868),
vilken 1837 flyttade till Portugal, där
släktgrenen ännu kvarlever.
1. Fryksell, Elof, präst,
riksdagsman, f. 10 mars 1684 i Frykeruds
skn, Värml. län, † 4 febr. 1751 i Väse
skn, samma län. Föräldrar:
kyrkovärden Olof Knutsson och Ingrid
Nilsdotter. —- F. blev student i Uppsala
1702 och fil. mag. där 1710 samt
prästvigdes 1712. Han blev v. pastor
i Karlstad 1713 och var lektor där
1717—21, varefter han blev
kyrkoherde i Väse 1721 och kontraktsprost
i Fryksdals kontrakt 1737. F. var en
omtyckt predikant och åtnjöt
drottning Ulrika Eleonoras välvilja. Han
bevistade 1738 och 1740 års riksdagar
och blev uppmärksammad genom sin
motion 1738 om åtgärder mot
Fredrik I:s älskarinna Hedvig Taube.
—-Gift 1711 med Helena Wigelia. R. A.
2. F ry xe 11, F r edrilc,
släktforskare, f. 8 mars 1724 i Väse skn,
Värml. län, † 30 sept. 1805 i
Trollhättan. Son till F. 1. — F. blev
student i Uppsala 1743, tjänstgjorde
1750—58 i Krigskollegium och
utnämndes 1758 till kamrerare vid
prästeståndets änke- och pupillkassa
samt 1772 till kamrerare vid
Trollhätte slussbyggnad. Han var en
nitisk samlare av personliistoriska
uppgifter från Värmland ocli har
efterlämnat betydande
handskriftsamlingar (i K. bibi. i Stockholm och i
Karlstads stifts- och läroverksbibi.), bl. a.
"Vermelandia nobilitata",
"Verme-landia litterata", "Vermelandia
eccle-siastica", "Wärmelands slägtebok"
och "Bibliotlieca Vermelandica". —
Ogift. R. A.
3. Fryxell, Axel, präst, f. 15 juni
1765 i Sunne skn, Värml. län, † 18
april 1834 därstädes. Föräldrar:
kyrkoherden Johan Elofsson F. och
Ul-rica Aurivillius. Brorson till F. 2. —
F. blev student i Uppsala 1782 och
fil. dr där 1788 samt förestod 1785
—90 univ:s kemiska laboratorium
och mineralkabinett, varefter han i
Karlstad blev gymnasieadjunkt 1792
och lektor i ekonomi, fysik och
naturalhistoria 1795. Han prästvigdes
1824 i Uppsala, blev kyrkoherde i
Sunne 1829, teol. dr 1830 samt prost
över Fryksdals kontrakt 1832. Han
var sekr. i Värml. läns
hushållningssällskap och redigerade dess
årsberättelser 1803—27 samt hade ss. led.
(från 1815) av den stora
uppfost-ringskommittén del i tillkomsten av
1820 års skolordning. F. var
dessutom bl. a. sekr. i allmänna
besvärs-och ekonomiutskottet 1817 och 1823,
i revisionen över rikets
elementarläroverk 1824 och led. av kommittén till
överseende av rikets allmänna
undervisningsverk 1828. Han blev led. av
Lantbruksakad. 1828. — Gift 1790 med
XJlrika Christina von Woleker. R. A.
4. Fryxell, Anders, historiker,
skolman, präst, f. 7 febr. 1795 i
Edsle-skogs skn, Dalsland, † 21 mars 1881
i Stockholm. Föräldrar:
kontraktsprosten och kyrkoherden Mathias F.
och Eva Lovisa Ekman. Brorson till
F. 3. — F. blev 1813 student i
Uppsala. Han ämnade till en början bli
präst men fick genom en tillfällig
anställning 1817 som lärare vid A. A.
Afzelius’ enskilda skola i Stockholm
håg för läraryrket och fortsatte sina
studier i Uppsala, där han avlade
ma-gisterex. 1821. Föreg, år hade han
blivit prästvigd i Karlstad. Den
politiska uppfattning, för vilken F. snart
kom att göra sig till tolk, hade
förberetts genom atmosfären i
föräldrahemmet. Fadern var snarast
republikan, fylld av bat mot
konungamakten i allmänhet och Gustav III i
synnerhet. F. förblev en sen repr. för fri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
