Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Fryksell, Anders - 5. Fryxell, Cecilia - 6. Fryxell, Olof - 7. Fryxell, Eva - 8. Fryxell, Karl Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fryksell
629
Fryxell
av statslivets utveckling i skuggan.
Därtill kommer, att F:s fäderneärvda
republikanska sympatier göra lionom
ytterst partisk vid bedömandet av de
sv. konungarna, av vilka lian prisar
Gustav Vasa och Gustav II Adolf,
medan han tömmer sin vredes skålar
över Karl XII och Gustav III. Hans
eget författningsideal är
aristokratväldet, som han ställer upp mot
enväldet, och han förfäktar, att 1772
års revolution var en olycka för
Sverige. Om denna period fördes en skarp
polemik mellan F. och Gustav III:s
biograf, C. T. Odhner, men mest
ryktbar är striden mellan F. och E. G.
Geijer, vilken senare präglat satsen
"Sveriges historia är dess konungars".
Tvisten varade 1S45—51 och alstrade
en hel litteratur av stridsskrifter,
bl. a. F:s inlaga "Om
aristokratför-dömandet i svenska historien" (1845
—50). Även hans "Bidrag till Sverges
litteraturhistoria" (1—9, 1860—62),
som beröra tiden från seklets början
till Karl XIV Johans död, äro rent
polemiska skrifter och föga
tillförlitliga. Geijers skola segrade i denna
strid. F:s inflytande liar dock varit
större än någon annan sv. historikers.
Sedan "Berättelserna" upphört att
vara ungdomslektyr, lästes de av den
mognare publiken som romaner. De
lia lämnat stoff för otaliga
dramatiseringar. För Strindberg var F. den
ende verklige historikern, och ett
häfte av berättelserna följde
Heidenstam på hans färd i Karl XII:s spår.
— Den sv. adelns insats har F.
lovpri-sat även i "Karakteristik af tiden
och de utmärkta handlande
personerna i Sverige från år 1592 till 1600"
(Sv. akad:s handl. 1831). En del
av de talrika avskrifter han tagit i
utländska arkiv publicerades i
"Handlingar rörande Sverges historia" (1—•
4, 1836—43). Sina stora samlingar av
avskrifter och anteckningar skänkte
F. 1880 till K. bibi. i Stockholm.
Postumt utgavs 1882 "Bidrag till
Sveriges historia efter 1772" ocli 1884 en
självbiografisk bok, "Min historias
historia". F. blev led. av Vitt. akad.
1834, Sv. akad. 1840 och Vet. akad.
1847. — Gift 1825 med Juliana
Lagergréen. — Litt.: L. M. Bååth, "A.
F." (i Ord och bild 1902); V.
Söderberg, "En politisk trosbekännelse
af A. F." (Hist. tidskr. 1910); H.
Olsson, "A. F. som Uppsalastudent och
fosforist" (i Nationen och hembygden,
1, 1930). H. N.
5. Fryxell, Ulrica Cecilia,
pedagog, f. 14 aug. 1806 i
Vassända-Nag-lums skn, Älvsb. län, † 6 maj 1883 i
Kalmar. Föräldrar: kronolänsmannen
Gustaf F. ocli Catharina (Cajsa)
Maria (Maja) Liljegren. Brorsons
dotter till F. 2. —- F. hade i ungdoms-
åren anställning hos familjer, där
hon tack vare sin gedigna
karaktär, intelligens ocli musikaliska
begåvning upptogs mera som vän än
tjänare. Efter en religiös kris omkr.
1S36 beslöt hon bli missionär och
reste 1843 till Basel, där hon ett år
tjänstgjorde som lärarinna vid ett
med missionsinst. där förenat hem för
föräldralösa. Hennes fysik var
emellertid för svag för missionärens
krävande kall, och hon började i stället
studera skolväsendet i Tyskland och
Schweiz. Hon återkom 1847 till
Sverige och vikarierade ett år som
föreståndarinna vid Brödraförs:s skola i
Göteborg. År 1852 upplät greveparet
Lewenhaupt på Carlslund nära
Västerås sitt rymliga hem för den skola
F. själv ville grunda. Denna blev den
första helpensionen i Sverige. År 1858
lyckades F. förvärva egendomen
Rostad nära Kalmar till hem för skolan.
F. indelade eleverna i tre klasser
jämte en lärarinneklass. Själv
undervisade hon huvudsakligen i
kristendom och historia. I sitt pedagogiska
program var hon särskilt betr.
språkundervisningen fore sin tid, men
hennes främsta tillgång som pedagog var
hennes förmåga att fostra
personligheter. Hon upphörde med sin skola
1877 och skänkte Rostad till staten,
som tog egendomen i anspråk för det
nybildade folkskollärarinneseminariet
i Kalmar. Många av F:s elever
grundade egna skolor, varigenom hennes
inflytande länge kunde spåras i de sv.
flickskolornas utveckling. — Ogift.
E. Bm.
6. Fryxell, Olof, präst, författare,
f. 24 sept. 1806 i Edsleskogs skn,
Dalsland, † 9 april 1900 i Örs skn,
Dalsland. Bror till F. 4. — F. blev
student i Uppsala 1825 och
prästvigdes 1831. Han var föreståndare för
Wallinska skolan (för flickor) i
Stockholm 1840—55 och blev bataljonspredi-
Cecilia Fryxell. Träsnitt av E. Hansen.
kant vid Svea artillerireg. 1844. Följ.
år blev ban fil. dr ocli kallades 1853
till kyrkoherde i Skeppsholms förs. i
Stockholm. Han blev hovpredikant
1859, kyrkoherde i Ör 1860,
kontraktsprost över Södra Dals kontrakt 1862
och teol. dr 1877. Som förf.
debuterade F. 1S29 med en samling "Dikter"
och utgav därefter ett flertal
diktsamlingar, predikoböcker och
politiska uppsatser samt "Skrifter" (1835
—38). Av Sv. akad. erhöll han två
gånger det mindre priset samt 1834
dess stora pris för skaldestycket
"Slaget vid Brunkeberg". — Gift 1849
med Lovisa Aqvilina Charlotta
Tideström. R. A.
7. Fryxell, Eva Andréetta,
skrift-ställarinna, f. 15 jan. 1829 i Stockholm,
† 31 mars 1920 därstädes. Dotter
till F. 4. —• F., som biträdde fadern
i dennes forskningsarbete, utgav 1882
hans "Bidrag till Sveriges historia
efter 1772" och 18S4 densammes "Min
historias historia". I sitt eget
författarskap har hon -— ibland under
pseud. Edmund Gammal och F. A. Ek
—- särskilt berört religiösa och
sociala frågor samt tagit ställning för
kvinnorörelsen, ss. i "Qvinnofrågan"
(1880) och den bl. a. mot Strindberg
riktade "Omstörtning eller
utveckling?" (1886). Hon medarbetade även
i Tidskr. för hemmet. F. var en av de
första, som upptäckte Selma
Lagerlöfs storhet. Hennes litteraturkritiska
studier föreligga i bl. a. tvenne
uppsatser i Sv. tidskr., "Kvinnliga
författaretyper för den naturalistiska
riktningen inom litteraturen på
1880-talet" (1S93) och "Svenskt
hvardags-lif, tecknadt i vår mest lästa
skönlitteratur" (1895). — Ogift. R. A.
8. Fryxell, Karl Axel,
ämbetsman, f. 1 nov. 1873 i Karlstad, † 3
juni 1935 i Stockholm. Föräldrar:
lantbrukaren Elof F. och Johanna
Gustafva (Banna) Groth. Sonson till
F. 4. —• Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1892 blev F. vid Uppsala univ. fil.
kand. 1894, fil. lic. 1899, fil. dr 1900
och jur. kand. 1902. Han var notarie i
överstyr, för rikets allm. läroverk 1905
—06, sekr. i Kommerskollegium 1906
—10, expeditionschef i Finansdep.
1910—13 samt blev generaldir. och
chef för Kommerskollegium 1913. På
denna post nedlade han ett
förtjänstfullt arbete för kollegiets
modernisering och bidrog därigenom till det
allmänna uppsvinget inom handel,
industri och sjöfart. Han gjorde även
betydande insatser inom den
ekonomiska lagstiftningen, verkade
energiskt för fri handel och fritt
näringsliv samt anlitades för ett flertal
uppdrag av offentlig karaktär. F. var
sålunda sekr. i tuberkuloskommittén
1905—08, i Sv. nationalfören. mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
