Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Frölich, Carl Gustaf - 2. Frölich, Eva Margareta - 3. Frölich, David - 4. Frölich, Fredrik - Fröman, Karl, väg- och vattenbyggare, se s. 638 - Fröman, Nils August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frölich
637
Fröman
ralmajor av infanteriet och 1704
general av infanteriet. -— År 1693
utnämndes F. till landshövding i
Västernorrland, Jämtland och
Härjedalen. Därmed inleddes hans långa
ämbetsmannabana, vilken var typisk för
den sv. stormaktstiden såtillvida som
den förde honom till
förtroendeposter både i den civila
administrationen och i försvaret. Han utnämndes
1700 till guvernör i Riga, där han
1702 blev generalguvernör. År 1700
upphöjdes F. i friherrligt stånd, blev
1705 k. råd och president i Dorpats
hovrätt och 1706 greve. Som civil
ämbetsman visade lian en betydande
administrativ förmåga. Under
förberedelserna till den i Karl XII:s
frånvaro inkallade riksdagen 1713—14
företrädde F. med ett par kolleger en
mot rådsmajoriteten avvikande
hållning. — Gift 1) med Plantina
Margareta Bengtsdotter, † 1690; 2) med
Beata Christina Cronströin. U. W.
2. Frölich, Eva Margareta,
botpredikant, skriftställarinna, † i
sept. 1692 i Stockholm. Syster till
F. 1. — Om F:s tidigare levnadsår
är föga bekant. Hon uppträdde omkr.
1683 i Stockholm, där hon blev känd
som sierska. Hon fick bl. a. företräde
lios Karl XI och spådde, att lians bana
skulle föra lionom till makten över
hela kristenheten. F. angrep
prästerskapets ortodoxa bokstavsträldom
men aldrig själva kyrkan. Ehuru hon
i sina uttalanden anslöt sig till
Luther, dömdes lion av Stockholms
konsistorium till landsförvisning ocli
vistades 1685 i Dresden, där hon
uppmärksammades vid hovet och i vissa
adelskretsar. I Hamburg, dit hon
sedan begav sig, lyckades hon icke få
trycka sina skrifter. Ett flertal av
dessa utgav lion emellertid senare i
Amsterdam. År 1692 återvände hon
till Sverige, där hon fortsatte att
predika. F:s fromlietsart är svår att
David Frölich. Detalj av självporträtt
(Östergötlands museum, Linköping).
kyrkohistoriskt definiera. Den
rymmer många motsägande drag, såväl av
spiritualism och pietism som av
ortodoxi och gammaltestamentlig
vedergällningslära. Hon anklagades för
irr-lärighet ocli dömdes till tukthus, där
hon efter kort tid avled. —- Gift före
1683 i Riga med överstelöjtnanten
Johann Henning Neumeijer. ■—- Litt.:
J. Kirschfeldt, "E. M. F." (i
"Theo-logische Studien und Kritiken", 1929).
E. H.
3. Frölich, David Fredrik, greve,
politiker, f. 14 aug. 1788 på Degeberg
i Rackeby skn, Skarab. län, † 2 april
1S62 i Livorno, Italien. Föräldrar:
ryttmästaren greve Adolf Fredrik F.
och Hedvig Eleonora Hummelhielm.
Sonsons sonson till F. 1. ■— F. blev
student i Uppsala 1805 och avlade där
juridisk ex. 1S08. Han blev e. o.
kanslist i
Justitierevisionsexpeditio-nen s. å., erhöll häradshövdings
fullmakt 1812 samt utnämndes till
adjungerad led. av Göta hovrätt 1813.
Han avbröt emellertid snart
ämbets-mannakarriären för att i stället ägna
sig åt politik och ett omfattande
skriftställarskap i ekonomiska och
konstitutionella frågor. Vid 181S års
l iksdag gjorde han sig bemärkt
genom sin betydelsefulla motion om
offentlighet vid överläggningarna, vilken
antogs 1S28, och senare kom lian att
inta en framträdande plats inom den
liberala oppositionen. År 1834 inledde
ban hos adeln debatten i
representationsfrågan, ocli s. å. blev han
ordf. i bankoutskottet men tvingades
avgå på grund av en allmän kritik
mot hans självrådighet. Hans från
oppositionsmajoriteten ofta
avvikande hållning gjorde, att lians
inflytande därefter minskade. Under
Krimkriget stödde han kraftigt Oscar I:s
vittsyftande utrikespolitik. — F.
verkade energiskt för pedagogiska
reformer. På hans initiativ grundades 1829
Hillska skolan å Barnängen i
Stockholm. Under en utlandsresa 1841 sökte
lian även bilda en internat, fören. för
fredens främjande. Bland hans
talrika skrifter märkas "Försök till
utveckling af rationella grunder för
Sveriges penningeväsende, jemte ett
till riksens ständer ingifvet
kontra-förslag till lag för provincialbanker"
(1S40) och "Försök till karakteristik
af den svenska nationen och dess
statsskick" (1856, forts. 1857). —
Gift 1817 med Carolina Christina
Cederström. R. A.
4. Frölich, Fredrik August,
arméofficer, f. 14 april 1861 på
Ale-bäcks gård, Sävare skn, Skarab. län, †
10 juli 1933 i Stockholm. Föräldrar:
majoren Johan Axel F. och Louise
Christina Charlotta Tham. — F. blev
underlöjtnant vid Västgöta reg. 1882,
Fredrik Frölich.
genomgick Krigshögskolan 1884—S6,
blev intendentsaspirant och avlade
reg.-intendentsex. 1887. Han
tjänstgjorde de följ. ären bl. a. som
kompaniofficer vid Krigsskolan på
Karlberg samt ss. kommendantsadjutant
på Karlsborg. Från 1895, då lian blev
reg.-intendent vid Västgöta reg.,
ägnade sig F. helt åt intendenturen.
Han var chef för Arméförvaltningens
intendentsdep:s militärbyrå 1905—08
och blev 1915 generalintendent och
chef för Intendenturkåren och
Arméförvaltningens intendentsdep. Sistn.
år befordrad till generalmajor
utnämndes ban 1922 till
generallöjtnant. •—■ F:s åtgärder inriktades
särskilt på att bemästra de spec.
svårigheterna för arméns
intendenturför-valtning under världskriget 1914—18.
Under dessa krigsår började arbetet
för industrins krigsorganisation med
avseende på både livsmedel och
inten-denturmateriel. F: s initiativ medförde
bl. a. motorisering av fältbagerierna
och vissa förbättrade anordningar för,
magasinstjänsten i fält. —- Vid
förvaltningen i fredstid eftersträvade F.
goda ekonomiska resultat genom
centralisering av anskaffningar under
sakkunnig ledning. Han inrättade
även en central beklädnadsverkstad,
införde tvättinrättningar vid
truppförbanden och försåg
matinrättningarna med maskinell utrustning. F.
blev led. av Ivrigsvet. akad. 1906. -—
Gift 1897 med friherrinnan Elisabeth
Maria d’Albedyhll. F. M.
Fröman, Karl, väg- och
vattenbyggare, se s. 638.
Fröman, NilsAugust,
justitieombudsman, f. 27 mars 1816 på
Ty-fors bruk, Säfsnäs skn, Dalarna, †
14 aug. 18S8 på Rörsundsvik, Bo
skn på Värmdön, Stockholms län.
Föräldrar: kyrkoherden Carl Olof
F. och Sara Eleonora Arnberg. ■—
F. blev student i Uppsala 1836 ocli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
