Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fröman, Nils August - Fröman, släkt - 1. Fröman, Otto - 2. Fröman, Nils - 3. Fröman, Karl - Frösslind, Elise
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fröman
63S
Frösslind
Otto Fröman.
jur. kand. där 1843. År 1845 blev
ban anställd vid rättegångsverket
i Stockholm och följ. år notarie i
1S46—47 års kommitté för
representationsfrågan. Ären 1847—48 var han
notarie i bondeståndet och under
riksdagen 1859—60 bondeståndets sekr.
Han blev 1848 av justitieombudsman
Theorell utsedd till sekr. i
justitieombudsmansexpeditionen och
kvarstod som sådan under dennes hela
ämbetsed. År 1S60 valdes F. till
suppleant för justitieombudsman Wester,
och då denne 1861 avled, tillträdde
F. justitieombudsmannaämbetet, som
han innehade till aug. 1884. — F.
hade sitt starkaste stöd inom
bondeståndet och senare inom
Lantmannapartiet. Under slutet av 1860-talet
och början av 1870-talet mötte lian
motstånd hos liberalerna i riksdag och
press, men man bestred aldrig hans
oväld och skicklighet. Tack vare
klokhet, lugn och samvetsgrannhet vann
lian likväl ständigt ökat förtroende
och blev regelbundet enhälligt
återvald. Då ban avgick, beviljade
riksdagen honom full lön i pension. F. var
led. av Första K. 1867—82. År 1877
blev lian jur. hedersdr i Uppsala. —
Gift 1848 med Teresia Carolina
Löwenhielm. N. S.
Fröman, upplandssläkt, vars äldste
kände stamfar, snickaren Jolian F. (f.
1748, † 1807), blev far till
svarvarmästaren, flöjtmakaren Carl Magnus
F. (f. 1793, † 1851). Dennes son,
ingenjören Otto F. (F. 1), blev far till
ingenjörerna Nils F. (F. 2) och Karl
F. (F. 3).
1. Fröman, Otto Leonard,
ingenjör, f. 14 dec. 1841 i Uppsala, † 13
nov. 1927 i Stockholm. Föräldrar:
svarvarmästaren Carl Magnus F. och
Anna Greta Jansson. — F.
utexaminerades från Teknologiska inst:s avd.
för väg- och vattenbyggnadskonst
1S64. Han var ritare hos ingenjör W.
Wenström i Stockholm 1S64—65,
ni-vellör vid topografiska kårens
mätningar i Stockholmstrakten 1866 och
posthavande ingenjör vid Olandsåns
sänkning (Uppland) 1867—70. Åren
1871—72 och 1874 var F. bitr.
ingenjör vid avlopps- och
trumbyggnads-arbeten i Stockholm och 1875—1908
förste ingenjör och arbetschef vid
dessa arbeten. Under denna långa
period gjorde F. som chef för
Stockholms gatu- och trumbyggnader en
gagnerik insats i huvudstadens
kommunaltekniska utveckling.
Sanitets-väsendet, som i början av 1870-talet
var synnerligen bristfälligt,
förbättrades väsentligt i och med det
moderna avloppsledningsnätets tillkomst,
och gatornas knaggliga fältsten
utbyttes under F:s tid mot en bättre
stenläggning. F. medarbetade i
"Stockholm, Sveriges hufvudstad" (utg. av
E. W. Dahlgren, 1897),
"Uppfinningarnas bok" (2:a uppl. 1898—1907)
och "Nordisk familjebok". —• Gift
1873 med Hedvig (Hedda) Johanna
Amalia Malmstedt. S. E.
2. Fröman, Nils Otto, ingenjör,
f. 8 juni 1874 i Stockholm. Son till
F. 1. —- Efter mogenhetsex. i
Stockholm 1894 utexaminerades F. från
Tekn. högskolans fackavd. för
väg-och vattenbyggnadskonst 1898. Han
var 1898—99 arbetschef vid
Strängnäs stads vatten- ocli avloppslednings^
anläggning och 1900—04 ingenjör vid
Stockholms stads
vattenledningsbyggnader vid Norsborg. Åren 1905—39
var ban anställd hos Stockholms stad,
bl. a. som arbetschef vid dess
slakthusanläggning i Enskede 1906—12,
byråingenjör vid byggnadskontoret
1912—25 och vid gatukontoret 1925
—3S samt tf. förste ingenjör där 1938
—39. Sedan 1939 är han ingenjör för
Nacka kommuns vatten- och
avloppsfrågor. —- F. har gjort vägande
insatser inom sanitetsväsendet såväl i
huvudstaden som i Nacka. Ivrig
förespråkare för inrättande av folkbad,
var F. 1921—35 sekr. och 1921—37
konsulent i Sv. fören. för folkbad.
Han har publicerat en rad
uppsatser i kommunaltekniska frågor samt
"Stockholms stads slakthus" (1914)
och "Städernas badfråga" (1917). —
Gift 1) 1902 med Maria Elisabet
(Lisa) Henrika Lindberg, † 1903;
2) 1909 med Lilly Elsa Maria
Holmberg. S. E.
3. Fröman, Karl August,
väg-oeh vattenbyggare, f. 6 mars 187S i
Stockholm. Bror till F. 2. — Efter
läroverksstudier genomgick F. Tekn.
högskolans fackavd. för väg- ocli
vattenbyggnadskonst och
utexaminerades därifrån 1901. Han var ingenjör
vid Gävle stads byggnadskontor 1901
—02 och arbetschef vid ab. Nordiska
artilleriverkstädernas
kraftstations-ocli verkstadsbyggnader i Finspång
1902—03. Efter en Amerikavistelse
1904—06 var han arbetschef vid
Trollhättans vatten- och
avloppsledningsanläggningar 1906—08,
avd.-ingenjör vid Trollhätte kanal- ocli
vattenverks kraftstationsbyggnader
1908—09 och byråingenjör vid
Trollhätte kanals ombyggnad 1909—10.
Åren 1911—19 var han
överingenjörs-assistent vid Vattenfallsstyr :s
byggnadsbyrå. Sedan 1920 är F.
byråchef vid Statens vattenfallsverk, där
han särskilt arbetat på det sv.
kanalsystemets utveckling. År 1928 blev
han sekr. i Fören. för inre
vattenvägar. Han liar publicerat "Taxor för
svenska kanaler mot bakgrunden av
däri investerade kapital" (1930),
"Utvecklingen av trafiken å Trollhätte
och Södertälje kanaler efter senaste
ombyggnader" (1934) samt
medarbetat bl. a. i "Nordisk familjebok",
Teknisk tidskr. ocli "Svenskt biografiskt
lexikon". — Gift 1912 med Manuela
(Ella) Charlotta Axelson. S. R.
Frösslind, Christina Elisabeth
(Elise), operasångerska (sopran)
och skådespelerska, f. 27 febr. 1793 i
Stockholm, † 24 okt. 1S61 i Göteborg.
— F. var 1804—13 elev vid K.
teaterns elevskola, där hon bl. a.
undervisades av C. A. Stieler. Hon hade
redan framträtt i några smärre
operapartier, bl. a. som Doristella i
"Griselda", då hon 1S11 på en gång slog
igenom i titelrollen i "Cendrillon";
framgången kan mätas därav, att en
recensent, som vågat göra en liten
reservation i sitt beröm, genom
demonstrationer av hennes beundrare tvangs
till offentlig avbön. Åren 1813—44
var F. engagerad vid K. teatern som
sängerska och skådespelerska (med
avbrott för 1834—36, då hon var
överförd på indragningsstat). Hon
sjöng bl. a. en rad mozartpartier, ss.
Cherubin i "Figaros bröllop", Despina
i "Cosi fan tutte", Zerlina i "Don
Karl Fröman,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
