- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 2. C-F /
642

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Funck, Alexander - 6. Funck, Fredrik - Fundin, Mina - Funkquist, släkt - 1. Funkquist, Herman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Funck

642

Funkquist

Alexander Funck. Målning (detalj) 1745
tillskriven O. Arenius.

land ocli Östergötland samt Jönköp.
ocli Kalmar län. År 1779 blev han
genom nytt tjänstebyte protonotarie
i Bergskollegium, tog kort därpå
avsked och erhöll senare s. å.
bergsråds titel. Han blev led. av Vet, akad.
1742. —- Redan under senare hälften
av 1730-talet blev F. genom sin vän,
den bekante bergsvetenskapsmannen
och genealogen Daniel Tilas,
intresserad av gruvvetenskapliga spörsmål.
Främst bör erinras om hans 1740
påbörjade studier över Sala gruva, vilka
fortsattes särskilt 1746—48. Bl. a.
upprättade lian då på Tilas’
uppmaning en gruvgeologisk karta
("sköl-karta") över gruvan. Denna karta,
som 1751 gick förlorad genom brand,
blev i fortsättningen en av de formella
anledningarna till en
uppmärksammad tvist mellan Tilas och den
mäktige partimannen, presidenten i
Bergskollegium greve Fredrik Gyllenborg.
År 1742 företog F. en studieresa till
Norge, varvid han bl. a. (på ett 1741
av riksdagen erhållet uppdrag)
inhämtade upplysningar om det s. k.
Svarta kompaniets
tjärbränningsmetoder. En ny, mycket omfattande
studieresa företog F. 1748—53 till
bergverken i mell. och s. Europa. Tills,
med Tilas, som torde lia varit den
drivande kraften, stiftade F. (troligen
1747) den första sv.
bergsvetenskap-ligt-geologiska fören., "Svenska
Grufroten", vilken dock existerade blott
några få år. Bland F:s skrifter
märkas en intressant "Observation om
dagsliuset i Salbergs silfvergrufva"
(1741), en viktig "Anmärkning öfver
zinkmalm" (1744) och lians på K.
M:ts befallning ocli Kommerskollegii
föranstaltande utgivna "Beskrifning
om tjäru- och kolugnars inrättande"
(1748; 2:a uppl. 1772; tysk övers.
1763). Jernkontoret beslöt 1784 inlösa
F:s mineralsamling jämte därtill hö-

rande berättelse om utländska
bergverk m. m., vilket allt några år
senare överlämnades till
Bergskollegium genom dettas dåv. president
greve Nils Adam Bielke. Berättelsen
om de utländska bergverken finnes nu
i Riksarkivet, vissa gruvkartor hos
Kommerskollegium och resterna av
mineralsamlingen i Riksmus. F:s
arkiv befinner sig i ättens ägo på
Bolltorp i Skönberga skn, östergötl. län.
—- Gift 1756 med Beata Margareta
Löfgren. N. Zn.

6. Funck, Fredrik Alexander,
friherre, godsägare, politiker, f. 20
dec. 1816 pä Bolltorp i Skönberga skn,
östergötl. län, † 28 maj 1874
därstädes. Föräldrar: v. notarien friherre
Gustaf Jolian F. och Carolina
Gustafva Catharina Ehrenborg. Sonson
till F. 5. — F. blev 1831 student i
Uppsala och studerade 1833—34 vid
Möglins lantbruksinst. i Tyskland.
Han övergick emellertid till den
militära banan och utnämndes 1837 till
underlöjtnant vid Andra
livgrenad-järreg. men lämnade 1848 krigstjänst
ten för att helt ägna sig åt lantbruk.
På sina gods i Östergötland, Bolltorp,
Tomtaholm och Liljestad, drev han
ett mönstergillt jordbruk. — F.
bevistade tre riksdagar som medl. av
Riddarhuset före
representationsreformens genomförande och valdes
1S51 ocli 1859 till statsrevisor. Sistn.
år blev han kabinettskammarherre
hos Karl XV. År 1S66 invaldes han av
östergötl. län i Första K., som han
tillhörde till sin död. F. var led. av
statsutskottet under alla dessa
riksdagar och fr. o. m. 1869 dess v. ordf.
Vid 1S73—74 års riksdag var han v.
talman i Första K. Även i sin
hembygd deltog han flitigt i allmänna
angelägenheter; så var han 1863—74
led. av och under flera år ordf. i
länets landsting. År 1S63 blev F.
di-striktsdir. vid Göta kanalverk, och
1869—70 deltog han i
kommittéarbetet ang. plan för enskilda
järnvägsbyggnader. Han invaldes 1872 i
Lant-bruksakad. —• Gift 1843 med sin
kusin, friherrinnan Althea Beata
Gustafva Lovisa Emilie Funck. T. M.

Fundin, Wilhelmina (Mina)
Christina, opera- och konsertsångerska
(sopran), f. 12 juli 1819 i Stockholm,
† 28 jan. 1911 därstädes. Föräldrar:
kantorn Carl Axel F. ocli Christina
Margaretha Wik. — F. blev 1833
elev vid K. teatern, där lion
utbildades av I. Berg. År 1840 debuterade
lion som Isabella i "Robert av
Normandie", och 1841—71 var lion
engagerad vid K. teatern. Hon utförde en
mängd olika partier, bl. a. Anna i
"Friskytten", Adalgisa i "Norma",
Elvira i "Den stumma från Portici",
Pamela i "Fra Diavolo" samt Zerlina

i "Don Juan" och Nattens drottning
i "Trollflöjten". F. var en talangfull
lyrisk sångerska med behagfullt
uppträdande. — Ogift. — Litt.:
"Wilhelmina F." (nekrolog i Sv.
musik-tidn. 1911). G. T.

Funkquist, släkt, härstammande
från kronosmeden Magnus Nilsson
(1700-talets början) på torpet
Funke-bo under Skälby kungsladugård nära
Kalmar. Släktnamnet F. bildades efter
nämnda torp av sonen Peter F. (f.
1731, † 1802), komminister i
Bäcke-bo förs., Kalmar stift. En annan
ättling till Magnus Nilsson,
hejderida-ren i Döderhults skn Peter F. († 1836),
blev farfar till lantbrukaren och
trävaruexportören Peter F. (f. 1808, †
1867). Dennes son, godsägaren och
föreståndaren för Statens
lantbruksskola i Västmanl. län Anton
Fredrik F. (f. 1835, † 1896), blev far till
agronomen Herman F. (F. 1), vars
son är skådespelaren Georg F. (F. 2).

1. Funkquist, Herman Peter
Anton, agronom, lantbrukslärare, f. 15
aug. 1870 i Mönsterås skn, Kalmar
län. Föräldrar: godsägaren och
lant-bruksskolföreståndaren Anton
Fredrik F. ocli Gustafva Sofia Cedergren.
— Efter mogenhetsex. i Västerås 1890
avlade F. agronomex. vid Ultuna 1894,
mejerikonsulentex. vid Alnarp 1895
ocli statskonsulentex. vid
Veterinär-inst. 1S99. Han var länsagronom i
Uppsala län 1895—1908, tf. lektor
vid Ultuna lantbruksinst. 1902—05
och godsförvaltare vid Sandbro i
Uppsala län 1908—10. F. blev fil. kand.
1910 i Uppsala, fil. lic. 1917 och fil.
dr 1920 i Lund, utnämndes till lektor
i husdjurslära vid Alnarps
lantbruksinst. 1911 och var prof. i samma ämne
där 1917—35. Han invaldes i
Lant-bruksakad. 1914, i Fysiografiska
sällskapet i Lund 1922 och blev fil.
hedersdr vid Berlins univ. 1936. För
hus-djursaveln liar F. haft livligt intresse
och bl. a. varit sekr. och konsulent hos

Herman Funkquist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 16:28:59 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/smok/2/0708.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free