Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Funkquist, Herman - 2. Funkquist, Georg - Furugård, Birger - Furuhjelm, ätt - Furumark, Johan Henrik - Furuskog, Jalmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Funkquist
643
Furuskog
Avelsfören. för rödbrokig sv. boskap
1897—1912, v. ordf. och sekr. i
Uppsala läns fjäderfäavelsfören. 1903—
09, sekr. i Avelsfören. för sv.
låglandsboskap sedan 1913 samt ordf. i
Sv. kaninavelsfören:nas centralförb.
1919—30 och i Sv. svinavelsfören. 1930
—38. F. har utgivit talrika skrifter
inom sitt ämnesområde. Till
husdjursgenetiken höra bl. a. hans arbeten
"Zur Morphogenie und Histogenese
des Pinealorgans bei den Vögeln und
Säugetieren" (1912), "The inheritance
of the muzzle colour in the cattle
breed of Stjernsund" (1920), "Zucht
naoh Blutlinien vom theoretischen
und praktischen Gesichtspunkte aus"
(1927), "Erbliche
Begattungsunfähig-keit bei Zuchtebern" (1929) och "über
Vererbung von Hypospadie bei
Zie-gen" (1932). Bland hans många
arbeten inom husdjursläran ocli
husdjursskötseln märkas särskilt
"Handbok i husdjursskötsel" (1906, tills,
med K. W. Åderman; 3:e uppl. 1914),
"Arter och raser af nötkreatur, får,
getter och svin" (1913; i
"Landtbrukets bok", del 5), "Skånes
husdjurs-avel" (1937), "Avelsföreningens för
rödbrokig svensk boskap historia"
(1939) och "Våra husdjur" (1943)
samt broschyrer och uppsatser i
dagspress och fackpress. — Gift 1897 med
Kerstin Valborg Maria Bendz. S. L.
2. Funkquist, Georg Herman
Fredrik, skådespelare, f. 13 mars 1900
i Uppsala. Son till F. 1. — Efter
studentex. i Lund 1918 och därefter följ.
univ.-studier genomgick F. 1921—23
Dramatiska teaterns elevskola. Han
erhöll sedan engagemang vid Sv.
teatern, Vasateatern och Folkteatern.
Säsongen 1927—28 var lian knuten
till Sv. teatern i Helsingfors.
Sedermera har F. uppträtt vid Stora
teatern i Göteborg samt Blanche- och
Vasateatrarna i Stockholm, varjämte
lian har deltagit i turnéer och
filminspelningar. År 1938 engagerades
Georg Funkquist.
han till Dramatiska teatern, som han
lämnade 1943. — Efter en lång
förberedelsetid har F. mognat till en
av våra främsta humoristiska
karaktärsskådespelare; som sådan har han
blivit en av teaterpublikens mest
omtyckta favoriter. Bland hans roller
märkas Surkart i Shakespeares
"Mycket väsen för ingenting", Stimson
i Th. Wilders "Vår lilla stad",
Jones i E. Williams’ "Nya skördar",
Rolf i Hj. Bergmans "Swedenhielms",
Anckarsvärd i S. Stolpes "Döbeln",
Stabsfuriren i G. Åhlströms
"Beredskap", överste Pickering i Sliaws
"Pygmalion", Bläsmåla tjuv i V.
Mobergs "Rid i natt!", Brunner junior i
Kneppler-Robinsons "Tre valser" och
Förlagschefen i H. Grevenius’ "Som
folk är mest". F:s största tillgång
som skådespelare är hans flödande
komiska fantasi. Med mycket
skarpsynt verklighetsiakttagelse och en
personlig, bisarr humor tecknar han
övertygande karaktärsporträtt, gestaltade
med knappa uttrycksmedel och säker
pregnans. — F. liar också flitigt
medverkat i film, bl. a, i "Ombyte av tåg"
(1943) ocli "Stora skrällen" (s. å.),
samt är en populär uppläsare och
skådespelare i radio. — Ogift. S. T.
Furugård, Birger, veterinär,
nazistisk ledare, f. 8 dec. 1S87 i
Silbo-dals skn, Värml. län. Föräldrar:
kronolänsmannen Jolian Peter Lundin
och Fatima Lovisa Charlotta Alm. —
Efter studentex. i Lund 1909 vistades
F. ett år i Tyskland för
handelsstudier och studerade 1910—12 vid Lunds
univ. men övergick till Veterinärinst.,
varifrån lian utexaminerades 1918.
Han är sedan 1934 distriktsveterinär
i Molkom i Värmland. — F. var den
förste, som försökte införa nazismen
i Sverige. Han bildade 1923 ett
nationalsocialistiskt parti med bl. a.
antisemitisk tendens ocli blev 1930 ledare
för de sv. nazisterna men fick vid
partiets sprängning 1933 vika för S. O.
Lindholm. Han väckte avsevärd
uppmärksamhet som introduktör av nya
tyska metoder för politisk taktik och
propaganda. — Gift 1917 med Bertha
Kristina Björnson. T. D.
Furuhjelm, ätt, enligt traditionen
härstammande från prosten i
Göp-pingen i Tyskland, jur. dr Johannes
Ziegler, som senare tog sig
namnet Nauclérus. En son till honom
skall den till Sverige inflyttade Olof
Nauclér ha varit, som blev handlande
i Stockholm och far till kyrkoherden
och prosten i Enköping Simon Olai
Nauclérus (f. 1570, † 1638). Dennes
ättling i fjärde led reg.-skrivaren
Enoch Nauclér (f. 1701, † 1782)
adlades 1762 under namnet F. De flesta av
ättens medl. lia varit bosatta i
Finland, där ätten alltjämt fortlever.
Jalmar Furuskog.
Furumark, Johan Henrik,
arméofficer, f. 2 nov. 1770 i S:t
Michels skn i Finland, † 10 dec. 1835
på gården Sokkala därstädes.
Föräldrar: översten Carl Henrik F. och
Maria Christina Ehrnrooth. — F. deltog
i kriget mot Ryssland 1788—89. Vid
krigsutbrottet 1808 var ban major och
bataljonschef vid Savolaks jägarreg.,
som stod under Sandels’ befäl. F.
deltog bl. a. i striderna vid Siikajoki och
Revolaks. I slaget vid Karstula, där
F. tillhörde von Fieandts stridsgrupp,
blev ban svårt sårad och låg sjuk en
längre tid. Nästa gång man hör talas
om honom är 1S09 i samband med
striderna på den sv. sidan gränsen.
Då ryssarna närmade sig Umeå,
sändes F., som blivit överstelöjtnant, med
en styrka på 140 savolaks jägare till
Holmö för att fördröja fiendens
framryckning. F. hotades med sin lilla
styrka av kringränning men lyckades
genom en djärv ocli skickligt utförd
reträtt förena sig med sitt reg. Hans
sista uppdrag blev att med en
bataljon västerbottningar tåga mot
Skellefteå för att förhindra, att de
militära förråden där föllo i ryssarnas
händer. Då han sedan drog sig
tillbaka från Skellefteå, blev ban
omringad och måste med hela sin styrka
ge sig fången 15 maj 1809. Denna
olycka anses ha berott på tanklöshet
och senfärdighet från F:s sida. År
1810 fick F. överstes avsked ur sv.
tjänst. — Ogift. N. S.
Furuskog, Karl Jalmar,
skolman, f. 18 jan. 1887 i Järnboås skn,
Örebro län. Föräldrar: bergsmannen
Theodor Andersson och Eva Mathilda
Andersson. —• F. blev student i
Karlstad 1906 och inskrevs s. å. vid
Uppsala univ., där han blev fil. kand. 1910
och fil. mag. 1911, varefter lian blev
fil. lic. 1920 vid Stockholms högskola
och fil. dr i Lund 1924 på avhandl.
"De värmländska järnbruksbygder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
