Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fürst, Carl - 2. Fürst, Thorvald - Fürstenberg, släkt - 1. Fürstenberg, Pontus - 2. Fürstenberg, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fürst
645
Furstenberg
rester. Hans främsta hithörande verk,
"Zur Kraniologie der schwedischen
Steinzeit" (1912), fortsätter Retzius’
likartade arbete av år 1900 och
behandlar de talrika under
mellantiden funna sv. stenåldersskallarna. I
andra verk skildrade F.
undersökningar på förhistoriskt skelettmaterial
från Ösel (1914), Grönland (tills, med
dansken Fr. C. C. Hansen 1915),
Norge, Grekland (1930), Cypern
(1933) och Iran (1935). F. kom efter
hand att anlitas som antropologisk
sakkunnig vid otaliga
undersökningar av gravfynd inom och utom
Sverige. I flera arbeten beskrev han
undersökningar av lämningar efter sv.
historiska personer, ss. Birger jarl,
Birgitta, Karl XII m. fi.; dit
höidet tills, med M. OLsson utgivna stora
verket "Magnus Ladulås’ och Karl
Knutssons gravar i
Riddarholmskyrkan" (1922). En populär
sammanfattning av denna grupp av F:s
arbeten intill 1920 ger hans bok "När de
döda vittna" (1920). I flera arbeten
gjorde han viktiga förbättringar av
antropologins mätteknik och indices.
Av allmän kulturhistorisk art voro
arbeten om ryggåsstugor,
hällristningar, gaffelns historia, omskärelsen ur
kulturhistorisk och medicinsk
synpunkt, "Offer och anatomi" (1926)
samt om användning av fläsk vid
bergsprängning. Lika mångsidiga och
ännu talrikare voro hans
anatomi-och medicinhistoriska arbeten,
däribland biografier över K. Stobaeus
d. ä., A. H. Florman, A. och G.
Retzius, artiklar om äldre sv.
mikroskop, om Lionardo da Vinci som
anatom m. m. — F. erhöll många stora
vetenskapliga pris och belöningar,
bl. a. 1919 Vitt. akad:s
Montelius-pris, 1920 Wahlbergska guldmedaljen
av Sv. sällskapet för antropologi och
geografi, 1922 Fysiografiska
sällskapets guldmedalj m. m. Han blev
med. hedersdr i Oslo 1911, hedersdr
i Padua 1922 samt fil. hedersdr i
Lund 1933, led. av Vet. akad. 1908
och hedersled, av Vitt. akad. 1924
samt led. av många andra in- och
utländska lärda samfund. Vid sin död
räknades lian som en av världens
främsta antropologer. —• F. deltog i
talrika kongresser och minnesfester
i olika länder, ofta på officiellt
uppdrag, för vilket lians
representativa och tillgängliga väsen utmärkt
lämpade sig. Hans verksamhetsiver
togs också i anspråk för mångahanda
uppdrag utom facket; så var ban ordf.
i styr. för Tekn. skolan och
Arbetar-inst. i Lund 1895—1915, inspektor för
Sydsv. gymnastikinst. 1909—34, sekr.
— och sammanhållande kraft ■— i
Fysiografiska sällskapet i Lund 1911
—33 m. m. —• Vid sidan av sitt djupa
intresse för både naturvetenskap och
humaniora hade F. även många
konstnärliga strängar på sin båge: han
målade, modellerade, skrev
tillfällighetsdikter och sjöng. Han liade
vänner överallt, inom alla åldrar; ofta
var lian medlare och fridsstiftare.
Betecknande nog blev lian (1909) den
förste svensk, som efter unionskrisen
betroddes med att hålla
föreläsningar vid Oslo univ. och därmed
återknyta de avbrutna kulturella
förbindelserna mellan Sverige och Norge.
—■ Gift 1885 med llanna Olga
Haans-hus från Norge. — Litt.: biografi av
C. Hesser i Hygiea 1935, av G.
Backman i Nord. med. tidskr. 1935, av G.
Petrén i Nord. medicin 1942. P. H. T.
2. Fürst, Thorvald,
socialpolitiker, f. 13 aug. 1866 i Karlskrona,
† 19 dec. 1927 i Stocksund,
Stockholms län. Föräldrar: kaptenen fil.
dr Astley F. och Louise Fredrika
Hubendick. Kusin till F. 1. •— F.
avlade mogenhetsex. i Karlskrona 1886,
utexaminerades från Tekn. högskolan
1S89, var sedan maskiningenjör och
verkstadschef vid olika företag och
trafikchef vid Kinnekulle—Lidköpings
järnväg 1899—1900 samt blev
yrkesinspektör i Stockholms distrikt 1901,
tf. chef för arbetarskyddsbyrån vid
den nyinrättade Socialstyr. 1912 och
byråchef där 1914. F., som tillhörde
Andra K. 1907—11 (liberal), gjorde en
avgörande insats för
arbetarskyddslagstiftningens utveckling och
anlitades som expert vid flera
internat. konferenser rörande
arbetsmarknadsfrågor. Han blev vidare led.
av försvarsberedningen 1911 och
sakkunnig ang. sjöförsvarets ordnande
1914 samt var chef för Centrala
bränslebyrån 1916 och för
Handelskommissionens kolbyrå 1917—19. Han
blev 1913 medred. i tidskr.
Arbetarskyddet och utgav flera
socialpolitiska skrifter, bl. a. "Arbetarskydd och
arbetarskyddslagstiftning" (1923). —
Gift 1894 med Gurli von Iledenberg.
R. A.
Furstenberg, släkt,
härstammande från Abraham Levin F. († 1S31),
som 1802 jämte sonen Levi F. (f.
1796, † 1860) från staden
Furstenberg i Mecklenburg inflyttade till
Stockholm. Den senare, handlande och
fabrikör i Göteborg, blev far till
köpmannen, konstsamlaren och
mecenaten Pontus F. (F. 1) och
grosshandlaren i Göteborg Axel F. (f. 1833, †
1888), far till läkaren Arthur F.
(F. 2).
1. Furstenberg, Pontus,
köpman, konstsamlare och mecenat, f. 4
okt. 1827 i Göteborg, † 10 april 1902
därstädes. Föräldrar: grosshandlaren
Levi F. ocli Rosa Warburg. ■—- F.
ägnade sig från början uteslutande åt
Pontus Furstenberg.
affärer ocli etablerade sig 1853 som
köpman och fabrikör i sin födelsestad,
där ban snart kom med i det
kommunala livet och där ban var led. av
stadsfullmäktige 1S69—90. På
1S60-talet började ban intressera sig för
konst ocli inköpa tavlor. Därmed var
begynnelsen gjord till den största och
betydelsefullaste privata
konstsamling, som existerade i Sverige vid
århundradets slut. Genom sitt
giftermål, som tillförde honom en
betydande förmögenhet, sattes lian i stånd
att helt ägna sig åt
samlarverksam-het. Han byggde en gallerivåning
på sitt hus, ocli 1885 invigdes F:ska
galleriet, som var öppet för
allmänheten och i testamente donerades
till Göteborgs stad, där det nu
utgör en sluten samling inom Göteborgs
konstmus. F. kom främst att
intressera sig för Konstnärsförb:s alstring
och fick så småningom ett högst
representativt urval av alla dess
bärande namn. Även de parallella
konstriktningarna inom grannländerna
blevo väl företrädda liksom samtida
fransk konst. Samlingen omfattade vid
F:s död omkr. 260 nummer. Redan
under sin livstid skänkte F. dels en
rad konstverk till stadens mus., dels
stora summor till stadens prydande
med konstverk, ss. Hasselbergs fontän
i Brunnsparken och Callmanders, C.
Larssons ocli G. Paulis väggmålningar
i offentliga byggnader. F:s
brevsamling (över 800 brev; tillgänglig sedan
1941) i Göteborgs stadsbibl, är en
värdefull forskningskälla, särskilt
rörande Konstnärsförb. — F. blev
hedersled. av Konstakad. 1885, led. av
Vet. och vitt. samh. i Göteborg 1898
och fil. hedersdr vid Lunds univ. 1900.
—• Gift 1880 med Göthilda Magnus.
— Litt.: G. Pauli, "F:ska galleriet"
(i Ord och bild 1902). Th. N.
2. Furstenberg, Ar th u r, läkare,
f. 3 okt. 1S65 i Göteborg, † 25 okt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
