Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Fürstenberg, Arthur - Fåhræus, släkt - 1. Fåhræus, Olof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fåhraeus
646
Fåhraeus
Arthur Furstenberg.
1936 i Stockholm. Föräldrar:
grosshandlaren Axel F. och Fanny
Levisson. — Efter mogenhetsex. 1S84 i
Göteborg blev F. med. kand. i
Stockholm 1891 och med. lic. därstädes
1896. Efter förordnanden i pediatrik
öppnade han läkarpraktik i
Stockholm 1899. Han var där 1902—05
föreståndare för medicinska
polikliniken vid Kronprinsessan Lovisas
vårdanstalt för sjuka barn, blev 1902
läkare och lärare vid sällskapet
Barnavårds utbildningsanstalt, 1905 läkare
vid Drottninghuset, 1907 husläkare
vid Sophiahemmet, 1918 läkare hos
hertigparet av Västergötland och 1928
livmedikus. —• Vid sidan av sin
sällsynt stora praktik inom alla
samhällsklasser — lian var bl. a.
Nordiska kompaniets personalläkare
under mer än 30 år — uppbar han
talrika såväl allmänna som kollegiala
förtroendeuppdrag. I styr. för
Stockholms stads asyler för husvilla var
ban led. från 1912 och ordf. 1920—
23. I Sv. läkaresällskapet innehade
han under en lång följd av år olika
förtroendeposter och var bl. a. dess
skattmästare 1923—29. En viktig del
av F:s gärning var knuten till
anstalten Barnavård, vid vars tillkomst lian
medverkat och där han i teori och
praktik utbildade sköterskor för
hemmens och barnsjukhusens behov. Till
denna verksamhet anknyter hans
kända arbete "En kurs i barnavård"
(1922; 2:a uppl. 1931). Varmhjärtad,
livlig, intelligent och praktisk kom
F., särskilt i sin egenskap av
familjeläkare, att bli sina patienters vän ocli
rådgivare, ofta i flera generationer
inom samma familj. I styr. för
Israelitiska ynglingafören. var F. led. från
1903 och ordf. 1918—29. Han blev en
av föreståndarna för Mosaiska förs. i
Stockholm 1922 och ordf. bland dessa
1927. — Gift 1892 med Elsa
Euphrosyne Rubenson. — Litt.: nekrolog av
H. Ernberg i Nord. med. tidskr. 1936,
av Hj. Fries i Hygiea 1936. P. H. T.
Fåhraeus, gammal gotlandssläkt,
vars äldste med visshet kände
stamfar, bonden på Gåsemora gård i Fårö
skn på Gotland Rasmus (f. vid
1600-talets mitt), hade sonen Olof
Rasmusson (f. 1680, † 1728), handlande i
Visby, som efter födelsesocknen antog
släktnamnet F. Söner till denne voro
handlanden och rådmannen i Visby
Lars F. (f. 1717, † 1786), stamfar för
alla nu levande släktmedl., samt
rektorn i Visby och prosten i Hablingbo
Johannes F. (f. 1718, † 1779), vars
släktgren utslocknade 1910. Lars F:s
näst yngste son var handlanden i
Slite i Othems skn på Gotland Carl
Niclas F. (f. 1753, † 1816). Dennes son,
politikern och landshövdingen Olof F.
(F. 1), adlades 1842 enligt 37 § R. F.
Ätten utdog på manssidan med dennes
sonson, v. häradshövdingen Emil F.
(f. 1860, † 1923). F. 1:8 tvillingbror,
politikern och generaltulldir.
Fredrik F. (F. 2), adlades 1857 enligt
37 § R. F. Hans son, historikern och
statistikern Edvard F. (F. 3), blev
far till domprosten ocli skolmannen
Fredrik F. (F. 5) samt till historikern
ocli skolmannen Rudolf F. (F. 7). —
Ovannämnde Lars F:s yngste son,
köpmannen i Visby Pehr F. (f. 1754,
† 1807), blev farfar till
grosshandlaren i Göteborg Eskil Sanno F. (f. 1817,
† 1900). Dennes yngste son,
konstsamlaren och skriftställaren Klas F. (F.
6), är gift med skådespelerskan Olga
F., f. Björkegren (F. 4). En son till
dessa är patologen Robin F. (F. 8).
1. Fåhraeus, Olof Immanuel,
ämbetsman, politiker, naturforskare, f.
23 mars 1796 i Slite på Gotland, †
2S maj 1884 i Stockholm. Föräldrar:
handlanden Carl Niclas F. och
Margareta Catharina Sturzenbecker. — F.
blev student i Uppsala 1810 ocli
avlade kansliex. där 1815. Han började
Olof Fàhræus. Målning (detalj) av G. U.
Troili (Göteborgs museum).
sin ämbetsmannabana i
Kammarexpeditionen men övergick snart till
Generaltulldirektionen och blev 1826 chef
för v. tulldistriktet. F. utnyttjades i
flera viktiga uppdrag. Bl. a. blev lian
1825 sekr. i den sv.-norska kommittén
för ordnandet av Sveriges och Norges
inbördes handelsförbindelser. År 1830
fick lian i uppdrag att uppgöra
förslag till nytt reglemente för
tullförvaltningen, ocli senare blev han led. av
såväl kommittén för
tullförfattningarnas revidering som
tulltaxekommittén. År 1837 utsågs han till repr.
för den sv. regeringen vid
förhandlingarna med de danska
kommissarierna om reglerande av Sveriges och
Danmarks ömsesidiga handels- och
sjöfartsförhållanden. Vid statsrådets
omorganisation 1840 och den därav
följande ministerkrisen kallades F.
till led. av regeringen. Orsaken till
att han efter stark tvekan
accepterade var helt säkert lians tilltro till
den nye statsministern greve Arvid
Posse, vilken torde ha givit F. vissa
garantier, bl. a. i tullfrågan, där F.
var motståndare till det prohibitiva
tullsystemet. F. blev chef för
Civil-dep., och fastän han var missnöjd med
statsrådets heterogena
sammansättning —• lian önskade en i viss mening
parlamentarisk ministär och hade
inga sympatier för Karl XIV Johans
s. k. "ja-herrar" —■ kvarstod han på
sin post till konungens död. F. var
medl. av interimregeringen 1845—47
och förestod under denna tid utom sitt
eget dep. även Finansdep. och 1847
också Ecklesiastikdep. I sina åsikter
var lian moderat-liberal och tog under
sin statsrådstid en mängd
genomgripande initiativ i liberal anda. Så
vidtogos 1846 på hans förslag de
åtgärder för minskande av näringstvånget,
som ledde till skråväsendets
avskaffande. Vidare verkade lian för en ny
departementalstadga, som skulle
innebära en förenkling av
förvaltningsformerna. Under hans statsrådstid
anlades de första lantbruks- och
navigationsskolorna och inrättades Styr.
för allmänna väg- och
vattenbyggnader. Det var F., som 1845
kontrasig-nerade oktrojen på Sveriges första
järnväg. År 1847 avgick han ur
regeringen, där han efterträddes av
sin tvillingbror Fredrik F. (F. 2),
och utnämndes till landshövding i
Göteb. och Bohus län. På denna post
kvarstod lian till 1864. F. adlades
1842 och deltog ss. medl. av
Riddarhuset i de åtta sista
ståndsriksdagarna. I striden om
representationsreformen deltog han aktivt ss.
motståndare till det framlagda förslaget
och utgav 1865 anonymt en skrift
"Ytterligare bidrag till det hvilande
representationsförslagets granskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
