Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Fåhræus, Olof - 2. Fåhræus, Fredrik - 3. Fåhræus, Edvard - 4. Fåhræus, Olga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fåhraeus
647
Fåhraeus
af tvänne reformvänner". F. var 1867
—7S led. av Första K. samt 1868—
72 v. talman där, 1867—71 ordf.
i riksbanksfullmäktige och 1867 led.
av statsutskottet. •— F. gjorde sig
ej blott känd som ämbetsman och
statsman utan var även framstående
naturforskare. Särskilt entomologin
ägnade han sitt intresse. I detta ämne
författade ban ett flertal uppsatser
och smärre skrifter samt medarbetade
i C. J. Schönherrs stora verk
"Genera et speeies Curculionidum" (1—6,
1838—44) och i C. H. Bohemans
arbeten över sydafrikanska insekter
(1S48—57). F. var en av
initiativtagarna till de skandinaviska
natur-forskarmötena (från 1839). Han var
led. av flera in- och utländska lärda
sällskap. År 1840 blev ban led. av Vet.
akad., 1848 hedersled, av
Lantbruks-akad. och 1870 av Vitt. akad. Han
blev serafimerriddare 1S64 och fil.
liedersdr i Uppsala 1877. På äldre
dagar utgav F. "Skildringar ur det
offentliga lifvet" (1880), som ger ett
värdefullt bidrag till samtidens sv.
historia. — Gift 1823 med sin kusin
Laura Adolfina Sturzenbeeker. U. N.
2. Fåhraeus, Jolian F r e d r i k,
politiker, ämbetsman, f. 23 mars 1796 i
Slite på Gotland, † 6 febr. 1S65 i
Stockholm. Tvillingbror till F. 1. — F.
blev 1810 student i Uppsala och bedrev
där företrädesvis juridiska och
kame-ralistiska studier. Han inskrevs 1S16
i verken ocli tjänstgjorde särskilt i
Handels- och finansexpeditionen samt
i Generaltullstyr., där han 1825 blev
sekr., följ. år tf. andre dep.-chef och
1836 kanslidep.-clief. På dessa poster
gjorde sig F. känd genom sin redbarhet,
utpräglat administrativa begåvning
och stora arbetsförmåga. Han vann
också i hög grad Karl XIV Johans
och dennes efterträdares bevågenhet.
F:s krafter togos redan tidigt i
anspråk för en rad offentliga
utredningar, vid vilka hans
formuleringsskicklighet och koncilianta
förhandlingsförmåga väl kommo till sin rätt. År
1838 var han sålunda led. av
kommittén för utredning av Stockholms
fattigvård, 1845 av kommittén för
utarbetande av förslag till
sockenstämmoförordning för Stockholm och 1847
av tulltaxekommittén. F: s politiska in
-ställning var närmast moderat liberal.
Han hade vissa om också ganska
begränsade politiska intressen, och som
sekr. i konstitutionsutskottet vid 1844
—45 års riksdag trädde han i beröring
med de ledande riksdagskretsarna. År
1846 blev ban led. av kommittén för
representationsfrågans lösning, men
redan 1847 lämnade han denna post
och efterträdde sin bror, Olof F. (F.
1), som statsråd och chef för Civildep.
Denna post behöll ban till 1856 och
ledde därunder sitt dep. på ett sätt,
som vann allmän aktning. Bland F:s
många initiativ må nämnas
propositionerna om inrättandet av ett
centralt statistiskt ämbetsverk, om
statens medverkan vid järnvägsbyggen,
om införandet av decimalsystemet,
om geologiska undersökningar ocli om
1855 års brännvinslagstiftning. De
närmare orsakerna till F:s avgång ur
den ministär, där ban varit en av de
mest nitiska krafterna, äro inte helt
klarlagda. Louis De Geer uppger i
sina "Minnen", att F. på hösten 1856
för honom förklarat, att han dels var
trött efter att så länge ha lett ett av
de mest arbetstyngda statsdep., dels
inte var benägen att framställa vissa
förslag, som konungen ville ha
framlagda för riksdagen. Uttalandet
bekräftar, att F. med all sin
ämbets-mannalojalitet bevarat sin
självständighet gentemot monarken. Efter sin
avgång utnämndes F. till
generaltull-dir. och upphöjdes 1857 i adligt stånd.
Han deltog i de följ. riksdagarna, dock
utan att göra någon större politisk
insats. År 1858 blev lian ordf. i
kommittén för utredning av
ämbetsverkens omorganisation. F. blev led. av
Lantbruksakad. 1848 ocli hedersled,
där 1849 samt led. av Vet. akad. 1856
och serafimerriddare s. å. — Gift 1821
med sin kusin Immanuella Henrika
Sturzenbeeker. B. E—r.
3. Fåhraeus, Fredrik Edvard,
historiker, statistiker, f. 26 aug. 1828 i
Stockholm, † 2 okt. 1S67 på
Drottningholm, Lovö skn, Stockholms län. Son
till F. 2. — F. blev 1846 student i
Uppsala, där han 1851 avlade fil.
kand.-ex. och promoverades till fil. dr
(primus). Han vann s. å. inträde i
Eckle-siastikdep. som kanslist och erhöll
1852 en lärarbefattning vid Nya
elementarskolan i Stockholm, där han
1S55 utnämndes till lektor. Han
övergick 1858 till den nyupprättade Sta-
Fredrik Fåhræus. Målning av Egron
Lundgren 1835.
Edvard Fåhræus. Målning av J. G. Köhler
1867.
tistiska centralbyrån, där ban 1861
blev sekr. —• Under sin lärartid utgav
F. tills, med G. S. Löwenhielm för
läroverkens bruk en historisk läsebok
i engelska språket, "Stories from the
earlier history of England" (1856).
Han var mångsidigt verksam i
Statistiska centralbyrån och utarbetade
bl. a. till större delen den första
valstatistiken i vårt land. År 1S64 utgav
ban den för ett dylikt ämnesval
mycket spridda "Administratif och
statistisk handbok", som efter lians död
följdes av flera uppl., de senaste utg.
av Karl Sidenbladh. Under den sista
ståndsriksdagen 1S65—66 förde F.
fram flera viktiga samhällsfrågor på
Riddarhuset ocli föreslog bl. a.
upprättandet av ett univ. i Stockholm. Han
togs även i stor utsträckning i
anspråk för uppgifter i det allmännas
tjänst. I det av tvåkammarriksdagen
1867 tillsatta s. k. välfärdsutskottet
var F. sekr., och i dess betänkande,
som till större delen är författat av
honom, ges en detaljerad och
klarläggande bild av det sv. jordbrukets
ekonomiska läge. — Gift 1861 med
Carolina Mathilda Nytzell. K. L.
4. Fåhraeus, Olga Christina
Augusta, skådespelerska, f. 8 sept. 1857
i Stockholm. Föräldrar:
källarmästaren Fehr Björkegren och Anna
Söderberg. —■ F. kom till K. teaterns
elevskola 1873 ocli stannade där två år, tills
hon 1875 erhöll anställning vid den av
Stjernström s. å. upprättade Nya
teatern. Hennes första egentliga roll var
Anna Gyllenstjerna i Gustav III:a
"Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna",
varefter följde en mängd uppgifter i
olika fack, ss. titelrollen i Topelius’
"Regina von Emmeritz" och i
Björnsons "Leonarda", Dagny i Ibsens
"Härmännen på Helgeland", Hertiginnan
i A. Dumas d. y.-s "Främlingen" och
Sigrid Stålarm i Wecksells "Daniel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
