- Project Runeberg -  Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 3. G-H /
6

(1942-1948) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Gadelius, Bror - 3. Gadelius, Knut - 4. Gadelius, Esther - 5. Gadelius, Elin, socialt verksam, syster till G. 2 och G. 3, se Ericson - Gadh, Hemming

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Gadelius

6

Gadelius

läkare vid Stockholms hospital samt
e. o. prof. i psykiatri vid Karol. inst.,
där han 1908 blev prof. Från dessa
tjänster avgick han 1927 som
emeritus men kvarstod som tf. prof. under
vakans till 1929. — G. var sin
generations främste sv. psykiater. Denna
ledarställning pålade honom i första
hand talrika mödosamma praktiska
och organisatoriska värv, som han
med heder uppbar. Han inlade stora
förtjänster om den sv.
sinnessjukvårdens modernisering och propagerade
i tal och skrift energiskt för friare
vårdformer, bättre
personalutbildning och en humanare anda gentemot
de sinnessjuka. Under hans chefstid
nyskapades Stockholms hospital till
såväl form som innehåll och
utvecklades till ett tidsenligt sjukhus. G.
var en auktoritativ och vidsynt
sjukhuschef, en respekterad och avhållen
lärare och en human och
förståelse-full läkare. Mest känd har lian blivit
som psykiatrisk skriftställare. Av
mer eller mindre populär karaktär
äro bl. a. hans arbeten "Vården af
sinnessjuka förr och nu" (1900), "Om
fantasi" (1901), "Om minnesvillor"
(s. å.), "Massornas själslif och
andlig smitta" (1907), "Om besatthet
och talande med tungomål" (s. å.),
"Sinnessjuka och sinnessjukvård"
(1908), "Förbrytaren och samhället"
(s. å.), "Tro och öfvertro i gångna
tider" (1—2, 1912—13),
"Sinnessjukdomar och deras behandling förr och
nu" (1913), "Om barnets psykiska
utveckling och själslivets hygien
under skolåldern" (1924), "Skapande
fantasi och sjuka skalder. Tegnér och
Fröding" (1927) samt "Tro och
liel-brägdagörelse jämte en kritisk studie
av psykoanalysen" (1934). Bland G:s
talrika vetenskapliga skrifter märkas
främst hans drsavh. "Om
tvångstankar och dermed beslägtade fenomen"
(1896), märklig ss. det troligen äldsta
sv. arbete, där Freuds teorier nämnas,
och monografin "Hysteri och
kata-toni" (1908). Avsedd som
skandinavisk lärobok i psykiatri men skriven
även med tanke på den bildade
lekmannen är G:s stora
sammanfattande översikt "Det mänskliga
själslivet", som består av en allmän del
(1—2, 1921; 2:a uppl. 1926—29;
utökad engelsk uppl. 1933) och en
speciell del (3—4, 1922—24). Detta
arbete, liksom G:s psykiatriska
författarskap i dess helhet, präglas mer av
hans bildrika stilkonst, hans
mångsidiga bildning, hans djupa
allmänpsykologiska intressen och hans sinne
för kulturlivets psykopatologi än av
tankens klarhet eller uttryckssättens
precision; det har i Sverige röjt väg
för psykiatrins orientering ut mot
kultur- och samhällsliv, men det har

icke rönt det internat, erkännande,
som det enligt G:s lärjungar
förtjänar. — G:s yttre var den
reserverade grandseigneurens. Men bakom
den förbindliga ytan funnos ett
livligt och rörligt temperament och en
rik förmåga av inlevelse i andras
känslor. Han sysslade själv som
amatör med måleri och skulptur, och om
hans intresse för konstpsykologiska
frågor vittna bl. a. hans ovannämnda
studier över Tegnér och Fröding samt
över modern konst. En
porträttskulptur, som G. utfört över sin avhållne
lärare Svante Ödman, pryder
psykiatriska kliniken vid Karolinska
sjukhuset. G. blev 1920 led. av Vet. akad.
—- Gift 1897 med sångerskan Esther
Fredrika G., f. Sidner (G. 4). —
Litt.: artiklar av A. Petrén
(bibliografi), H. Fröderström och L. Sahlin
i Sv. läkaresällskapets liandl. 1927,
nekrolog av V. Wigert i Nord. med.
tidskr. 1938 och Hygiea s. å. P. H. T.

3. Gadelius, Knut Jonas,
affärsman, f. 11 jan. 1864 i Göteborg, † 18
juli 1932 i Stockholm. Bror till G. 2.
—• Efter handelsutbildning i Tyskland
1884—86 tjänstgjorde G. på
tobaks-plantager på Sumatra 1S86—89 och
som handelsresande för en
tobaksfirma i Bremen 1889—90. Är 1S96
startade han i Göteborg egen firma
för export och import, Gadelius &
co. För denna firmas räkning och
som statens handelsstipendiat gjorde
han 1895—96 en handelsresa till
Fjärran Östern, särskilt Japan. En
andra resa dit företog han 1898—
99. År 1904 grundade han i
Singapore ett kontor, från vilket de
östasiatiska affärerna leddes. Snart
visade det sig, att den japanska
marknaden var den viktigaste, varför G.
1907 flyttade över till Japan och där
öppnade ett avd.-kontor. Till detta
koncentrerades från 1913 hela
verksamheten på den östasiatiska
marknaden. År 1917 ombildades firman i

Japan till ett japanskt bolag med ett
kapital på 1,18 mill. yen. Sitt kontor
i Sverige flyttade G. 1910 från
Göteborg till Stockholm, där firman efter
hans död fortsatte verksamheten. G:s
affärsverksamhet på Fjärran östern,
som att börja med i första hand
avsåg sv. stapelvaror (järn och stål,
papper och pappersmassa), inriktades
snart på produkter från den
expanderande sv. stål- och maskinindustrin.
Han kom att i Japan representera
ett stort antal sv. industriföretag,
däribland ab. Vaporackumulator, ab.
Ljungströms ångturbin, ASEA ocli
Atlas-Diesel. Den insats han gjorde,
då det gällde att på den japanska
marknaden introducera sv.
industrialster, kan utan tvekan betecknas
som banbrytande och blev av mycket
stor räckvidd. — G. var många år
ordf. i Sv. fören. i Japan och från
1929 v. ordf. i Japan-sv. sällskapet i
Stockholm. — Gift 1912 med Sofia
Eleonora Märtha Hedvig Gabriella
Fahlcrantz. S. R., H. N—m.

4. Gadelius, Esther Fredrika.
sångerska (sopran), f. 30 aug. 1866
i Härnösand, † 24 juli 1922 på
Norrstig i Älandsbro, Säbrå skn,
Ångermanland. Föräldrar:
konsistorienotarien Anders Sidner och Hedvig
Christina Charlotta Norinder. — G.
visade redan som barn musikaliska
anlag. Hon var 1884—90 elev vid
Mu-sikkonservatoriet i Stockholm, där
hon studerade piano för O. Bolander
och sång för J. Günther, samt
debuterade framgångsrikt 1890. Sina
sångstudier fortsatte hon för S:t Yves
Bax och Renée Richard i Paris, där
hon snart vann uppmärksamhet. J.
Massenet blev hennes konstnärlige
rådgivare och anförtrodde henne
sopranpartierna i sina oratorier vid
uppföranden såväl inom som utom
Frankrike. Tills, med honom, A.
Guil-mant m. fi. gjorde hon
framgångsrika turnéer i Frankrike, Belgien,
England ocli Holland. G. återvände
1895 till Sverige, där hon vid egna
konserter ocli som solist vid
symfoni-och körkonserter gjorde en
beaktansvärd insats. Efter sitt giftermål
framträdde hon mera sällan. Röstens
välljud och ett varmt, själfullt
föredrag karakteriserade hennes konst.
Hon blev 1921 led. av Mus. akad.
—-Gift 1897 med prof. Bror Gadelius
(G. 2). G. M.

5. Gadelius, Elin, socialt
verksam, syster till G. 2 och G. 3, se
Ericson.

Gadh, Hemming, kyrkoman,
politiker, f. omkr. 1450, halshuggen
16 dec. 1520 vid Raseborg i Nyland,
Finland. G. anses ha varit bördig från
Hossmo förs. nära Kalmar; fadern
hette Olof. — Åren 1471—73 stude-

Knut Gadelius.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:30:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/smok/3/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free